Maria Terceros och Siw Bromans vägar korsades i Bolivia. I dag har de en stark vänskap och berättar om barnhemmen som gett mening i deras liv.

Livslång vänskap föddes på barnhem

bolivia. För över tjugo år sedan bestämde sig Siw Broman för att lämna Finland för att arbeta med barn i Sydamerika. 17.8.2017 kl. 16:03

Siw Broman och Maria Terceros har båda fått erfara betydelsen av barnhemsverksamhet. Maria som barnhemsbarn och Siw som grundare av Corazon Grande.

– En vän åkte som missionär till Argentina och jag bestämde mig för att ta tjänstledigt från mitt dåvarande arbete på ett barn – och ungdomshem och hälsa på henne. Under tiden där såg jag så mycket fattigdom och misär att jag kände att jag ville göra en insats.

Så berättar Siw Broman om hur hon bestämde sig för att lämna Finland för att arbeta med barn i Sydamerika. Först arbetade hon som volontär på Frälsningsarméns barnhem i Paraguay. Därefter var hon i Finland elva månader och sedan begav hon sig till Bolivia där hon bott i tjugotre år nu.

Foto: Privat

– Det är trevligt att bo där. Vacker natur och människorna är mycket vänliga. Men saker som är självklarheter här är inte självklarheter i Bolivia. Klyftan mellan fattiga och rika syns tydligt, säger Siw.

Välsignelse att få ett hem

Första tiden i Bolivia arbetade Siw som volontär på Frälsningsarméns barnhem. Där bodde även Maria Terceros som placerades på barnhemmet då hon bara var ett och ett halvt år. Maria är yngst av sina syskon, tre bröder och två systrar. På grund av mycket dåliga livsvillkor kunde deras mamma inte ta hand om dem och alla sex barn placerades på barnhem. Bröderna skickades till ett barnhem och Maria och hennes systrar fick plats på Frälsningsarméns barnhem. När Maria ser tillbaka på uppväxten där är hon tacksam.

– Att få bo på barnhemmet är det bästa som hänt i mitt liv. Jag känner mig välsignad som fick ett hem, mat och studier.

Faddrar ett viktigt stöd

Maria Terceros flyttade ut då hon var femton år, men innan sin aderton års födelsedag återvände hon till barnhemmet.

– Jag gick till Siws kontor och berättade att det snart är min födelsedag. Då gick vi och åt glass. Siw frågade hur jag mådde och vi pratade om livet.

Då fördjupades deras vänskap som är stark än idag. Efter barnhemstiden började Maria studera socialt arbete. Faddrar i Norge som skänkte pengar för studierna var viktiga.

– Det är inte enbart pengarna som är ett stöd utan även det att någon tror på en. Pengarna var såklart viktiga men jag arbetade också vid sidan om studierna. Men att de tänkte att någon i Sydamerika ville studera är något jag är oerhört glad över.

Ger barnen kristen grund

Under tiden Maria studerade började Siw och en väninna grunda ett eget barnhem. Processen att färdigställa det hela var inte en dans på rosor.

– Om jag hade vetat hur svårt det är skulle jag inte ha gjort det i dag, men med Guds hjälp är allting möjligt. Med pengar från Finland och Norge köpte vi mark och byggde allt från grunden. När vi var klara tog det ännu ett år att få barnhemmet godkänt, berättar Siw Broman.

Foto: Privat

År 2006 invigdes barnhemmet som fick namnet Corazon Grande, ”det stora hjärtat” på svenska. I dag har hemmet två hus med rum för tolv flickor i varje och barnen placeras via barnskyddet. Siw arbetar på Frälsningsarméns fadderkontor men är koordinator och ansvarig för Corazon Grande och tillbringar så mycket av sin lediga tid som möjligt till att arbeta frivilligt på barnhemmet. Sammanlagt arbetar tio andra på barnhemmet. En föreståndare, sex vårdare i skiftarbete och några timmar i veckan arbetar en psykolog, en socialarbetare och en bokförare.

Under de elva år som verksamheten funnits har barnhemmet tagit emot flickor med mycket svåra bakgrunder. De har blivit utsatta för sexuellt våld, en del har blivit övergivna och Siw minns speciellt en flicka som var så undernärd när hon kom till Corazon Grande att hon inte överlevt om hon inte fått hjälp inom två veckor.

