My Ström-Rantamäki är diakonarbetare i Matteus församling.

Jag skulle ha behövt en fadder i tonåren

Faddrar. "Förebilder hjälper oss att förstå vem vi är." 24.5.2018 kl. 00:00

Jag hade en ganska strulig ungdom. Som barn testar man sig fram, som ungdom gör man ofta revolt. Det hör till så att man så småningom ska hitta sin plats i vuxenlivet. Jag har funderat i efterhand om det fanns något någon kunde ha gjort eller sagt som fått mig att inte hamna snett i tonåren. Det enda jag kommit på, eftersom man som rebellisk tonåring inte lyssnar på vad någon säger, är att en bra förebild hade hjälpt. Någon som inte genom ord och moraliseringar berättar för en hur man ska vara, utan någon som genom sina handlingar och värderingar visar hur man är en bra medmänniska. Det tänker jag även är en stor del av att vara kristen. Att visa andra vägen genom att leva (så gott man kan) efter sina värderingar och sin tro.

Jag har inte fått äran att vara någons fadder, och eftersom jag döptes som vuxen så hade jag inte heller någon där i bandomen och tonåren när jag skulle ha behövt det. Mina faddrar är två av mina närmaste vänner, som är lika gamla som jag men som har levt som kristna längre än jag. Så kan man också göra.

Förebilder hjälper oss att förstå vem vi är, vad vi vill och vilken potential vi har. Jesus är den viktigaste förebilden; han visar oss hur kärleken till vår nästa, oss själva och Gud inte är någon teori utan praktisk verklighet.
Men vi behöver också människor i vår omgivning som visar hur man kan leva här och nu precis där vi är. Vardagsförebilder, vanliga människor, som gör bra saker så vi kan inse att vi också kan.

My Ström-Rantamäki är diakoniarbetare i Matteus församling.

I dag tänker hon speciellt på sin pappa, hennes största vardagsförebild!

Hennes tips: Vilka är dina vardagsförebilder? Berätta för dem att de är dina förebilder och varför. Det är viktigt att folk får höra det.

Hennes kalenderglimt är fadderdagen 3.6 då församlingarna i Helsingfors och Vanda erbjuder aktiviteter och utflyktsmål som faddrar och fadderbarn kan uppleva tillsammans.

My Ström-Rantamäki



KRAVKULTUREN. Den danska folkhögskolläraren och teologen Christian Hjortkjaer skrev en bok om hur det är att växa upp i ett samhälle där vi får höra: ”Just do it.” 17.4.2024 kl. 15:24

BERÄTTARKONST. Berättarkonstnären och musikern Lina Teirs livsåskådning hör ihop med glädje, inspiration och livsmening. 17.4.2024 kl. 15:05

profilen. Prästen Sirpa Tolppanen har precis landat i Vanda där hon ska bygga upp en helt ny gemenskap – från grunden. 16.4.2024 kl. 15:34

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37

GRÖN OMSTÄLLNING. Nina Långstedt är den sjunde generationen som odlar jorden på Krämars i Svartå, Ingå. Hon vill göra allt hon kan för att rädda inte bara Krämars utan hela planeten för framtidens generationer. – Det är hopplöst, men vi måste göra det ändå. 13.2.2025 kl. 09:43

ungdomens kyrkodagar. – Det som var särskilt fint i år var att vi kom till att ingen ska pushas ut från församlingen bara för att vi har lite olika värderingar, säger Mona Nurmi. 12.2.2025 kl. 18:26