Semjon Aleksandrovskij och Ksenja Peretruchina tror att vi behöver övning i att våga se det som sker i det fördolda.

När döden står på scen står vi ut med mötet

teater. Döden är det som allt levande har gemensamt, men vi måste öva oss på att vara i närheten av det vi är mest rädda för. 13.11.2018 kl. 09:53

Regissören Semjon Aleksandrovskij från S:t Petersburg gjorde för några år sedan en produktion vid stadsteatern i Villmanstrand. När har åkte från järnvägsstationen till teatern passerade han tre begravningsplatser.
– Jag undrade: Är det här en stad folk kommer till för att dö?

Efter föreställningen diskuterade han frågan med sina finländska teaterkolleger och fick höra att Finland hör till de europeiska länder där medianåldern stiger allra snabbast. Aleksandrovskij började grubbla över vilka följder en åldrande befolkning får för ett samhälle.
– Sedan hände något annat. Vi träffade en kompis till en av mina finska kolleger. Han hette Matti och han berättade att han inte hade kunnat komma på föreställningen för att han måste jobba. Det visade sig att han grävde gravar.

Matti Puumalainen jobbar som församlingsmästare i församlingen i Villmanstrand och han är en av dem som står på scen då Alexandrovskij och bildkonstnären Ksenja Peretruchina från Moskva sätter upp föreställningen Death at Work.

Mötet med Matti som jobbade med att gräva gravar fick Semjon Aleksandrovskij att fråga sig vad döden gör med oss.
– Döden är sällan en del av människors vardagsliv – men det finns de som jobbar med död dagligen. Vad kan de berätta för oss om det finländska samhället och hur det har förändrats?

Han träffade fler människor som möter döden i sitt arbete: prästen och författaren Kai Sadinmaa, skådespelaren Sara Paavolainen som jobbar på begravningsbyrå, kantorn Kaisu Rauhamaa.
Föreställningen formades småningom till en berättelse om deras arbete, deras möte med den död som städas undan för oss andra. Det är de här alldeles vanliga människorna som står på scen och berättar om sina egna liv.
– Döden är inte en institution. Döden är något som händer oss alla, och vi behöver kommunicera det, föra dialog. Vi behöver någon som pratar om det med oss. Många har ingen koppling till kyrkan i sitt vanliga liv, men i döden behöver de ändå de ritualer kyrkan erbjuder.Till och med ritualer som inte är religiösa påminner ofta om religiösa ritualer.

Ksenja Peretruchina säger att hon är rädd för döden, liksom de flesta av oss, och just därför är ämnet så intressant.
– Döden förenar oss. Som konstnär tänker jag att det att döden binder oss samman också ökar vår empati för varandra.

Hon talar om den förväntan vi alla lever med: att vi borde klara av att prestera evig ungdom.
– Det system som försöker tvinga oss till evig ungdom är mycket aggressivt. Och det är ju inte möjligt att vara evigt ung, de här förändringarna – åldrandet– bara sker i oss. Men om du vägrar gå med i ungdomsjakten är du fel, du är en förlorare. Det är också intressant.

Hon menar att föreställningen egentligen inte undersöker döden utan att den försöker rehabilitera människan som mänsklig varelse.
– Att dö är att vara mänsklig.
– Ja! Idag talade vi om toaletter. Det finns två saker vi gömmer i vår civilisation: toaletterna och döden. Det påverkar oss, säger Semjon Aleksandrovskij.

Döden har kommit Peretruchina och Aleksandrovskij nära under det senaste året. Fem människor de jobbat med har dött, ryska teaterikoner.
– Det har varit ett tungt år. Det var människor som gav oss mycket, och det känns som om vi förlorat fem monument inom rysk teater. Vi har gått från begravning till begravning.

Samtidigt, säger Peretruchina, är konfrontationen med död en del av att vara vuxen.
– Och all konst talar om döden. All stor musik, stor litteratur …
Hon gör en gest med sina händer, en gest av uppgivenhet eller kanske av att konstatera faktum.
– Döden är vårt livs stora föreställning. Samtidigt är ämnet stängt för oss, vi kan inte tänka på det. Vi har vänner och familj, vi måste leva. Men i konsten kan vi handskas med det här ämnet som vi inte kan handskas med. Och det är mycket viktigt. Det är liksom en zon där vi kan vänja oss vid tanken, en trygg plats. När något sker på scen kan vi på kort tid gå igenom en process som skulle kräva mycket tid och energi i vardagslivet.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Föreställningen Death at Work framförs 13.11 och 14.11 under teaterfestivalen Baltic Circle i Helsingfors, som pågår 13–18.11. Läs mer på www.balticcircle.fi.

