Fredrik Kass med sina barn minstingen Hilde, Arvid och Ingrid. Att prata om våra rädslor som föräldrar är något av det viktigaste av allt, anser Fredrik Kass.

Att våga släppa taget

Kontroll.

Barn blir äldre och mer självständiga, precis som det ska vara. Men hur kommer man till rätta med rädslan för det allra värsta, att något ska hända ens barn?

2.8.2018 kl. 00:00

– Jag tror att alla föräldrar kan känna igen sig i rädslan för att något ska hända ens barn. Ibland är den konstant, ibland är den en rädsla som kommer och går.

Det säger Fredrik Kass som är präst och jobbar med ungdomsfrågor på Kyrkans central för det svenska arbetet.

– Med de här rädslorna är det som med det mesta annat: Vi måste prata med varandra, sätta ord på det vi känner. De här känslorna är riktiga och inget vi ska negligera. För en del är det svårt att prata, man är kanske inte så van att dela det som berör och det man är rädd för.

Mindre insyn

Fredrik Kass är pappa till tre barn, varav Ingrid som är äldst redan gått några år i skolan.

– När hon började skolan var jag inte så orolig över att något skulle hända rent praktiskt eller i trafiken. Det handlade mer om hur mitt barn ska hitta sin plats i den nya gemenskapen och bli accepterat.

När barnen går i dagis är man van vid att få dagliga rapporter av personalen om hur dagen varit.

– Det är helt klart att det blir en skillnad när skolan börjar. Det blir mest meddelanden via Wilma och ett eller ett par utvecklingssamtal i året. Men vi har god kontakt till skolan och jag utgår från att om större problem uppstår så tar de vuxna tag i det och tar kontakt.

De växer

Vår medvetenhet om olika faror som finns gör det inte lättare att släppa taget om våra barn.

– En primitiv känsla är att säga: Gå inte ut! Men vi vet ju också att livet inte funkar på det sättet. Det behöver ske en frigörelse. Det är skönt att den sker stegvis, det är en nåd för oss föräldrar och något vi får ta emot som en bra sak.

Fredrik Kass erkänner att han ibland har svårt att acceptera att hans barn blir äldre.

– Jag skulle gärna ha dem kvar i min vård, och det är något jag som förälder måste bearbeta. Ingrid brukar skoja och påminna mig: Jo, jag håller på att bli stor pappa!

Samtidigt tycker han det är fint att se äldsta dottern ute i kvarteren med kompisar.

– Hon har sitt eget liv. Det är roligt att se henne på nya platser och i nya konstellationer. Sådant hjälper en att se nya saker hos sitt barn.

För att hitta en balans mellan frihet och kontroll och för att undvika överbeskyddande tendenser tror Fredrik Kass att kommunikation också här är i nyckelposition.

– Vi behöver en inre dialog: Vad gör det med mig om jag hela tiden ängslas? Men vi behöver också utvärdera vårt föräldraskap med vår partner och med barnet: Hur ser du på de här gränserna vi dragit?

Ger skolvälsignelser trygghet?

Inför skolstarten ordnar flera församlingar skolvälsignelser.

– Det är en väldigt enkel och avslappnad tillställning som den lokala församlingen ordnar. Man samlas och sjunger några kända barnpsalmer. Sedan får barnen komma fram till altaret där prästen lägger handen lite ovanför deras huvuden och ber en välsignelse över de nya skoleleverna.

– Glass eller något liknande tycker jag ska vara med också. Nu lägger jag press på församlingarna, säger Fredrik Kass och skrattar.

Kan det öka känslan av trygghet?

– Jag tror på bön och på det där att vi lägger det som är viktigast för oss i Guds händer, ber om Guds nåd för den här stunden och för framtiden.

Att ta hand om våra barn är en stor gåva och ett förtroende, säger han.

– Vi vill våra barn det bästa och jag vill gärna vända mig till Gud med bönen: Låt det gå väl. Jag tror att det spelar en roll faktiskt.

