När pengarna inte räcker till

ekonomi.

Vem som helst kan drabbas av ekonomiska utmaningar. Gör upp en realistisk budget och förbered dig på otrevliga scenarier. Numera erbjuder också Helsingforsförsamlingarna ekonomisk rådgivning.

9.5.2018 kl. 16:03

– Det som människor frågar mest är hur mycket pengar de ska lägga på olika områden i livet, exempelvis mat. De skulle helst vilja få en färdig budget av oss, säger Mia-Maja Wägar som är ekonomirådgivare på Marthaförbundet.

Det finns egenligen inget rätt och fel svar på den frågan, konstaterar hon.

– En realistisk budget kräver självkännedom. Det är de egna värderingarna och behoven som måste styra den. Det är viktigt att reflektera över egna vanor och vilka resurser man har.

Vem som helst kan drabbas

Livet är oförutsägbart och vem som helst kan drabbas av ekonomiska utmaningar, betonar Wägar. Sjukdomar, arbetslöshet och inte minst skilsmässor kan sätta hård press på privatekonomin.

Ekonom Mia-Maja Wägar betonar vikten av planering för att upprätthålla en sund privatekonomi. (Pressfoto)

– Även om det är tråkigt att tänka att man kanske kommer att skilja sig eller bli utan jobb så skulle det vara viktigt att våga lyfta upp de här obekväma ämnena och förbereda sig.

I Helsingfors är det ofta de höga boendekostnaderna som kan ställa till det.

– Speciellt för ensamstående föräldrar och singelhushåll. Då blir planering ännu viktigare.

Skamkänslor och hjälpbehov

Det är lättare sagt än gjort att inte känna skam när ens ekonomi fallerar. Och ibland kan det vara svårt att erkänna för sig själv att man har ekonomiska bekymmer.

– Om vi alla skulle bli bättre på att prata om pengar tror jag det skulle vara enklare att också våga be om hjälp, säger Wägar.

Arto Leinonen är projektanställd för en ny satsning på ekonomirådgivning. Man kan få rådgivning via alla församlingar i Helsingfors, också de svenskspråkiga. Närmare hundra frivilliga har utbildats för att kunna hjälpa privatpersoner med att få rätsida på sin pengasituation.

– Låt inte skammen vara ett hinder. Livet behöver inte krisa innan man får hjälp. Ju förr man söker hjälp, desto snabbare lättar situationen, säger Leinonen.

Rådgivarna jobbar i par och man kan få tid till personlig handledning via diakonin i den egna församlingen.

– För att få handledning räcker det med att man upplever sin ekonomiska situation som ångestfylld, säger Leinonen.

Depression kan också vara följden av ekonomisk stress och skulder.

– Det kräver kraft att söka hjälp utifrån, speciellt om man är deprimerad. Det skulle gälla att försöka se sin situation som en utmaning som kan lösas, och sedan fundera på vad som måste göras och vem som kan hjälpa, säger Wägar.

Hon nämner också att kommunerna erbjuder ekonomi- och skuldrådgivning.

– För unga finns också den finskspråkiga chatten ”Kysy rahasta” och så finns Garantistiftelsen som erbjuder bland annat telefonrådgivning på svenska och som kan gå i borgen för lån under vissa premisser.

Fyra tips

Det finns fyra saker för att upprätthålla en sund ekonomi som Mia-Maja Wägar vill lyfta fram.

1. Planera. Håll koll på alla utgifter och gör en realistisk budget som en vägvisare i vardagen.

2. Sparande ger oss möjligheter att göra saker i livet, men ger oss också trygghet. Tänk inte att ditt sparande måste vara exempelvis tio procent av dina inkomster. Lite är bättre än ingenting. En euro om dagen blir 30 euro i månaden.

3. Ha ett klart system för hur och när du betalar räkningar. När du betalat dem och lagt undan lite för sparande ser du vad du har att röra dig med resten av månaden.

4. Var prismedveten och konkurrensutsätt olika tjänster. Försök att tänka på var du kan spara in när du bland annat handlar mat och jämför priser för exempelvis el och telefonabonnemang.