– Men vi bemöter dem som vem som helst. De får mycket kärlek, psykologhjälp och själavård. Barnen växer upp som syskon hos oss. Vi lär dem kristna värderingar, går i kyrkan, ber bordsbön och har andaktsstunder, säger Siw.

Möter motgångar

På dagen går flickorna i skola. Bland annat har en flicka studerat till kock, en till ekonom och en till tandläkare. Sex flickor har nyligen avslutat studier i sömnad. Även om flickorna gör framsteg och även om Siw älskar sitt arbete är det tungt ibland.

– Det är svårt många gånger eftersom flickorna har svåra bakgrunder och har olika symptom som kommer fram i uppförandet. Det är lätt att tro att de kommer över trauman men i tonåren kommer minnen ofta tillbaka. De drömmer om en perfekt familj, kan inte vara helt lyckliga och inte leva fullt ut. Men min Guds tro hjälper mig när det är svårt. Även tanken att mitt arbete är viktigt och att människor tror på det hjälper.

I nuläget befinner sig Corazon Grande i en tuff situation på grund av dålig ekonomi och det politiska läget i Bolivia.

– Eurons värde har sjunkit mellan tjugofem och trettio procent samtidigt som priserna på mat har stigit. Presidenten Evo Morales vill också göra det svårare för den privata sektorn. Han vill att staten ska äga allting. Om Corazon Grande inte får flera faddrar är det osäkert om ekonomin låter oss fortsätta nästa år. Det känns väldigt ledsamt, säger Siw.

Som mor och dotter

Siw hoppas att fler donerar pengar så att hon kan fortsätta arbeta med det hon brinner för.

– Barnhemmet är mitt liv. Jag vill att det ska gå bra för flickorna, att de ska få ett lyckligt liv och få ett gott självförtroende.

Marias historia visar hur avgörande en plats på ett barnhem kan vara och vart fadderverksamhet kan föra en i livet. Idag är hon trettiotre år och uppskattar sitt liv idag.

– Jag känner mig lycklig. Jag kan resa till Finland och Norge och hälsa på vänner. Jag arbetar som lärare i engelska och tycker om att arbeta med barn. Som socialarbetare vet jag ännu inte vad jag vill göra.

Genom barnhemsverksamheten kommer Siw väldigt nära alla barnen.

– Maria är som en dotter till mig. Hon är väldigt kärleksfull, omtänksam, glad och delar sitt liv med mig. Både hennes lycka och sorger.

Maria tackar givmilt och berättar i sin tur vad hon anser är Siws viktigaste egenskaper.

– Det bästa med Siw är hennes stora hjärta. Hon bryr sig om alla barn som kommer in i hennes liv och jobbar för att göra deras liv bättre. Det är en speciell välsignelse att ha henne i mitt liv.

Vill du stöda Corazon Grande?
För mer information och eventuella bidrag kontakta Gunilla Boxberg-Wide 050-3477707 eller besök www.corazongrande.org

Hanna Björklund



KÖKAR. Sommarens Franciskusfest på Kökar är här snabbare än du tror – med föda för både kropp och själ. 12.3.2024 kl. 11:46

KYRKOMÖTET. Senast den 12 maj ska sjökaptenen, medieföretagaren, kommunalrådet och koranforskaren lägga axeln till och börja jobba för det nya kyrko­mötet. Vi har talat med de fyra nyvalda ombuden från Borgå stift. 4.3.2024 kl. 16:23

PERSONEN. Emma Klingenberg är aktuell med musikalen och monologen Katrina. – Min yrkesidentitet handlar mycket om kärleken till hantverket, berättelserna – och kärleken till sången. 5.3.2024 kl. 19:01

laestadianer. Rapporten som skissar på att de laestadianska fridsföreningarna skulle ta ett större avstånd till folkkyrkan får intern kritik inom rörelsen. Kyrko- och SFP-politikern Hans Snellman tar till pennan i Kyrkpressen 1.3.2024 kl. 13:37

debatt. Läs insändaren i sin helhet här. 1.3.2024 kl. 14:06

ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar firar påsk – med liten tonvikt på den kristna delen av traditionen. Det tar 7–8 minuter att besvara frågorna. Svara gärna! 1.3.2024 kl. 11:09

klosterliv. Om man älskar något måste man offra något. Så är det för alla, oberoende av om det är sin frihet, sin familj eller sin Gud man älskar. Det här säger birgittinnunnan och abbedissan syster Dia i Åbo. 20.2.2024 kl. 16:43

