En optimist som släpper kontrollen

profilen. Han är en stor optimist. Men Kenneth Holmgård säger att när en optimist faller så faller han hårt. Och det har han gjort några gånger. Det är många höjder och många dalar. 15.3.2017 kl. 16:06

– När världen runt mig faller behöver jag inte formulera någon bön, utan jag får bara konstatera att nu far det. Nu får du ta det. Det här går inte. Jag måste släppa taget, släppa prestigen och den egna kontrollen. Det löser nog sig, säger Kenneth Holmgård.


Han har varit förtroendevald i Jakobstads svenska församling och under den senaste perioden kommunalpolitiker. Men han ställer inte upp för omval.


– Jag får inte ihop tiden. Att vara politiker är nästan en halvtidstjänst. Jag klarar inte av att komibinera det med ett heltidsjobb som VD. Nån kan säga jag tog på mig för mycket. Men jag tycker att man ska vara med ordentligt om man ska vara med.


Han är nu medlem i stadsstyrelsen, social- och hälsovårdsnämnden, individsektionen och personalsektionen. Han är styrelseordföande för Optima och direktionsordförande för Kyrkostrands skola. Han sitter också i styrelsen för Åldringsvännerna och Pörkenässällskapet samt i ett konsultföretag.


– Det kom många reformer på en gång som har tagit mycket tid: Sote och reformerna inom andra stadiets utbildning. Den här perioden går inte till historien som de stora satsningarnas tid utan som en anpassningstid. Det är ett tufft jobb.


Nu vill han sätta tid på det han saknat: på att umgås med människor som betyder något för honom och på frivilligarbete. Men en annan typ av frivilligarbetet än politiken.


– Jag ser fram emot att sätta tid på det goda samtalet. Och jag har inte heller fått garaget till huset vi bott i sedan 2002 färdigbyggt.


Trots den postmodernistiska självfokuseringen har Holmgård en tro på den tredje sektorn.


– De som går ut ur yrkeslivet idag har behov av att få göra någonting mera. Dagens seniorer är en resurs som heter duga. Jag tror också att människan mår bra av att vara i situationer där vi är större än jag och man gör något tillsammans.


En fråga som drivit honom både inom församlingsrådet och kommunpolitiken är ungdomarnas välbefinnande.


– Min våta dröm är en ungdomsgård på ideell bas där ungdomarna kan samlas, där det finns kaffe och mocka-
rutor till självkostnadspris. Där man kan skruva en moped eller något annat. Ungdomar har behov av att samlas. Det är inte okej att vindfånget i Prisma har blivit vår ungdomsgård, säger han.


Holmgård anser att politiker som bara låter ungdomsfullmäktige komma till tals sorterar bort största delen av ungdomarna.


– Det är bara en liten grupp av ungdomarna som är intresserade av ungdomsfullmäktige. Jag tror inte att ungdomsfullmäktige har kompetensen att lyssna på sina väljare för ungdomarna är inte är inte organiserade på det sättet.


Han försökte också driva ungdomsfrågorna i församlingsrådet.


– Jag brann för ungdomarna. Men jag insåg att det inte går. Vi försökte flera olika gånger men jag märkte att vi trodde inte ens själva på det vi gjorde. Vi saknade kraften från ungdomarna själva. Den stora massan ungdomar borde vara tydliga med vad de själva vill.


Intresset för ungdomsfrågorna ökade i takt med att hans egna barn växte upp till ungdomar.


– Jag önskar att mina ungdomar hade fått uppleva något liknande som det jag fick uppleva under min uppväxt.
Holmgård beskriver åttiotalet som en härlig ungdomstid i Jakobstad.


– Det blomstrade i alla församlingar, det fanns ungdomsverksamhet och det fanns program för alla. Framför allt fanns det en kraft i ungdomarna själva. Vi trodde vi var odödliga och att vi kunde göra vad som helst. Vi fick utrymme att göra det för fastigheterna var inte så fina.


Den äldsta dottern hann få lite församlingsliv via barnkören. Men det stannade där.


– Det är som om vi bockar av dem. Vi lägger in dem i ett rör och de ska konfirmeras. Den enda fortsättningen är om de blir hjälpledare. Men om det inte finns något som puttrar på till vardags så finns det inget som lastar in något heller. Jag önskar att ungdomarna har ett forum där de kan testa sina åsikter och vingar i en trygg miljö.

