Eva Hietanen

De små minnena förgyller

sorg.
Så länge hon har åhörare berättar hon om honom.
– Är jag ensam så skriver jag, säger Eva Hietanen.
31.8.2017 kl. 09:52
För ett och ett halvt år sedan, i samband med att hon gick i pension, blev Eva Hietanen änka.
– Det blev jättestora omställningar på en gång. Det hade varit han och jag, och nu blev det ett tomrum. Jag har fått hitta nya sammanhang där jag behövs och får träffa folk.
Det går inte en dag utan att hon tänker på Mischa.
– Saknaden kommer i konkreta situationer. När jag ser eller gör något vi sett eller gjort tillsammans.
Muminmuggen hon håller i sin hand har hon fått av sin dotter. När Mischa besökte dottern sista gången lade han märke till muggen och sade att han inte sett den förut.
– Hon ville ge den åt mig för den har ett litet minne av honom. Jag blev glad. Det behöver inte vara mera än så. Det finns en koppling till honom, han har tittat på den. Många minnen tröstar mig.
Därför vill hon vill inte flytta ut ur huset i Vörå där de bott. Det är präglat av så många minnen.
– Men när jag första gången kom hem utan honom tänkte jag att jag inte går in. Visst känns det konstigt när han inte längre är här. Men ganska snart började jag känna att jag vill bo här. Jag vill ha konkreta minnen.
I det sköna, i ord, bilder, sånger, solnedgången och det vackra landskapet kommer Mischa nära.
– Det kan gå djupt, och det går rakt in i hjärtat.
Minnena kan göra ont. Även då kommer han nära.
– Där vill jag också vara ibland. Då kan jag berätta för Gud att det gör ont. Man minns ju också det som vart svårt i samlivet. En del saker behöver man förlåta. Då blir människan man älskar så vacker inför en. Jag ser hans ödmjukhet som jag inte såg lika tydligt då.
Trots att man förlåter kan minnet av det jobbiga ändå finnas kvar.
– När man förlåter förlorar minnet sin bitterhet. Det är en Guds gåva att få förlåta varandra. Också sig själv behöver man förlåta.
Läs mera i Kyrkpressen nr 35/2017
Johan Sandberg



ETT GOTT RÅD. – Varje år har det blivit lite lättare att leva. Jag önskar att jag hade varit snällare mot mig själv som ung, säger Anne Hietanen. 16.10.2024 kl. 10:00

Personligt. Hon har levt i nästan 45 år ”med Herren”. Vad har Nina Åström under åren lärt sig om trons kringelikrokar och gropar? KP mötte henne och diskuterade viktiga ord som tillit, kärlek, rättvisa och nåd – och varför Jesus är hennes allt. 15.10.2024 kl. 10:00

KYRKOR I USA. I USA väntas kyrkorna spela en roll i det amerikanska presidentvalet. Men Amerika sekulariseras också, och effekten kan bli mindre än väntat. Och för många har andligheten blir mera politisk. 14.10.2024 kl. 13:00

Jubileum. Kvinnliga teologer rf har firat sitt 90-årsjubileum. – Föreningen behövs absolut fortfarande, säger styrelsemedlem Eva Ahl-Waris. 9.10.2024 kl. 13:30

sociala medier. Teologen och forskaren Jyri Komulainen är en av få finländska teologer som aktivt är kvar på den allt busigare plattformen X. Polarisering är ett av teman i kyrkans fyraårsberättelse han har varit med om att skriva. 12.11.2024 kl. 19:00

BISTÅND. När han fick e-post om att allt amerikanskt bistånd stoppas var Wycliffe Nsheka i chock.– Jag har jobbat med bistånd i Uganda i 23 år, och aldrig upplevt något liknande. 12.3.2025 kl. 12:42

Lokalt. Bibeldag med Jesu föräldar som tema ordnas i Solf. Det är länge sedan vi haft nån bibelfördjupningsgrej, konstaterade styrelsen för Kyrkans ungdoms krets i Solf–Sundom och gjorde slag i saken för att rätta till det. 11.3.2025 kl. 15:33

Kolumn. I många år kände jag att jag inte hörde hemma någonstans. Jag växte upp i södra Afrika, dit mina farföräldrar hade åkt för missionsarbete. När vi flyttade tillbaka till Finland hade jag länge svårt att svara på frågan varifrån jag kommer. 11.3.2025 kl. 13:30

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32