Ekonomirådgivning

  • Ekonomirådgivning kan du få via din församling. Kontakta en diakoniarbetare som lotsar dig vidare.
  • Handledarna är inte nödvändigtvis ekonomiska experter men hjälper dig att se klart på din situation. De har tystnadsplikt.
  • Rådgivningen är kostnadsfri och kräver inte att man är medlem i kyrkan.
  • Mer info på helsingforsforsamlingar.fi.
Arto Leinonen intervjuad i Kirkko ja kaupunki 29.3.2018.
Ulrika Hansson



Marina Wiik. På förra årets firmajulfest övergav vi tingel-tangelklapparna till förmån för mer personliga ”presentkort”. Några veckor före festdagen dök det upp en låda i kafferummet för små röda kort: ”God jul, kära kollega! Det är roligt att jobba med dig! Jag är glad att kunna göra följande för dig...” 9.12.2010 kl. 00:00

Samhälle. När den offentliga sektorn inte klarar av alla sina uppgifter blir frivilligarbetet allt viktigare. Församlingens erfarenhet av diakoni får aktualiserad betydelse i kommunsammanslagningens tidevarv. 8.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. I år ordnas för första gången julvälsignelser för hela familjer i Helsinfors domkyrkoförsamling. 8.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Predikan i självständighetsdagens gudstjänst i Helsingfors domkyrka hölls i år av Tammerforsbiskopen Matti Repo. 7.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Vandaborna demonstrerade för eget församlingshem. 7.12.2010 kl. 00:00

Människa. Som kristen är han en andra klassens medborgare. Det medger Dennis Datta gärna och utan att darra på rösten. I hans hemland Bangladesh är det islam som gäller. 2.12.2010 kl. 00:00

Magnus Lindholm. Vägen mellan Las Palmas och Tejeda på Gran Canaria är minst sagt krokig. Som en magsjuk jätteorm slingrar sig asfalten mödosamt mellan allt mer hisnande stup och stammar. Kilometermarkeringarna passeras i snigelfart trots den nya hyrbilens styrka och smidighet. 2.12.2010 kl. 00:00

Ledare. TD Hanna Salomäkis grundliga inventering av de inomkyrkliga väckelserörelserna dimper ner i ett läge när de som lotsar det finländska folkkyrkoskeppet har all anledning att fördjupa sig i analyserna. 2.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Väckelsefolket är folkkyrkans skarpaste kritiker. Samtidigt är de flitigast när det gäller att läsa Bibeln och gå i kyrkan. 1.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Församlingarna i Vanda anlitar frivilliga att tända ljus vid gravarna på stadens begravningsplatser i jul. Tjänsten är tänkt för personer som inte själva har möjlighet att tända ljus vid sina anhörigas gravar under julen. 1.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Insändare och skrivelser kring ungdomsarbetet i Karleby möter både förståelse och kritik hos biskopen. 30.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkoskatten för 2011 höjs med 0,35 procentenheter i Vörå församling. På landsbasis är det den högsta skatteförhöjningen. Kyrkoskatten i Vörå, dit också Oravais nästa år hör, är 1,85 procent. 30.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkostyrelsen har beslutat om hur understöden från Kyrkans forskningscentral skall fördelas för år 2011. Det största understödet, 23 000 euro, fick teologie doktor Patrik Hagman som forskar vid Åbo Akademi. 29.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. På söndag inleds det nya kyrkoåret med första advent. 28.11.2010 kl. 00:00

Människa. Adventstiden är en förberedelsetid. Liksom påsken är den därför också en fastetid, som varar ända fram till juldagen. 27.11.2010 kl. 00:00

Kulturskillnader. Som rikssvensk i Helsingfors har teologen Jonas Gehlin kunnat betrakta finländare från ett utifrånperspektiv. I Finland är arbetsklimatet mer formellt och ledarskapet sakorienterat. Och han har med intresse följt de två ländernas olika linjer under coronapandemin. 9.6.2020 kl. 10:35

prästvigning. Jean d’Amour Banyanga prästvigdes sjunde juni i Borgå domkyrka. 8.6.2020 kl. 12:33

utmaningar. Haje Abrahamsson är skådespelare och mamma till ett barn med specialbehov. – Det jag gör kan tyckas tungt, men det är roligt och djupt meningsfullt. 5.6.2020 kl. 10:39

sibbo. Rune Packalen kallas för församlingens tredje diakon. Som busschaufför har han fört många förtroliga samtal. En stor tragedi har färgat hans eget liv, och gjort honom till en lyssnare. 4.6.2020 kl. 14:11

Personligt. Kocken Mattias Åhman är en tävlingsmänniska. Vad han än gör strävar han efter att bli bra på det. Nu satsar han på att fortsätta bygga upp restaurang Hejm som fått öppna igen. 4.6.2020 kl. 11:11