Statsminister Juha Sipilä talade på kyrkodagarna i Åbo på fredagen. Han deltog också i religionernas fredsmarsch tillsammans med ärkebiskop Kari Mäkinen med flera.

Juha Sipilä är beredd att höja antalet kvotflyktingar

flyktingpolitik. Statsminister Juha Sipilä är beredd att höja antalet kvotflyktingar som Finland tar emot. 20.5.2017 kl. 10:19

I sitt tal under kyrkodagarna i Åbo på fredagen sade Juha Sipilä (C) att han personligen kan tänka sig att göra som en del av en europeisk helhetslösning

– Nu vandrar folk längs farliga vägar i Europa utan att veta om de får asyl. Finland strävar till att hjälpa människor nära deras hem. Från de här områdena kunde vi ta en större andel kvotflyktingar och på så sätt tackla människosmugglingen. Vi kan välja ut de svagaste; kvinnor, barn och åldringar som inte klarar av en lång vandring, sade han.

Sipilä slog fast att ingen människa sänds tillbaka till sitt hemland ifall de hotas av dödsstraff, tortyr, förföljelse eller en behandling som kränker människovärdet. Han nämde speciellt flyktingar från Syrien.

– Många av de över 32 000 asylsökare som kom till Finland 2015 får också asyl i Finland. Men alla som kommer hit uppfyller inte de internationella kriterierna för asyl. En del av dem har radikaliserats i sitt hemland och de påverkar tryggheten i vårt samhälle.

Han anser att Finland tagit sin del av ansvaret för de flyktingar som kom till Europa under flyktingkrisen år 2015.

– Finland följer samma lagstiftning och internationella avtal som de andra länderna i EU. Regeringens huvudlinje har varit att förenhetliga kriterierna och asylpolitiken med de övriga EU-länderna. Våra myndigheter följer mycket noga med hur man i Sverige bedömer läger i de olika områdena i Afghanistan. Om det sker en förändring i Sverige så tar vi den i betraktande när vi gör våra bedömningar. Bedömningen om säkerhetssituationen gör vi i samband med varje enskild ansökan. Våra myndigheter följer också förbuden att sända flyktingarna tillbaka.

Siplä berörde också de flyktingar som konverterat till kristen tro under sin vistelse i Finland.

– Jag har granskat hur de behandlats. Endast tron är inte en grund för få bevilja asyl, med det kan hända att flyktingen kan hamna i livsfara i sitt hemland på grund av sin tro. Jag konstaterade att behandlingen av dessa flyktingar skötts mycket professionellt och ändamålsenligt. Vårt land måste byggas med lag och med hjärta. Jag litar på våra myndigheter och på vår rättsstat. Myndigheterna gör sina beslut med ett stort hjärta, noggrant, med en hög arbetsmoral och genom att följa lag och avtal. Tilltron till myndigheterna och rättsstaten är en grundpelare i vårt samhälle. Därför måste man respektera den och sköta om den.

Sipilä säger sig gärna diskutera Finlands asyllinje med kyrkan och representanter för andra religiösa samfund.

– Vi förenas av respekten för människovärdet, det är heligt och odelbart. Vi är alla Guds avbild. En av kyrkans centrala uppgifter är att stå på den svagas sida. Som statsminister har jag en stor omsorg och ansvar att varje människorna som flyr krig eller förföljelse blir hjälpt. Samtidigt bär jag också ansvar för att vi respekterar lag och de beslut våra myndigheter gör med sin höga arbetsmoral.

Johan Sandberg



teve. En av dem talar i tungor, en vill vara talesperson för sexuella minoriteter och en har studerat karismatiska rörelsers destruktivitet. En rykande färsk serie om Borgå stifts biskopar har premiär idag. 11.9.2023 kl. 18:00

VANDA SVENSKA FÖRSAMLING. Snart kan det finnas en engelskspråkig pastor i Vanda svenska församling. Engelskspråkiga tjänster i svenska församlingar hör till ovanligheterna. 8.9.2023 kl. 10:19

BISKOPSMÖTET. – Saker som vi har tigit om i kyrkan är vanligtvis de samma som vi har tigit om i det finländska samhället. Så är det att vara folkkyrka, sa biskopen i Esbo stift Kaisamari Hintikka i sitt tal vid biskopsmötets öppnande i Kyrkslätt idag. 5.9.2023 kl. 14:30

Kolumn. I år firar diakonin i Tyskland 175-årsjubileum. Startpunkten för diakonin var Johann Hinrich Wicherns tal vid Evangeliska kyrkans kongress den 22 september 1848. Han förespråkade ett nätverk av ”kärlek som räddar”. Den moderna diakonin föddes 1.9.2023 kl. 13:56

NY BISKOP. TD Mari Parkkinen vigs och välsignas till ämbetet med Guds ord, bön och handpåläggning i en mässa i S:t Michels domkyrka söndag 3 september klockan 10. Vigningen förrättas av ärkebiskop Tapio Luoma med assistenter. 2.9.2023 kl. 10:00

Äktenskap. Ett nytt land, ett nytt trossamfund och en tuff period ledde Borgåborna Pelagia Mitsitsou och Dimitris Amaxopoulos till ett beslut. 31.8.2023 kl. 14:00

rasism. Vid folkhögskolan med fokus på utlänningar som lär sig svenska är rektor Catharina von Schoultz orolig för den nya vågen av rasism. 30.8.2023 kl. 20:00

musik. Systrarna Britt-Mari och Gun-Helen Andtfolk har uppträtt över 1 500 gånger och är en dynamisk duo. De båda systrarna är öppna och välkomnande, men då vi pratar om tuffare saker blir orden färre. 30.8.2023 kl. 17:32

ETT GOTT RÅD. ”Lär dig lyssna. Ta auktoriteter med en nypa salt.” Det ärnågra av de goda råd baptistpastorn och gymnasieläraren Jan Edström skulle ha gett till sig själv, den 20-åriga Jani. 31.8.2023 kl. 20:00

UNDERSÖKNING. Kyrkpressen bad präster anonymt berätta vad som ligger bakom känslan av att vara utbränd. 30.8.2023 kl. 10:00

FÖRSAMLINGSFÖRBUNDET. Ina Laakso tar tillfälligt över Församlingsförbundets verksamhet. – Det är inspirerande och spännande. Jag ser fram emot det – hoppas vi ses! 28.8.2023 kl. 15:02

OVAN I KYRKAN. Här kommer några råd som hjälper dig att inte tro illa om hela kristenheten om prästen säger något dumt. 25.8.2023 kl. 14:44

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Karis-Pojo svenska församling ledigförklarar kyrkoherdetjänsten, skriver domkapitlet i sin notis från torsdagens möte. Kyrkoherden väljs genom direkt val och ska tillträda tidigast den 1 juni 2024. I Saltvik torde Carolina Lindström bli vald till kyrkoherde, i Väståboland måste församlingen söka kaplan på nytt. 25.8.2023 kl. 14:14

rasism. Biskopar, imamer och många religiösa organisationer bland 120 utlåtanden som har getts till statsminister Orpos bord. 18.8.2023 kl. 12:15

TERJÄRV. Fysiskt arbete och höga höjder är inget kyrkvaktmästaren i Terjärv, Sixten Ahlsved, räds för. 17.8.2023 kl. 18:00

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10

Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06