En optimist som släpper kontrollen

profilen. Han är en stor optimist. Men Kenneth Holmgård säger att när en optimist faller så faller han hårt. Och det har han gjort några gånger. Det är många höjder och många dalar. 15.3.2017 kl. 16:06

– När världen runt mig faller behöver jag inte formulera någon bön, utan jag får bara konstatera att nu far det. Nu får du ta det. Det här går inte. Jag måste släppa taget, släppa prestigen och den egna kontrollen. Det löser nog sig, säger Kenneth Holmgård.


Han har varit förtroendevald i Jakobstads svenska församling och under den senaste perioden kommunalpolitiker. Men han ställer inte upp för omval.


– Jag får inte ihop tiden. Att vara politiker är nästan en halvtidstjänst. Jag klarar inte av att komibinera det med ett heltidsjobb som VD. Nån kan säga jag tog på mig för mycket. Men jag tycker att man ska vara med ordentligt om man ska vara med.


Han är nu medlem i stadsstyrelsen, social- och hälsovårdsnämnden, individsektionen och personalsektionen. Han är styrelseordföande för Optima och direktionsordförande för Kyrkostrands skola. Han sitter också i styrelsen för Åldringsvännerna och Pörkenässällskapet samt i ett konsultföretag.


– Det kom många reformer på en gång som har tagit mycket tid: Sote och reformerna inom andra stadiets utbildning. Den här perioden går inte till historien som de stora satsningarnas tid utan som en anpassningstid. Det är ett tufft jobb.


Nu vill han sätta tid på det han saknat: på att umgås med människor som betyder något för honom och på frivilligarbete. Men en annan typ av frivilligarbetet än politiken.


– Jag ser fram emot att sätta tid på det goda samtalet. Och jag har inte heller fått garaget till huset vi bott i sedan 2002 färdigbyggt.


Trots den postmodernistiska självfokuseringen har Holmgård en tro på den tredje sektorn.


– De som går ut ur yrkeslivet idag har behov av att få göra någonting mera. Dagens seniorer är en resurs som heter duga. Jag tror också att människan mår bra av att vara i situationer där vi är större än jag och man gör något tillsammans.


En fråga som drivit honom både inom församlingsrådet och kommunpolitiken är ungdomarnas välbefinnande.


– Min våta dröm är en ungdomsgård på ideell bas där ungdomarna kan samlas, där det finns kaffe och mocka-
rutor till självkostnadspris. Där man kan skruva en moped eller något annat. Ungdomar har behov av att samlas. Det är inte okej att vindfånget i Prisma har blivit vår ungdomsgård, säger han.


Holmgård anser att politiker som bara låter ungdomsfullmäktige komma till tals sorterar bort största delen av ungdomarna.


– Det är bara en liten grupp av ungdomarna som är intresserade av ungdomsfullmäktige. Jag tror inte att ungdomsfullmäktige har kompetensen att lyssna på sina väljare för ungdomarna är inte är inte organiserade på det sättet.


Han försökte också driva ungdomsfrågorna i församlingsrådet.


– Jag brann för ungdomarna. Men jag insåg att det inte går. Vi försökte flera olika gånger men jag märkte att vi trodde inte ens själva på det vi gjorde. Vi saknade kraften från ungdomarna själva. Den stora massan ungdomar borde vara tydliga med vad de själva vill.


Intresset för ungdomsfrågorna ökade i takt med att hans egna barn växte upp till ungdomar.


– Jag önskar att mina ungdomar hade fått uppleva något liknande som det jag fick uppleva under min uppväxt.
Holmgård beskriver åttiotalet som en härlig ungdomstid i Jakobstad.


– Det blomstrade i alla församlingar, det fanns ungdomsverksamhet och det fanns program för alla. Framför allt fanns det en kraft i ungdomarna själva. Vi trodde vi var odödliga och att vi kunde göra vad som helst. Vi fick utrymme att göra det för fastigheterna var inte så fina.


Den äldsta dottern hann få lite församlingsliv via barnkören. Men det stannade där.


– Det är som om vi bockar av dem. Vi lägger in dem i ett rör och de ska konfirmeras. Den enda fortsättningen är om de blir hjälpledare. Men om det inte finns något som puttrar på till vardags så finns det inget som lastar in något heller. Jag önskar att ungdomarna har ett forum där de kan testa sina åsikter och vingar i en trygg miljö.

