Hilkka Olkinuora menar att den enkla, avskalade retreaten utvidgar vår bild av gemenskapen.

Retreatens kravlösa tystnad helar

retreat.

Villkorslös gemenskap och kravlös tystnad går inte att hitta i det hektiska arbetsliv och den jäktiga vardag som så många av oss lever i. Men de erbjuds på retreaten, som är en plats för vila och helande. Det konstaterar pastor Hilkka Olkinuora, som själv får kraft av att regelbundet delta i retreat ett par gånger per år.

2.3.2018 kl. 11:12

– De som lever i ekorrhjulet behöver retreatens tystnad. Många av dem är nyfikna på vad retreaten handlar om och skulle kanske gärna delta. Men samtidigt är tröskeln hög för att komma med – det kan finnas rädsla för vad tystnaden kan avslöja om det inre själslivet, säger Hilkka Olkinuora.

– Det är precis som med mycket annat i livet: vi är väldigt olika och upplevelsen blir olika också beroende på vår aktuella situation. Men retreatupplevelsen brukar bli meningsfull.

Olkinuora har arbetat mycket med ledarskapsutbildning och har på retreatgården Snoan lett ett par retreater med ledarskapstema utgående från ledarpersonligheter i Bibeln. Hon har träffat personer i höga positioner som haft en så fullspikad tidtabell att de under arbetsdagen inte haft tid för en kort lunchpaus – eller i värsta fall ens att gå på toaletten.

Även om det sällan är riktigt så illa, känner många igen sig i att det ständigt är bråttom både på arbetet och på fritiden. Enligt dagens ideal ska man trots brådskan hinna hålla kroppen i trim, men behovet av att vila i sin kropp glömmer man bort.

Villkorslös klosteraktig tillvaro

– Det finns forskning som visar på naturens helande egenskaper och på människans behov av tystnad i en bullrig omgivning. På retreaten finns de båda tillsammans med den andliga dimensionen av bön, meditation och mystik. Dessutom har andra omsorg om det praktiska, som maten och tiden – du behöver ingen klocka. På retreat lever man i en klosteraktig tillvaro som är helande, säger Olkinuora.

Till det villkorslösa på retreaten hör att man får vara anonym, utan sin vardagsidentitet. Ingen kräver något av en. Hon citerar den finske retreatpionjären Paavo Rissanen, som beskrivit retreatens kombination av ensamhet och villkorslös gemenskap:

– Du vilar på ditt rum. Så hör du steg utanför. Du kan fortsätta vila i förvissningen om att stegen går vidare förbi din dörr.

Olkinuora betonar att det är skillnad på frivillig och ofrivillig ensamhet och tystnad. Någon gång när hon talat om retreatens underbara tystnad har hon fått en syrlig kommentar: Det är nog alldeles tillräckligt tyst hemma hos mig – och det är alldeles gratis!

– Också den som annars lever ensam får på retreaten dela en helande samvaro och gemenskap.

Otroligt tidlösa psaltarpsalmer

Olkinuora säger att hon som präst hundratals gånger har upplevt det som Svenska kyrkans ärkebiskop emeritus K.G. Hammar har beskrivit: också i sekulära sammanhang vill människor gärna prata om viktiga saker i sitt liv med en präst och prästen lyssnar. Men om prästen säger att det egentligen handlar om relationen till Gud blir samtalspartnern förskräckt och flyr sin kos.

Också den som annars lever ensam får på retreaten dela en helande samvaro och gemenskap.

– Jag tror på människans inre behov av sammanhang och mening i livet och jag har upplevt Gud i många vardagliga, sekulära sammanhang. Jag tror att varje människa borde ge Gud en chans,säger hon.

Det finns många vägar att närma sig det andliga.

– På retreat är tidebönerna med psaltapsalmer helt geniala! Jag är mot allt billigt förandligande och moderniserande. Psaltaren är en bok av sin tid, men psalmerna i den är otroligt tidlösa. Att möta sin medmänniska är att möta sig själv i psalmerna – och att möta sin Gud.

– När man är på retreat firar man mässa som det första på morgonen. För många som kanske aldrig skulle gå på en stor högmässa blir mässan på en liten retreat högtidlig, men avdramatiserad och helt naturlig, säger Olkinuora.

