Biskop Angaelos är biskop för den koptisk-ortodoxa kyrkan i Storbritannien. Dessutom är han en erkänd ekumenisk aktör, som i dagarna bland annat deltog i ett samtal i Kairo mellan muslimska äldrerådet och representanter från Kyrkornas världsråd.
Där förde han fram samma tankar som han delar i veckans Kyrkpressen: Den religiösa extremismen är hela världens bekymmer och den kräver en kraftig gemensam insats.
– Problemen flyttat ut ur Mellanöstern. Den situation vi står inför övergår vad en nation, stat eller kyrka klarar av ensam. Det är oerhört viktigt att vi kan hitta en lösning tillsammans, säger han.
Som kopt avvisar han minoritetsstämpeln. Kopterna är infödda i Egypten och har en rättmätig plats där.
– Det handlar om ett utrymme som måste delas av alla. Det här är inte något man får undgå att erkänna – inte när vi ser hur andelen kristna i Irak och Libyen har krympt till nästan ingenting, säger biskop Angelos.
Glastaket blev våld
På palmsöndagen bombades två kyrkor i Tanta och Alexandria. 45 gudstjänstfirare dog i attentaten, likaså fyra poliser som var ditkommenderade för att skydda kopterna.
Det är inte första gången. År 2013 upplevde de kristna en rad systematiska attacker, när anhängare till det Muslimska brödraskapet attackerade och brände över 40 kyrkor.
Enligt Angaelos började våldet mot kristna med en systematisk diskriminering som syns bland annat i arbetslivet.
– Eftersom det finns ett glastak för kristna inom många branscher i den allmänna sektorn har de varit tvungna att söka sig till den privata sektorn. Där blev många väldigt framgångsrika, vilket ledde till att de blev ännu mer utsatta, nu på grund av sin framgång.
Allt det här pågick, enligt honom, medan världen teg om det som hände. Det våld som sprider sig nu är något som inte går att ignorera:
Religionsfriheten är en gåva
Ju mörkare världen ter sig, desto större är uppdraget, menar biskopen och påminner om den bibliska liknelsen om lampan på lamphållaren:
– Det handlar om det ljus som skiner för hela världen, och det är något vi måste slå vakt om. Du förstår: Mitt budskap som biskop blir bristfälligt om det gäller enbart de kristna. Om han ger sin kärlek till de som är förskjutna och förföljda vare sig de är baha’ier, yasidier, judar eller muslimer så får inte heller jag vara partisk. Religionsfrihet, rätten att välja själv är gåvor från Gud, givna till hela mänskligheten. Det tumult ondskan förorsakar är rent konkret en ström av flyende människor, bland dem kristna som lämnar sina ursprungstrakter.
Men den koptiska kyrkan har en annan utgångspunkt.
– Det finns 13 miljoner av oss i Egypten. Vart skulle vi ta vägen? Vi är i husarrest och har inte planerat att gå någonstans.
Finns det en risk att ISIS nu vänder blicken mot kopterna och vad kan man göra i så fall?
– Problemet med den strategi de har antagit är att det handlar om ensamvargens anfall. Det kan hända var som helst. Jag tror att det enda som hjälper är att vara en kristen, att älska och förlåta.
90 procent av världens kopter bor fortfarande i Egypten. Hur ser då exilkopterna på det som sker i hemlandet?
– Vi talar inte om exilkopter, utan ser oss som en enda gemenskap. Förföljelsen fogar oss samman. Förstås är de som bor utomlands oroliga för sina familjer, det är värre när du själv är långt borta.
Ju mörkare det blir i världen, desto tydligare skiner och syns ljusen, enligt biskop Angaelos. Och nu tycks det tyvärr som om den blir allt mörkare. Ändå säger han:
– Vi måste göra något åt den här situationen. Vi måste börja diktera berättelsen. Vi är inte offer!
En längre artikel med biskop Angaelos ingår i veckans papperstidning.