Läs mera i Kyrkpressen 11/2017

Johan Sandberg



utmattning. – Jag var som en julgran. Alla hängde mer och mer på mig, också jag själv. Och jag såg ju så fin ut, och hade inga ben att promenera därifrån med, säger Janne Kütimaa om att bli svårt utbränd. 21.1.2022 kl. 11:56

Larsmo. Då pandemin sköt upp en inplanerad kurs valde Boris Salo att spela in kursen i stället. Nu får flera församlingar glädje av den. 20.1.2022 kl. 14:00

Bibel. Som ung smugglade Håkan Nitovuori biblar till Sovjet. I en specialsydd underskjorta bar han iland biblarna i Tallinn. 20.1.2022 kl. 09:43

journalist. Jan-Erik Andelin börjar jobba för Kyrkpressen i februari. De senaste tolv åren har han varit journalist vid HBL. 19.1.2022 kl. 17:25

europa. Via sitt arbete som Svenska Yles medarbetare i Baltikum har Gustaf Antell genom åren fått en god insikt i det politiska läget i Östeuropa. – Jag har ingen större passion för att berätta historier men älskar samtidigt att ge en röst åt dem som inte hörs. 20.1.2022 kl. 06:00

BORGÅ STIFT. Borgå stift har fyra nya präster och en ny diakon. Vi ställde några frågor till dem. 19.1.2022 kl. 13:02

BORGÅ STIFT. På trettondagen vigdes fyra nya präster och en ny diakon i Borgå domkyrka. 11.1.2022 kl. 09:04

ungdomens kyrkodagar. Ungdomens Kyrkodagar (UK) som skulle ordnas i januari 2022 kommer på grund av rådande coronarestriktioner att flyttas fram och hålls istället 21-24 april på Lärkkulla i Raseborg. 10.1.2022 kl. 13:33

Profil. Patrica Strömbäck är ny tf kyrkoherde i Solf. – Solfborna tycker om och värnar om sin församling, tror jag. 5.1.2022 kl. 14:13

diakoni. Runebergs dikt om bonden Paavo och president Kyösti Kallios bön under vinterkriget formulerar den teologi som Leif Galls förespråkar. 4.1.2022 kl. 11:14

FÖRLUST. Mitt under coronapandemin dog Lotta Keskinens syster. – När inser man att någon inte kommer tillbaka? Har jag insett det än? 2.1.2022 kl. 09:14

FÄNGELSEPRÄST. Hanna Backman har gjort resan från en frikyrka i Österbotten via journalistik i Helsingfors och kriminologstudier i England till jobbet som fängelsepräst i Stockholm. Hon har hittat sitt kall. – Det var som att något ploppade ner från huvudet till hjärtat – det här vill jag göra. 31.12.2021 kl. 15:40

NYANSTÄLLNING. Från den 1 februari 2022 förstärker Kyrkpressen den redaktionella bemanningen då Jan-Erik Andelin ansluter till tidningen. Jan-Erik Andelin kommer närmast från KSF Media där han jobbat sedan 2004, bland annat som chefredaktör på Borgåbladet, på Hufvudstadsbladets ledaravdelning samt som tidningens korrespondent i Stockholm. 28.12.2021 kl. 19:34

UTNÄMNING. Barbro Eriksson och Siv Jern har utnämnts till prostar. 16.12.2021 kl. 12:31

SJUKHUSPRÄST. Jessica Högnabba-Akin är ny sjukhuspräst på Kvinnokliniken i Helsingfors. Hennes egna erfarenheter av sjukhus har lärt henne att inte komma med klichésvar vid svåra frågor. 15.12.2021 kl. 15:59

KYRKHELG NORD. I år har Kyrkhelg Nord väckt känslor i alla läger, både inom och utanför kyrkan. – Jag är tudelad inför utvecklingen, säger Per Stenberg, kyrkoherde i Karleby svenska församling. 4.9.2024 kl. 10:56

UNGDOMSFRÅGOR. Christer Romberg är ny sakkunnig i ungdomsfrågor, men på fältet är han redan gammal i gemet. 2.9.2024 kl. 17:01

BÖCKER. Christa Mickelsson och Sofia Torvalds är kolleger på Kyrkpressen, men också goda vänner. De är båda bokaktuella i höst. I sina nya böcker avhandlar de hur man reser sig efter ett fall, respektive hur man egentligen ska tas med livssorgen. 1.9.2024 kl. 19:06

fotboll. Borgå stifts lag Ankdammen United var det mest jämställda laget i kyrkans turnering Gloria Patri – men tyvärr räckte det inte ända fram. – Vi kämpade hårt men det var tungt, konstaterar lagledaren Kristian Willis och lagkaptenen Lukas Brenner efter en svettig dag i Vierumäki. 30.8.2024 kl. 17:36

kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43