Hemma i Pyttis har Harriet Sillanpää två hundar och en liten hönsgård.

Hon har ett arv att förvalta

profilen. Hur stor kan tomheten efter ett lägerområde vara i en familjs hjärta? Stor, säger Harriet Sillanpää, som ordnar midsommarmöten vid sommarstugan för att förvalta det andliga arv som byggts upp på Fiskartorp i Sundom. 20.6.2017 kl. 10:01

I den inbyggda vedspisen knastrar några klabbar och ovanpå spisen står en stor gryta med borsjtjsoppa och puttrar. Hushållets bägge hundar ligger och tar igen sig på sina bäddar i köket på Sidvägen 65 i Pyttis.

Harriet Sillanpää har skickat iväg eleverna i Pyttis svenska skola på sommarlov men som föreståndare har hon en del jobb kvar innan hon checkar ut för sommarsemestern.

– Det är läsordningar och skjutslistor som ska fås ihop, det brukar gå några veckor in på sommaren innan jag kan ta ledigt.

Att Sundombördiga Harriet Sillanpää skulle komma att bli föreståndare för en liten byskola i den lilla byn Pyttis med svensk minoritet hade hon aldrig trott för trettio år sedan.

– Efter att jag fått min lärarexamen från pedagogiska fakulteten i Vasa jobbade jag först som timlärare och vikarie i Vasatrakten. Men det fanns inga tjänster, och min pappa tjatade jämt och ständigt om att jag skulle söka ett jobb i södra Finland.

Bara för att kunna säga till sin pappa, Uno Mitts, att hon sökt ett jobb, plockade hon upp ett nummer av tidningen Läraren och valde ut en annons på måfå.

Harriet Sillanpää ritar cirklar med fingret i luften och landar med pekfingret på bordet för att illustrera hur det gick till när hon valde Pyttis svenska skola.

– När hösten kom hade jag fortsättningsvis inte något jobb i Vasatrakten, men fick veta att jag blivit vald till tjänsten i Pyttis. På den vägen är det.

Möten i Unos anda

Om somrarna håller Harriet Sillanpää till på det älskade sommarstället ”Mandas” i Sundom skärgård, som i tiderna varit ett småbruk. Sommarstället köpte familjen Mitts efter ägaren Manda, en orginell dam.

För några år sedan började hon ordna kristna sommarmöten på ”Mandas i Sundomskären”. Tidpunkten är midsommarhelgens söndag.

Mötena är lite av en fortsättning på den ambulerande ”skärefest” som i tiderna var en tradition inom väckelserörelsen Evangeliföreningen.

– Den traditionen ersattes senare av möten på lägerområdet Fiskartorp. Men nu står Fiskartorp tomt på grund av en omfattande vattenskada för några år sedan.

Stängningen av Fiskartorp har lämnat ett stort tomrum efter sig.

– Det var en viktig plats för hela vår familj, det känns som att vi jämt var där. Pappa ledde mycket av verksamheten, så jag tillbringade en stor del av min barndoms somrar där, liksom mina döttrar också gjorde.

Hon kommer ihåg hur det var i början när sommarfolket åkte båt ut till Fiskartorp och folk satt i fullastade båtar utan flytvästar.

– Tänk om en sådan båt hade sjunkit, med tanterna som inte kunde simma!

Hon minns också med beundran hur hennes många mostrar och fastrar sprang upp och ner för trappan till källaren där maten förvarades på den tid då det inte fanns några kylskåp i lägergården.

Harriet Sillanpää vill att träffarna på Mandas ska få firas i hennes pappas anda. Uno Mitts dog i slutet av februari i år, som 93-åring.

– Han älskade att leka, därför var han också juniorledare så länge han hölls på benen. Barnfamiljer är varmt välkomna till Mandas, det finns simstrand, bastu och utrymme att leka.

Läs hela profilen i Kyrkpressens midsommarnummer.

Christa Mickelsson



rasism. Integreringen av utlandsfödda i arbetslivet har förbättrats i Finland, men den rasistiska retoriken och den strukturella rasimen frodas. – Jag ger 200 procent för att bidra till samhället, men debatten just nu får mig att känna mig som en exotisk utlänning, säger Emmanuel Acquah. 9.8.2023 kl. 14:26

BÖN. De träffades vid en lärjungaskola. Idag har de fem barn och har precis flyttat från Finland till Australien. Hur lever man ett familjeliv där allt går på Jesus villkor? 3.8.2023 kl. 11:18

KRISTEN MYSTIK. Vad ska jag göra av känslan av meningslöshet och rastlöshet? Hur ska jag stå ut med rädslan för att förlora dem jag älskar? Ibland vill man ställa sina tyngsta frågor till någon riktigt vis människa. 28.7.2023 kl. 15:53