Sofia Torvalds



. Ryggen värker och för en gångs skull önskar jag att jag hade mera hull kring rumpan. Svanskotan skaver genom sovsäcken mot det tunna liggunderlaget och gymnastiksalsgolvet under. Klockan är antingen allt för mycket på kvällen eller alltför lite på morgonen. Lysrören i taket bländar och jag försöker, så gott det går, dölja mina trötta ögon för konstljuset. 6.11.2008 kl. 00:00

Ledare. De senaste dagarna har vi fått ta del av nyheter om ytterst tragiska händelser i familjer på olika håll i landet. I en del fall har hela familjen fått sätta livet till, i andra mamman och pappan. 6.11.2008 kl. 00:00

Kyrka. Renoveringen av biskopsgården i Borgå är inne på upploppet. Det så kallade Hjärtats hus har försetts med modern teknik men stilmässigt återgått till 1920-talet. 6.11.2008 kl. 00:00

Människa. – Jag visste tidigt att jag ville bli pappa så länge jag själv var ung, säger Johan Hult. 6.11.2008 kl. 00:00

Kyrka. Val av ärkebiskop diskuterades på kyrkomötet. 5.11.2008 kl. 00:00

Kyrka. En av de stora frågorna på kyrkomötet denna vecka är det nya förslaget till tjänstemannarättsliga bestämmelser för kyrkan. 5.11.2008 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkans central för det svenska arbetet (KCSA) söker ny direktor. Hurdana är förväntningarna? 5.11.2008 kl. 00:00

Kyrka. På kyrkomötet diskuterades i dag kyrkans senaste fyrårsberättelse, som visar att förtroendet för kyrkan är stort men att utskrivningen fortgår. 4.11.2008 kl. 00:00

Kyrka. Biskop Gustav Björkstrand är inte nöjd med hur det svenskspråkiga beaktas i projektet Andligt liv på webben. 4.11.2008 kl. 00:00

Kyrka. Bland annat Heta diskuterades länge och livligt när kyrkomötet på måndagen förde en remissdiskussion om kyrkans centralfonds budget för 2009. 4.11.2008 kl. 00:00

Kyrka. Namninsamlingen mot Heta, reformen den kyrkliga ekonomiförvaltningen, får många underskrifter på webben. 4.11.2008 kl. 00:00

Insändare. Jag antar att då varje människa fått en hjärna att tänka med är det en skyldighet mot gud att använda detta sitt förstånd. Hur går det då när förståndet kommer i konflikt med somliga bibeltexter? 3.11.2008 kl. 00:00

Kyrka. Förra helgen samlades över tusen ungdomar och vuxna till Höstdagarna i Tammerfors. Se bilder!  3.11.2008 kl. 00:00

Kultur. Knut Grüssner i Godby, Åland har skrivit musiken till en nyårspsalm som får användas av alla intresserade. 3.11.2008 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkan har startat en tjänst där du på svenska anonymt kan dela dina bekymmer och få svar av en utbildad samtalspartner. 2.11.2008 kl. 00:00

församling. Nu leder han lilla S:t Martins församling och siktar på att bygga upp en gemenskap för dem som känner att folkkyrkans tröskel blivit för låg och taket för högt. 25.10.2017 kl. 14:37

samkönad vigsel. En person har sänt in klagomål till domkapitlen mot 41 präster som offentligt sagt sig beredda att viga samkönade par, skriver Kotimaa24. 25.10.2017 kl. 14:04

Avtal. En redan betald försändelse av musikutrustning avsedd för Närpes församling har förstörts då leveransen gått till faktureringsadressen. 19.10.2017 kl. 06:00

Ärkebiskopsvalet 2018. Björn Vikström har redan tidigare meddelat att han står till förfogande i biskopsvalet. Men nu är det också klart rent formellt. I torsdags lämnade valmansföreningen in valhandlingarna till Åbo ärkestift. 13.10.2017 kl. 09:18

kyrkoherdeval. Åbo svenska församling har valt till Mia Bäck ny kyrkoherde. Bäck som är tf kyrkoherde i församlingen fick 483 fick av rösterna medan motkandidaten pastor Robert Ojala fick 97 röster. Valdeltagande i valet som förättades idag blev 8,1 procent. Bäck fick 83 procent av rösterna. Åbo svenska församling har närmare 7 200 röstberättigade medelmmar. 8.10.2017 kl. 21:13