ISRAEL-PALESTINA. Noga Ronen från Israel ville i åratal lyssna till palestinierna och vara pacifist. Men fyra månader efter 7 oktober-massakern vet hon inte om hon vill det längre. 19.2.2024 kl. 13:29

ISRAEL-PALESTINA. Mohammed från Nasaret går här fram. Själv är han inte född i Jesus barndoms stad, utan i en före detta fransk armébarack i Syrien. Sedan över 30 år bor han i Borgå. Men sitt blåa palestinska flyktingpass ska han aldrig ge upp. 19.2.2024 kl. 13:55

UTSEENDE. Eva Kela blev förskräckt när hon plötsligt såg sig bli en ”medelålders tant” och gjorde ett tv-program om det som hon aldrig trodde skulle drabba henne själv. 19.2.2024 kl. 16:41

Kolumn. Då jag skriver dessa ord är det några dagar kvar tills valet till kyrkomöte. Då du läser dessa ord är valet över och vi har fått en ny samling människor som får fatta beslut om kyrkans framtid. 19.2.2024 kl. 08:00

KYRKOMÖTET. Mia Anderssén-Löf och Torsten Sandell blir prästombud i det nya kyrkomötet. De försvunna präströsterna från Åland dök upp under veckoslutet efter att ha varit borta i posten. 19.2.2024 kl. 11:56

Nattvard. Den möjlighet kyrkolagen ger att fira nattvard utanför kyrkorummet kan minskalaestadianernas behov att bilda egna församlingar. 16.2.2024 kl. 12:41

KYRKOMÖTET. Tre av fyra lekmannaombud från Borgå stift är nya i kyrkomötet. Präströster efter tisdagens kyrkomötesval är borta – i posten – och valnämnden fick avbryta rösträkningen. 14.2.2024 kl. 18:44

KYRKOMÖTET. Expresspost från Åland var inte tillräckligt för att trygga valprocessen. De 22 röster som är borta avgör vem som blir prästombud i kyrkomötet. 15.2.2024 kl. 12:41

nykarleby. Håkan Ahlnäs har alltid varit aktiv i både kyrkliga och kulturella sammanhang. Enligt honom är kyrkans viktigaste uppdrag enkelt – att motverka ensamhet. 28.1.2025 kl. 10:25

Personligt. År 1995 i ett kaotiskt, nyfött Ryssland. En tioårig pojke i alltför stora kläder ser en grupp människor samlas på andra sidan gatan. De ska resa en kyrkspira. Pojken har aldrig hört talas om Gud. En man får syn på honom, går fram till honom och räcker honom en handske. Vill han hjälpa till? – Kyrkan räddade mig. Utan den skulle jag vara kriminell – eller död, säger Andrey Heikkilä, Svenskfinlands nyaste präst. 21.1.2025 kl. 14:00

flyktingar. 25-åriga Petra Gripenberg har precis åkt till den grekiska ön Lesvos. Där ska hon hjälpa traumatiserade flyktingar att berätta om det de varit med om. 17.1.2025 kl. 10:55

Kolumn. Pensionen närmar sig, det är dags att ta en titt i backspegeln och fundera över hur samfälligheten förändrats ur ett språkligt perspektiv. Det var en utmaning för mig att 2002 börja jobba som samfällighetens translator. Övergången från näringslivet till den offentliga sektorn och kyrkans trygga famn bjöd på oväntade överraskningar och mina barn frågade om jag nu skulle få en egen ”tjänstekaftan”. 23.1.2025 kl. 10:54

film. – Jag har inga principer jag skulle kunna döda för, men många jag är beredd att dö för. Det handlar om att välja fred och kärlek, även i en polariserad värld, säger Ville Virtanen, aktuell med filmen Aldrig ensam. 20.1.2025 kl. 18:02