Som familj måste man fundera på vad man vill göra och vad man har råd med. En dag på stranden är ett billigt semesternöje.

Har du höga krav på semestern?

Förväntningar.

Ledig tid triggar lätt stora förhoppningar om att få lite av allt: innehållsrikt program, tillräckligt med vila och tid för att odla våra relationer. Men om det inte blir som man tänkt då?

7.6.2018 kl. 00:00

– Inför semestern tror jag att det kan finnas en uppsjö av tankefällor. Vi tänker kanske att detta ska bli den bästa semestern någonsin. Allt ska bli perfekt, och alla ska få sina önskemål uppfyllda. Då får vi påminna oss om att det perfekta finns i korta ögonblick.

Det säger Maria Sundgren-Lillqvist som är kognitiv psykoterapeut och brukar besvara frågor i Kyrkpressens spalt ”Våga fråga”.

Maria Sundgren-Lillqvist betonar att vi får öva oss i att ta emot det som livet bjuder. FOTO: PRIVAT

Hon säger att vi inte ska tänka oss att en semester kan bli perfekt från början till slut, och att det dessutom alltid finns variationer på temat perfekt.

– Livet i sig är perfekt, men i det perfekta livet finns hela känsloskalan representerad; det betyder att vi blir glada, ledsna och arga. Allt i en salig blandning.

Kontrollbehov

Människor av vår tid är ofta vana att tänka att god planering leder till ett önskvärt resultat.

–Vi kan försöka att ordna vissa saker, men det finns alltid utrymme för överraskningar. Vi kan ordna med en fin middag, men vi har inga garantier för att middagen lyckas, likaså rår vi inte på vädret och inte rår vi heller på middagsdeltagarnas sinnesstämningar. Visst är det tråkigt om köttet blir vidbränt, regnet öser ner och barnen sliter håret av varandra, men det är livet. Vi kan inte kräva någonting, vi får i stället öva oss i att ta emot det som livet bjuder.

Och att inte kräva kan vara en svår konst för många av oss.

– Det är svårt. Jag har själv blivit bättre på det med åren. Som med allt i livet är det en balansgång mellan att våga ha förväntningar och samtidigt kunna tänka att det blir som det blir.

Ökad lycka

Vår jakt på lycka är något Maria Sundgren-Lillqvist fördjupat sig i.

– En väg till lycka är att man behöver minnas de lyckliga stunderna, för de är så korta. Om vi minns ökar det vår känsla av glädje. En annan viktig sak är att ägna oss åt andra och inte bara oss själva, såsom hjälparbete, men det är något som lätt faller bort i vårt individualistiska samhälle.

– Nutidsmänniskan fokuserar kanske för mycket på lycka. Vi blir smalspåriga och jagar frenetiskt lyckan så att den helt enkelt försvinner. Livet är inte alltid lyckligt, men det är i alla fall ett liv. Vår överlevnad är oss så given att vi har mycket utrymme för att jaga lyckan.

Det här med en given överlevnad kan också överföras till hur vi umgås med våra barn, och förstås tangerar det alla hushållssysslor som inte försvinner trots att det blir semester.

– Det är inte farligt att ha tråkigt, utan nödvändigt! Jag tror också att barnen ibland behöver göra ”tråkiga” uppgifter som att städa, diska, laga mat eller plocka ved. De behöver känna att de behövs och att deras arbete har betydelse och gagnar gruppen. Våra hem är inga hotell utan drivs av dem som bor där. De kan bli våra minibondesamhällen av i dag.

Olika viljor

Lite planering av den lediga tiden är inte oviktigt.

– Är man en familj med spridda semestrar och tusen önskemål, då behöver man fundera tillsammans. Vad vill vi göra och vad har vi råd med? Kan en del av familjen göra en sak och de andra göra en annan sak.

Och vi måste som bekant inte hinna med allt.

– Har vi alltför mycket inbokat program blir det lätt en stressfaktor. Då får vi prioritera. Ibland är det bästa alternativet att stanna hemma i lugn och ro.

Energinivån kan också variera i ett parförhållande.

– Den ena kanske vill ha många olika projekt medan den andra vill sitta och läsa böcker. Det kan ta tjugo år, men vi behöver hitta respekten för den andra, skrattar hon.

Hur mycket hänsyn måste man ta om man exempelvis har släktingar som vill hälsa på och man själv absolut inte skulle orka?

– Om du känner dig stressad och trött så försök säga att det inte passar just i dag. Och så måste vi öva oss på att ta det lite enklare. Fråga till exempel om ni kan ta det som ett knytkalas i stället. Men jag vet att det är lätt att säga att vi ska ta det enkelt, och så blir det lätt mycket förberedelser i alla fall.

Värd ledighet

En del tycker att det kan kännas svårt att vara ledig, att det ger ångest.

– Då behöver vi fundera vad som ligger bakom denna ångest. Är det så att mitt människovärde sitter i mina prestationer? Och de flesta tänker väl att andra är värda sin ledighet, så varför skulle inte jag vara värd att få vara ledig?

– Ångesten kan också bero på att semestern är en tid av överraskningar, jag kanske upplever att jag inte har kontroll. Dock är sanningen den att det är ytterst lite vi har kontroll över i livet.

Ledig tid är väldigt viktigt för att orka med resten av arbetsåret. Forskning visar att man bör vara ledig minst tre veckor i sträck för att få ut den bästa effekten, säger Sundgren-Lillqvist.

– Ledighet behöver inte betyda att jag gör ingenting under fyra veckor, men för en del människor kan det vara det de behöver.

Och vilan kan bädda för kloka insikter. Något som exempelvis författaren och pastorn Tomas Sjödin förtjänstfullt lyft fram, tycker hon.

– Vi behöver inte vara rädda för att möta oss själva. Det är egentligen något vi inte kommer undan. Men ibland kan det vara lättare att resa jorden runt än att göra den inre resan.

Ulrika Hansson



kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

kyrkomusik. John L Bell, präst i Church of Scotland, arbetar bland annat för att kyrkomusiken ska förnyas. Han har gett ut många samlingar med sånger och böcker om liturgi och kyrkomusik. Han gästar Helsingfors och Johannes församling den 7–8 februari. 15.1.2025 kl. 12:49

FINLANDSPRIS. Biskop emeritus Gustav Björkstrand har tilldelats Svenska Akademiens Finlandspris för år 2024. Prisbeloppet är 100 000 kronor. 14.1.2025 kl. 17:17

VÄGLEDNING. På torsdagskvällen hölls den första presentationen av den nya strategin för Borgå stift på Evangeliskt center i Vasa. Men biskop Bo-Göran Åstrand påpekade genast i inledningen att det inte är en strategi i traditionell mening arbetsgruppen tagit fram. 9.1.2025 kl. 22:02

ekonomi. Jonathan och Aron Vik från Åland har startat Sackaiosfonden – ett projekt som förenar ekonomi och tro. De vill bidra till kristen verksamhet och inspirera andra, samtidigt som de utforskar vad det innebär att tjäna Gud i sina framtida karriärer. 8.1.2025 kl. 18:32

SÅNG. Huvudgästen vid kantorsdagar i Vasa i februari är den skotske prästen och psalmskaparen John L Bell, känd för de så kallade Iona-sångerna. Inför detta slår jag upp hans bok The Singing Thing – a case for congregational song. Frågan är: Varför sjunger vi? Bokens innehållsförteckning är ett svar i 10 punkter på denna fråga: 28.1.2025 kl. 11:06