ETT GOTT RÅD. Pastorn Stefan Löv är i dag en 52-årig man med varm utstrålning och perspektiv på livet, men sitt 20-åriga jag beskriver han som en ruggigt vilsen själ. 27.7.2023 kl. 15:25

skrivande. Att skriva är som att träna: om du tar paus är det svårt att komma igen, säger författaren, skrivinspiratören och handbollsspelaren Michaela von Kügelgen. Men alla kan skriva – också du. Bara fem minuter per dag leder så småningom till en hel roman. 26.7.2023 kl. 19:00

JORDFÄSTNING. Ibland får prästen Malin Lindblom veta att någon knappast kommer att närvara vid jordfästningar hon ska förrätta. Hittills har det ändå alltid dykt upp någon, men hur många som är på plats är aldrig avgörande för henne. – Jordfästningen är som en bön, säger hon. 25.7.2023 kl. 15:17

musik. Två händelser som mänskligt sett inte var förnuftiga bevisade för ”Banjo-Ben” Ben Clark att Gud ledde honom. 21.7.2023 kl. 21:59

Solf. Johan Kanckos och Camilla Svevar har sökt kyrkoherdetjänsten i Solf. De fick svara på några frågor om sig själva och sin syn på Solf och kyrkoherdejobbet. 31.5.2023 kl. 16:52

NÄRPES. Också i år är väskan packad och redo för lägerområdet Fridskär. – Det är en jättehärlig gemenskap, säger Kajsa Åbacka, som är hjälpledare i Närpes församling. 14.6.2023 kl. 16:49

VITTNESBÖRD. Han kom till Jakobstad för att göra målen som ska vinna matcherna för Jaro. Men för David Carty är det minst lika viktigt att vinna själar för Gud. 5.7.2023 kl. 19:00

Franciskusfest. Franciskusfesten på Hamnö, Kökar, är sommarens förvandlande händelse, ett återkommande mirakel på världens vackraste plats. I år var temat ”Glädje, lek och helig dårskap”. När vi bryter upp säger vi: Nästa år på Kökar! 2.7.2023 kl. 13:50

Åbo akademi. Var står den finlandssvenska akademiska teologin idag? Kyrkpressen har träffat ÅA:s rektor, teologen Mikael Lindfelt. På hösten för 36 år sedan började han vid akademin som gulnäbb från Karleby. 3.7.2023 kl. 10:00

sommarteater. I juli framför Myrbergsteatern pjäsen ”Guds kvarnar mala”. – Det är en otrolig satsning som de frivilliga skådespelarna gör, säger Eva Hietanen. 7.7.2023 kl. 12:00

profilen. Tove Holmström är församlingsmästare i Ekenäs kyrka, som är mycket välbesökt om somrarna. – I juli brukar det ofta bli över 300 besök på en dag. 4.7.2023 kl. 12:00

KONFIRMANDLÄGER. Nattvakter, tydliga överenskommelser med föräldrar, ett telefonnummer att ringa 24/7 om läget blir ohållbart – bland annat det här måste församlingar ta till för att garantera säkerheten vid konfirmandläger. – Vi måste fråga oss om ungdomarna är i "lägerskick", säger Helena Salenius vid Kyrkostyrelsen. 29.6.2023 kl. 17:47

KYRKA OCH POLITIK. Tala med statsministern. Sitt med riksdagsgrupperna. Mejla ministerns medarbetare. Deala med ministeriet. Strategierna är många när kyrkan och relaterade organisationer lobbar för sina intressen. 28.10.2024 kl. 14:00

UTNÄMNING. Kyrkoherden i Jakobstads svenska församling Jockum Krokfors blir ny verksamhetsledare för Martyrkyrkans Vänner från och med den 1 april nästa år. 25.10.2024 kl. 16:34

KARRIÄRSBYTE. Efter tolv år som kantor i Korsholm bytte Susanne Westerlund inriktning och utbildade sig till florist. – Musiken har jag inte lämnat, jag har bara kompletterat mitt kreativa språk, säger hon. 21.10.2024 kl. 16:48

ETT GOTT RÅD. – Varje år har det blivit lite lättare att leva. Jag önskar att jag hade varit snällare mot mig själv som ung, säger Anne Hietanen. 16.10.2024 kl. 10:00

Personligt. Hon har levt i nästan 45 år ”med Herren”. Vad har Nina Åström under åren lärt sig om trons kringelikrokar och gropar? KP mötte henne och diskuterade viktiga ord som tillit, kärlek, rättvisa och nåd – och varför Jesus är hennes allt. 15.10.2024 kl. 10:00