Det finns saker hon kanske inte kommer kunna göra igen. Men Christa Mickelsson blir långsamt bättre, dag för dag, och hon uppskattar varje stund.

Jag väljer tacksamhet

Överlevare.

I september drabbades Christa Mickelsson av en massiv hjärnblödning. Hon överlevde, men när hon vaknade upp hade hon förlorat talförmågan och högra sidan var förlamad. Då började en lång och tung återhämtning.
– Tidigare – före olyckan – tänkte jag att nu kan livet bara bli sämre. Nu tänker jag tvärtom.

4.7.2018 kl. 15:03

Det var söndagen den 3 september 2017. Christa Mickelsson vaknade på stugan i Snappertuna, men eftersom barnen hade program i Esbo den dagen åkte familjen tidigt iväg hemåt. På eftermiddagen skulle mannen Linus Mickelsson spela innebandy tillsammans med sonen Amos och en vän. Christa tog bilen för att hämta dottern Juni från äventyrsparken Hoplop, där hon lekte tillsammans med en kompis.

På Hoplops parkeringsplats krockade en ung tjej lätt med deras bil.

– Jag ville inte stanna där och reda ut det, för jag kände att jag hade svårt att prata.

Så hon körde en liten bit vidare och parkerade.

– Jag kände mig jättekonstig. Jag öppnade dörren och gick ut, men benen bar mig inte.

Hon minns att hon låg på parkeringen och att någon ringde efter en ambulans. Hon minns att en folkhop samlades kring henne. Hon minns att hon låg i ambulansen, och hon minns att de kom fram till Mejlans.

Sedan blev det svart.

Sedan kom ångesten

När Christa Mickelsson åkte iväg med ambulansen hade hon inte en aning om vad som var fel med henne, men på Mejlans sjukhus ställdes diagnosen: massiv hjärnblödning på vänstra sidan av hjärnan. Hon transporterades i ilfart till Tölö sjukhus, där hon opererades samma kväll.

Hennes minnesbilder från den första veckan på intensivvårdsavdelningen är få och splittrade.

– Jag minns att min man Linus var där, och jag minns mina systrar. Jag minns inte att någon skulle ha berättat för mig vad som hade hänt, men jag vet att när mina systrar var där visste jag att jag hade haft en hjärnblödning.

Hon var trött, fruktansvärt trött. I slutet av den första veckan flyttades hon till Jorv sjukhus i Esbo. Det dröjde länge innan hon insåg omfattningen av det som drabbat henne.

”Jag vet inte om risken att få en ny hjärnblödning nu är större för min del, och jag vill inte veta.”

– Under den första tiden var jag inte alls ledsen. Jag minns att mamma och pappa var där med mig, men jag var bara glad. Jag insåg inte vidden av det som hänt mig. Men efter några veckor kom ångesten.

Och den gick inte att kommunicera. Hjärnblödningen hade drabbat talcentrum, och under de första veckorna kunde hon inte säga något alls.

– På Jorv sa talterapeuten till min man Linus att hon inte tror att jag någonsin kommer att prata så att han förstår mig. Själv trodde jag att jag skulle bli bättre – det var först senare jag fattade att jag inte kommer att bli helt bra.

Läkarna vet inte varför just hon drabbades. Magnetröntgen visade ingen tydlig orsak.

– Jag vet inte om risken att få en ny hjärnblödning nu är större för min del, och jag vill inte veta.

Läs hela artikeln i Kyrkpressen nr. 27–28 som utkommer 5.7.

Sofia Torvalds



Kolumn. Under en vanlig söndagsgudstjänst, i mitten av mars, börjar en bekant melodi spelas från synten. Min hjärna och mun förbereder sig för att inleda ”Härlig är jorden …”, tills jag några sekunder senare inser att texten är på engelska och med ett annat budskap. Jag befinner mig långt hemifrån, och deltar i en gudstjänst i den protestantiska kyrkan i Oman. 31.5.2023 kl. 08:00

MATTEUS FÖRSAMLING. – Jag tror att vår kärna alltid måste vara andlighet. Visst kan vi bjuda på brunch, men Fazers gör det bättre, säger Patricia Högnabba, som installeras som kyrkoherde i Matteus församling i september. 31.5.2023 kl. 19:31

BLI PRÄST. Kirsi Saarinen jobbar vid polisen med att bekämpa svart och grå ekonomi och göra samhället mer rättvist – men hon drömmer om att bli präst. Just nu gör hon församlingspraktik i Väståboland. 6.6.2023 kl. 15:00

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

SAKNAD OCH SORG. När Johanna Evensons pappa plötsligt gick bort i en stroke förlorade hon en av de viktigaste personerna i sitt liv, den ständiga lyssnaren, den trygga basen, familjens nav. – Jag har tänkt sörja honom hela livet. Det kommer inte en dag då jag inte sörjer honom. 3.4.2025 kl. 10:00

Personligt. Migrationsforskaren Tobias Pötzsch växte upp i Östtyskland och Kanada, och har nu bott över halva livet i Finland. Han har upplevt rasism och orättvisor, men också skönhet, lycka och jämlikhet. 1.4.2025 kl. 15:45

NY I USA. Heidi Storbacka med familj blev erbjudna, via den firma hennes man jobbar på, att flytta till USA under en begränsad period. – Jag älskar äventyr, så vi tackade ja direkt. Jag började söka jobb redan förra året – att bli hemmafru var inte aktuellt. 1.4.2025 kl. 13:28

SKAPELSETRO. Kreationismen såg ut att ebba ut i slutet av 1900-talet. Men i delar av Borgå stift tar man fortfarande strid för att evolutionsteorin vetenskapligt en dag kommer att få vika för Bibelns berättelse om hur jorden och mänskligt liv kommit till. 1.4.2025 kl. 10:00

METODISTKYRKAN. Den tidigare metodistbiskopen Hans Växby är död. Han tjänstgjorde för den i Europa lilla frikyrkan i de nordiska länderna och efter Sovjetunionens fall i Ryssland. 31.3.2025 kl. 11:48