Viktigt men utmanande att beakta barnen i församlingens beslut

barn och unga.

Barnkonsekvensanalysen skulle få kyrkan att lyssna på barnen, men hur väl fungerar den i praktiken? Församlingarna upplever det som viktigt men svårt att genomföra i vardagen.

22.6.2017 kl. 13:00

För att främja barnens bästa och göra dem mer delaktiga ska de som fattar beslut i kyrkan alltid beakta vilka konsekvenser besluten får för barn och unga under 18 år. Den här punkten i kyrkoordningen trädde i kraft i januari 2015. Vad hände sedan?

– För det mesta har responsen från församlingarna varit positiv, säger Mirva Sandén som jobbar som sakkunnig för barn och skola vid KCSA. De som vi har kontakt med tycker att det är viktigt. En del kanske upplever en känsla av “Hjälp, hur ska vi göra det här”. De tror att det är svårare än det är.

Verkar det som om församlingarna hittat fungerande arbetssätt?

– Det är en process. På vissa ställen fungerar det bra, andra är ännu bara i början av processen, säger Sandén.

Hon hoppas att de som gör barnkonsekvensanalyser i församlingarna verkligen ska ta sig ut till barngrupper och ungdomssamlingar och lyssna på de barn vars bästa de ska arbeta för.

– I de frågor där församlingsrådet har bett om att få en barnkonsekvensanalys har det fungerat bra. Analysen och rekommendationerna har beaktats och resultatet blev bra, säger Rune Lindblom, tf kaplan och barnombud i Korsholm.

Finns det något du skulle vilja förbättra?

– Nu görs ju barnkonsekvensanalys på de beslut som tas på högsta nivå, församlingsrådet beslutar om de stora linjerna. Tankesättet borde få rinna neråt till de konkreta verksamhetsbesluten och synas i dagsplaneringen, säger Lindblom.

Viktigt men svårt, upplever församlingar

Kyrkpressen skickade ut en enkät om barnkonsekvensanalysen till ett antal församlingar. Det här är ett utdrag ur svaren.

Ingå församlings kyrkoherde Tom Sjöblom:

– Barnkonsekvensanalysen är en viktig del av beslutsfattandet. Vi är i det skede då vi ännu utvecklar det mest fungerande sätt för barnkonsekvensanalys i vår församling. Det finns vissa utmaningar, men vi går framåt.

Sibbo svenska församlings kyrkoherde Helene Liljeström

– Det fungerar som en påminnelse om att det är viktigt att beakta barn och unga i beslutsfattningen. Min uppfattning är att det inte har förändrat förhållningssättet särskilt mycket. Barn och unga har man gärna tänkt på också tidigare i vår församling och samfällighet.

Korsholms svenska församling, kyrkoherde Berndt Berg:

– Det är en aning problematiskt att i tid lägga märke till vilka ärenden som kan kräva en barnkonsekvensanalys och därmed kan tiden bli rätt kort för att hinna utföra den ordentligt.

Läs mer i Kyrkpressen nr 25–26/2017!

Emelie Wikblad



vgkyrkor. 265 kyrkor håller i sommar sina dörrar öppna i egenskap av vägkyrkor. Nytt för i år är en smidigare karttjänst. 31.5.2016 kl. 16:33

Nya prster. Benjamin Sandell, Carolina Lindström. Karl-Kristian Willis och Yvonne Terlinden har ordinerats till prästämbetet i Borgå domkyrka. 30.5.2016 kl. 11:26

transfrgor. Genom föreställningen Ninos ark ska poeten Nino Mick ta in transfrågor i kyrkorummet. Hen undrar om transpersoner alls ryms med i arken. 27.5.2016 kl. 15:38

Herrens bn. Nya stiftsfullmäktige uppmanar församlingarna att reflektera över hur de använder Herrens bön och gärna prioritera den ekumeniska formen av bönen. 27.5.2016 kl. 15:14

Gun-Maj Näse tar plats i domkapitlet. 26.5.2016 kl. 12:50

sjukhussjlavrd. Det efterlängtade stilla rummet i Vasa Centralsjukhus är nu öppet 24 timmar i dygnet för alla som söker stillhet. 25.5.2016 kl. 09:41

klippan. Klockan 22 i lördags gick startskottet för Mitt-i-nattenloppet på Klippan. 24.5.2016 kl. 09:56

åbo svenska församling. Kyrkoherdarna och samfällighetens ledningsgrupp har olika åsikter om församlingsutvecklingen i Åbo. 23.5.2016 kl. 16:13

stafettkarnevalen. Bollkastning i kyrkans tält var en hit vid Stafettkarnevalen. 23.5.2016 kl. 16:11

Hon jämför hetsätning med missbruk och kallar sig själv matmissbrukare. 20.5.2016 kl. 15:38

landsbygden. Sin älskade hembygd kunde hon tänka sig att lämna för kärlekens skull, men inte korna. 20.5.2016 kl. 10:06

FMS. Som en ny planet. Så beskriver Anna och Bertrand Tikum sin nya hemort Dakar i Senegal dit de återvänder efter en andningspaus i Finland. 19.5.2016 kl. 13:53

Hur ska det gå för minoritetsreligionerna om skolor experimenterar med gemensam religionsundervisning för alla? 18.5.2016 kl. 12:14

mission. Selektiv mutism. När Pia Rinne började skolan i Namibia var hon tyst i ett helt år. Några år senare var hon tyst i ett år till. 17.5.2016 kl. 11:27

mission. I lördags ordnade Finska Missionssällskapet missionsfest i Ekenäs. 16.5.2016 kl. 15:59

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00