Bertrand och Anna Tikum bildar med döttrarna Nicole och Ronya en flerspråkig familj. Döttrarna behärskar svenska, engelska och serere samt lite franska och wolof.

Familjen Tikum byter 47 grader mot 23

FMS. Som en ny planet. Så beskriver Anna och Bertrand Tikum sin nya hemort Dakar i Senegal dit de återvänder efter en andningspaus i Finland. 19.5.2016 kl. 13:53

Det har skett stora förändringar i familjens Tikums liv. Den lilla staden Fatick byttes i april ut mot ett liv i huvudstaden Dakar.

– Det är en extremt stor förändring. Fatick och Dakar är som två skilda planeter, berättar Anna Tikum.

Anna och Bertrand Tikum skickades för fem år sedan till Senegal av Finska missionssällskapet. Bertrand är ekonomisk rådgivare för lutherska kyrkan i Senegal, Anna jobbar med kyrkans diakoniarbete.

Flytten till storstaden Dakar hänger ihop med döttrarna Ronyas och Nicoles skolgång. Familjen har gjort bedömningen att flickorna behöver gå i en internationell eller en fransk skola för att nivåmässigt hänga med om familjen i framtiden skulle komma att flytta till ett annat land.

– I Fatick kunde barnen tryggt springa ute i kvarteren. Det är en stad som mera påminner om landsort, där alla tar hand om alla. Det är hett, när vi senast var där var det 47 grader. Och det finns inga butiker, bara ett torg där folk köper och säljer och så gatukiosker som kan ha ost och yoghurt ibland.

I Dakar är det betydligt svalare, där finns matbutiker, olika tjänster och bekvämligheter.

– Men ingen öppnar dörren förrän man är säker på vem som ringt på.

image

Hitta de sårbara

Under de fem åren i Fatick, som sammanfallit med småbarnsåren i familjen, har Anna och Bertrand hunnit bli väl förtrogna med den lutherska kyrkan i landet. Bertrand har sysslat med ekonomi. Reglerna för hur de pengar som kommer från utrikesministeriet ska användas är noggranna och rapporteringen är viktig.

– När jag började fanns det brister i hur arbetet var organiserat. Bland annat var den interna kontrollen otillräcklig, så det har jag fått jobba mycket med, säger Bertrand.

Pengarna från utrikesministeriet används endast för utvecklingsarbete. Kyrkans andliga och sociala arbetet har en egen kassa.

– Undervisning i dataprogram, bokföring, rapportering, inlärning av nya anställda, förklarar Bertrand när jag frågar vad som upptar hans tid.

Anna har arbetat med att på nytt bygga upp diakoniarbetet i lutherska kyrkan i Senegal. Ända sedan kyrkan grundades har diakonin varit en viktig del av verksamheten, men på senare tid har det brustit i kontinuiteten.

Hon har rest runt i de lokala församlingarna och kartlagt läget. Arbetet har utmynnat i ett pilotprojekt där två av kyrkans tretton lokalförsamlingar deltar.

– Det är inte så att vi kommer med något nytt, i den senegalesiska kulturen finns en naturlig diakoni, folk hjälper varandra. Det är viktigt att vi inte förstör det som redan finns. Vi måste fråga oss var vår hjälp behövs. Vem är det som faller emellan? Hur ska vi hitta dem som är sårbara och marginaliserade?

Hon säger att många inte känner till att det finns ett kastsystem i Senegal. Det här är en känslig fråga, också inom kyrkan.

– Missionären Katriina Mäkelä, som varit där i trettio år, säger att hon först nu börjar förstå systemet.

40 av 60 fick sluta

Långsiktighet är alltså ett trumfkort. Men missionärernas kontrakt förnyas vanligtvis bara för två år i taget. Ännu tidigare i år var det oklart om Anna och Bertrand Tikum skulle få förlängning. Utrikesministeriets nedskärningar i biståndet har haft stora konsekvenser för Finska missionssällskapets arbete i Senegal.

– Många har förlorat sina jobb och vi har fått avsluta flera projekt, säger Bertrand.

Några missionärer har tvingats flytta hem. De lokala arbetarna har drabbats hårt.

– 40 av 60 förskollärare som undervisat barn i deras modersmål har förlorat sina jobb. En del av dem har också undervisat vuxna i läs- och skrivkunnighet. Det är tråkigt att konstatera att krisen påverkat många människor på många olika nivåer, men kanske mest av allt kvinnor och barn, konstaterar Anna.

Christa Mickelsson



PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29