Daniel Ainasoja med apparaten som de flesta synskadade tar emot sin taltidning i.

Kyrkpressen återkommer som taltidning

Taltidning.

Efter en paus på cirka sju år kommer Kyrkpressen ut som taltidning igen. Det första inlästa numret kommer redan i mars.

27.2.2018 kl. 09:23

–Jag är jätteglad och lättad att vi lyckats ro det här projektet i land, säger chefredaktör May Wikström. Det är en rättvisefråga att också synskadade ska få Kyrkpressen.

Taltidningen lades ner för sju år sedan av tekniska och ekonomiska orsaker. Tidigare avlönades en inläsare och materialet distribuerades först som kassett och senare som CD-skiva per post.

Nu har tekniken gått framåt. Ingen läser texterna utan det gör en talsyntes med finlandssvensk accent och distributionen sker via nätet. Prenumeranterna lyssnar på tidningen med hjälp av sin Pratsam Reader app på smarttelefonen eller via en särskild apparat. Den lånar Synskadades förbund ut. Samma teknik används för dagstidningarna.

– Vi ser det som en tilläggsservice, säger Wikström. Det kommer inte att kosta prenumeranterna eller församlingarna något och den ersätter inte papperstidningen.

Det kostar drygt 3 000 euro per år att göra Kyrkpressen till taltidning. Till det kommer en startkostnad på cirka 2 200 euro. Församlingsförbundet står för tusen euro medan Kyrkans central för det svenska arbetet och Borgå stift delar på resten.

Daniel Ainasoja på Finlands svenska taltidningsförening har förberett utgivningen så att det första numret kan utkomma i mars. Exakt datum är ännu inte fastställt.

– Ända sedan taltidningen lades ner har det varit tal om att den ska återkomma. Sedan föreningen bildades 2013 har vi satsat på att i första hand få automatiserat dagstidningarna. Nu har jag arbetat med Kyrkpressen sedan hösten.

Information om hur man ska beställa Kyrkpressen som taltidning kommer nu att gå ut. Ainasoja uppmanar dem som vill ha taltidningen att kontakta sina lokala synskadeföreningar.

Tio procent använder app

Taltidningsföreningen får tidningen i samma form som den levereras till tryckeriet, som PDF-dokument.

– Vi har en leverantör i Sverige som tar emot dokumenten och strukturerar upp dem så att rubriker, ingress och text kommer i rätt ordning. Textfilen sänds därefter till en server där talsyntesen förvandlar texten till ljud.

Den manuella läsaren kunde beskriva tidningens bilder och annonser. Det kan inte talsyntesen göra.

– Undersökningar visar att lyssnarna i första hand vill ha lokala nyheter och familjeannonser i dagstidnigarna. Vi har beställt uppläsning av allt redaktionellt innehåll, familjeannonser och viktiga meddelanden som till exempel kungörelser.

Teknikvana lyssnare kan hoppa mellan tidningens avdelningar. Appen har röststyrning men det är en tröskel att ta den i bruk. Tio procent har en telefon eller platta. Resten har en box.

– Vi servar ungefär 200 lyssnare runt om i Svenskfinland och på Åland. Medelåldern är över 80 år.

Korrigerad 6.3, kostnadsfördelningen

Johan Sandberg



LIVSBERÄTTELSE. Han trodde att han var immun mot den sektliknande församlingens manipulation. – Jag trodde att jag kunde hålla mitt huvud kallt. Ändå drogs jag in i församlingen på grund av min tro och mina sårbarheter, säger David Sandström. 14.8.2024 kl. 08:00

NEDSKÄRNING. Jag ser det principiella problemet, men kyrkans inkomster kommer ändå att vara märkbart större än tidigare, säger undervisnings- och kyrkominister Anders Adlercreutz om regeringens nedskärningar i finansieringen av kyrkans samhällsuppdrag. 14.8.2024 kl. 08:50

kyrkomusik. Eric-Olof Söderström, 67, lämnar i vinter kantorsjobbet i Borgå med en lång karriär inom musiken bakom sig. All framgång är inte bara begåvning, råder han i dag sitt unga jag. 14.8.2024 kl. 14:00

UNGA MÄN. De unga är mer toleranta till tro och andlighet. Få betraktar sig själva som troende, men gör de det är de allt oftare unga tonårspojkar. Det visar den nyaste Ungdomsbarometern. 13.8.2024 kl. 10:00

KYRKA OCH STAT. Saxen går i statens miljoner till kyrkan. För arbetet gör med begravningsplatser och historiska byggnader ser kyrkan plötsligt ut att få 20 miljoner mindre betalt. En rättvisefråga, anser kyrkans kanslichef Pekka Huokuna. Kyrkfolket betalar en allt större andel av gravplatser för den trejdedel av finländarna som inte hör till kyrkan. 12.8.2024 kl. 12:30

val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har fått tre sökande. 25.2.2025 kl. 13:58

fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta. 24.2.2025 kl. 19:42

BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg. 24.2.2025 kl. 15:16

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00