Gemenskapen får ny dimension

Vi har blivit så vana vid det ständiga flödet av ljud och information omkring oss att det kan vara svårt att helt stänga av det. På sina håll görs ett stort nummer av att någon pausar på de sociala medierna och håller facebookfasta. En några dagars retreat är ett bra sätt att testa hur beroende man är av att ständigt vara uppkopplad.

– Om ditt liv finns i läsplattan eller telefonen och du har skämt bort familjen och arbetsgivaren med att alltid vara anträffbar, är det bra att pröva på att vara utan kontakterna. Alla klarar det inte, konstaterar Olkinuora.

Hon berättar om en Nokiachef som på 1990-talet förutspådde att den som inte ständigt är uppkopplad snart skulle ses som socialt handikappad. Då lät det väldigt konstigt, men nu har vi börjat betrakta uppkopplingen som ett tecken på social existens.

– Vi har en mycket snäv bild av vad gemenskap är. På den enkla, avskalade retreaten får det sociala en helt annan dimension. Du blir av med alla måsten och behöver inte behaga någon. Men samtidigt utvidgar retreaten uppfattningen om gemenskap, där små bemötanden kan bli väldigt viktiga.

Harriet Öster



KYRKANS SKOGAR. Skogsbruksveteranen Carl-Johan Jansson i Raseborg är skeptisk till det nya kontinuerliga skogsbruket. Domkapitlet i Borgå har bett honom om argument mot den nya metoden. 1.8.2022 kl. 16:11

konfirmation. I Borgå går 85 procent av årsklassen i Domkyrkoförsamlingens konfirmandundervisning, och Borgå "exporterar" hjälpledare. Men för allt flera konfirmander är kyrkans termer nya och främmande. Som Guds Lamm eller Kristus Frälsaren, säger lägerprästen Elefteria Apostolidou. 29.7.2022 kl. 16:00

unga vuxna. Rebecka Stråhlman jobbar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan, något årtionde efter skriban. 1.8.2022 kl. 16:34

SEKUNDÄR TRAUMATISERING. Att känna empati är viktigt för dem som jobbar med att möta människor med trauma. Då de känner empatitrötthet eller har svårt att släppa tanken på klientens berättelse har dedrabbats av sekundär traumatisering. 24.7.2022 kl. 19:03

ANDETAG. Språket har en helt central betydelse i Mao Lindholms tillvaro. – Djupt allvar och smågalen humor tvinnar ihop sig till ord och meningar, ibland nästan obegripliga även för mig själv, säger Mao som bloggar på Kyrkpressens sajt. 24.7.2022 kl. 19:13

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12

BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00

beslutsfattande. I början av juni sände Kyrkpressens redaktion iväg en enkät till alla församlings- och kyrkorådsmedlemmar i Borgå stift, och fick in 180 svar. En av frågorna lydde så här: Kyrkans lagstiftning ger kyrkoherden en stor roll i församlingens beslutsfattande. Tycker du att den är för stor? 6.7.2022 kl. 17:41

Personligt. – Och sen låta sig slukas av dem innan man kan komma upp till ljuset igen, säger My Ström. 7.7.2022 kl. 19:58

Franciskusfest. Sedan år 1979 har den ekumeniska Franciskusfesten firats på Kökar den första helgen i juli. Se foton från årets fest! 3.7.2022 kl. 19:41

Nekrolog. Bjarne Boije somnade in den 19 juni, mätt på livet, 101 år och två månader gammal. 1.7.2022 kl. 15:54

sommarteater. När församlingens ungdomsarbetsledare står på scen kan han plötsligt vara rebell, medan församlingens barnledare driver en bar. Christer Romberg och Mikaela Ståhl-Kokkola sjunger och dansar i Raseborg i sommar. – Vi gör egentligen samma sak som på jobbet: njuter av musik och gemenskap, säger de. 29.6.2022 kl. 19:30

Personligt. – Jag hade inte insett att hälsa är någonting man måste upprätthålla hela tiden, säger Markus Andersén, som bloggar på Kyrkpressens sajt. 25.6.2022 kl. 15:12

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24

FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering. 11.7.2024 kl. 18:11

Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44

antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32