Skolvälsignelser

  • Matteus församling: tisdag 14.8 kl. 18 i Matteuskyrkan.
  • Johannes församling: torsdag 16.8 kl. 17 i både Johanneskyrkan och i S:t Jacobs kyrka.
Ulrika Hansson



Marina Wiik. Jag gillar att åka tåg. Dels är det naturvänligare än att flyga, dels går det bra att jobba när man inte distraheras av en fylld diskho, tv-utbudet eller slösurfande. 8.7.2010 kl. 00:00

Människa. Marja Einola tar inget för givet, men känner att hon blivit ledd sedan tonåren och att hon är där hon ska vara. 8.7.2010 kl. 00:00

Samhälle. Kören Amigo Choral som har en andlig repertoar får inte ge en konsert i Sibbo kommuns lokal. 8.7.2010 kl. 00:00

Ledare. Mår tron bäst i den stora folkkyrkogemenskapen eller den intima cellgemenskapen? 8.7.2010 kl. 00:00

Samhälle. Allt fler elever väljer att läsa livsåskådningskunskap i stället för evangelisk-luthersk eller ortodox religion. 7.7.2010 kl. 00:00

Samhälle. Tiggarna blir allt fler i de finländska städerna. Också kyrkans diakoniarbetare står rådvilla inför deras bedjande blickar och en del efterfrågar klarare direktiv. 7.7.2010 kl. 00:00

Samhälle. Borgåförsamlingarna och kyrkornas samtalstjänst betjänar Borgåbor efter skottdramat. 6.7.2010 kl. 00:00

Samhälle. Ett nyfunnet samarbetsnätverk mellan hjälporganisationer banar väg för mer effektiv hjälp i huvudstadsregionen. 6.7.2010 kl. 00:00

Kultur. Det var ett soligt och myggfritt Pörkenäs som mötte deltagarna av årets Midsummerfestival. 1.7.2010 kl. 00:00

Kultur.   Det var ett soligt och myggfritt Pörkenäs som mötte deltagarna av årets Midsummerfestival. 1.7.2010 kl. 00:00

Världen. En indisk politiker har dömts till sju års fängelse för förförljelserna av kristna i Orissa i Indien år 2008. 1.7.2010 kl. 00:00

Världen. En indisk politiker har dömts till sju års fängelse för förförljelserna av kristna i Orissa i Indien år 2008. 1.7.2010 kl. 00:00

Världen. De hittills äldsta bilderna på apostlarna Petrus och Paulus har hittats i Rom. 29.6.2010 kl. 00:00

Kultur. Döden är svår att tala om och därför har det uppstått många alternativa sätt att säga att någon har dött. 24.6.2010 kl. 00:00

Ledare. Det har alltid funnits, och kommer förhoppningsvis alltid att finnas, de som lever motströms. Män och kvinnor med skarpa blickar för det som händer runtom dem, i förening med djupt rotad rättskänsla, prestigelöshet, talförhet och mod. Låt oss här kalla sådana människor profeter, väl medvetna om att ordet i sin fulla bemärkelse också har en klart definierad religiös betydelse. 23.6.2010 kl. 00:00

coronaepidemin. I hela Europa kämpar kyrkorna med samma problem: hur ska man ha kontakt med församlingsmedlemmarna, men samtidigt skydda dem från att bli smittade av coronaviruset? 17.3.2020 kl. 17:27

coronaepidemin. Kyrkliga förrättningar sköts nu med undantagsarrangemang: högst tio kan delta. Till gudstjänst samlas församlingen inte fysiskt. – Men vi har inte släckt lamporna, säger biskop Bo-Göran Åstrand och hoppas på fungerande tekniska lösningar ute i församlingarna 16.3.2020 kl. 21:06

undantagstillstånd. Nu råder undantagstillstånd i Finland. Gudstjänsterna fortsätter, men utan att församlingen är närvarande i kyrkorummet. 16.3.2020 kl. 19:21

biskopsvisitation. Coronavirusets effekter slog till med full kraft under helgens biskopsvisitation i Korsnäs. Stora delar av det program som planerats fick inhiberas och kvar blev bara biskop Bo-Göran Åstrands träff med förtroendevalda samt söndagens högmässa och påföljande visitationsstämma som ”bakades ihop” till en programpunkt. 15.3.2020 kl. 15:15

coronaepidemin. En stor del av församlingarnas verksamhet tar paus under den närmaste tiden. Gudstjänster och förrättningar sköts, men i något anpassad form för att minska risken för smittspridning. Både i Pedersöre församling och i Petrus församling i Helsingfors betonar man att församlingen fortfarande finns till för den som behöver den. 13.3.2020 kl. 11:49