Läs mera i Kyrkpressen 11/2017

Johan Sandberg



Personligt. – När människor ojar sig över hur mycket otur jag haft säger jag: Det här har hänt, men nu finns ingen bitterhet kvar. säger Anneli Pandora Magnusson. 30.3.2022 kl. 20:04

RÄTTEGÅNG. Riksdagsledamot Päivi Räsänen (KD) friades i tingsrätten från åtalen om hennes uttalanden om homosexuella. Tingsrätten i Helsingfors gav sin dom på onsdagen. 30.3.2022 kl. 13:05

livsval. Susanna Landor var chefredaktör på Hbl. Nu är hon diakoniarbetare i Kyrkslätt. – Det här jobbet ger instant-belöning. Jag får räcka en kasse mat till en människa som inte har mat i skåpet. Och samtidigt handlar det om något mycket större: hur bemöter vi varandra? 30.3.2022 kl. 13:04

KRIGET I UKRAINA. Kriget kom som en chock och väckte stor ilska. Stepan, som bott i Finland i många år har tagit upp kampen för sitt land. – Vi kommer inte att ge oss! 30.3.2022 kl. 06:00

Ukraina. Efter att ha vistats i hemlandet av privata skäl har nu Anders Mård återvänt till S:t Petersburg, sin hemstad. 28.3.2022 kl. 20:21

KRIGET I UKRAINA. 28.3.2022 kl. 16:01

Ukraina. Kyrkans Utlandshjälp förmedlar miljoner euro som ger hundratals ton förnödenheter till Ukraina. Men den ekumeniska hjälporganisation i Ungern som är samarbetspartner har dragits med kopplingar till den kontroversielle premiärministern Viktor Orbáns nätverk. 21.3.2022 kl. 14:30

ÅTAL. Martyrkyrkans vänners ordförande Johan Candelin åtalas misstänkt för grovt skattebedrägeri. Rättegången hålls nästa vecka i Karleby, skriver Österbottens Tidning. 18.3.2022 kl. 16:10

KRIGET I UKRAINA. Igår kväll stod Rabbe Tiainen och demonstrerade som vanligt utanför ryska ambassaden i Helsingfors. Nu blev han bortförd av poliser och skjutsad hem till Drumsö. – Jag tog genast följande buss tillbaka till Fabriksgatan, säger han. Helsingforspolisen kommenterar frågan med att säga att de följer sin normala praxis och att polisen i första hand alltid vill lösa konflikter genom att diskutera. 18.3.2022 kl. 09:29

VÄNFAMILJER. När flyktingvågen nådde Finland 2015 ställde Linnea Ekstrand och hennes man upp som vänfamilj. 18.3.2022 kl. 08:17

UKRAINAINSAMLING. Åttaåriga Edda Klingenberg började tillverka Ukrainaflaggor som örhängen för att samla pengar till Röda korset. – Det känns bra att hjälpa till, säger hon. 17.3.2022 kl. 12:50

sorg. Susanne Ringell har skrivit en bok som handlar om kärlek, vänskap, nåd och tro. – Det finns nåd, och den är enkel. 16.3.2022 kl. 16:50

KRIGET I UKRAINA. Familjen Björk har välkomnat fyra ukrainska flyktingar i gästlägenheten i sin källare i Helsingfors. Just nu köar de på polisstationen för att få familjen registrerad. – Vi tänkte att vi har ett hus som vi upplever Gud gett oss av en orsak, säger de. 15.3.2022 kl. 13:57

Ukraina. Stig Kankkonens barnbarn har anslutit sig till den frivilliga hjälpbataljonen i Ukraina. Läs Stigs tankar här. 14.3.2022 kl. 10:40

Ukraina. Ukrainakriget har också hämtat sin grund i den ryska ortodoxa kyrkans nyskrivna doktrin. President Vladimir Putin har under vägen plockat upp den som ett redskap. Patriarken talar om det mytiska riket Rus – och är nog inte den som övertalar Putin om att ingå fred, säger en finländsk forskare. 9.3.2022 kl. 16:08

Helsingfors. – En sång som börjat som en stund mellan bara mig och Gud kan få betyda något för en annan människas vandring med Gud. 6.8.2024 kl. 12:55

val. Församlingspastorstjänster tillsätts inte genom offentligt ansökningsförfarande. Domkapitlet begär församlingen om ett utlåtande om dem som anmält intresse och fattar sedan beslut om förordnandet med utlåtandet som grund. 5.8.2024 kl. 13:39

SOMMARLÄGER. – Att vara tillsammans handlar om ett grundbehov som vi alla bär på, säger Matti Aspvik, verksamhetsledare för förbundet Kyrkans Ungdom. 27.7.2024 kl. 20:50

Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55

PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00