Johan Fagerudd turnerar med Luther-monolog

teater. Vad var det som satte igång Martin Luther? Vad förändrade hans bild på Gud? Det är frågor som skådespelaren Johan Fagerudd ger svar på i en monolog som turnerar i Svenskfinland under våren. 2.1.2017 kl. 09:51
– Med mina nutida psykologiserande ögon ser jag att det som sker med Martin Luther under uppväxten förebådar det som ska komma. Då förändras hans syn på Gud från en hårt bestraffande till en nådefull Gud, säger Johan Fagerudd.

Luther har svårt med auktoriteter och säger att påvens ord inte är Guds ord utan en människas.


– Han ifrågasätter. Han är emotionell. Han är spontan. Han kallar sig själv en pratkvarn i jämförelse med sin gode vän Philip Melanchthon som är mer systematisk. Han tycker att han talar bäst när han är arg.

Och Luther var arg. Fagerudd jämför hans ilska med Jesus som drev ut månglarna ur templet.

– Vilken vrede han känner när han ser vart kyrkan är på väg. Han accepterar inte att man lurar pengar av fattigt folk.

Luther ville vara narren som säger sanningen till påven. Narrens roll var att berätta för furstar och kungar vad folket talade om på gatan.

– Narren var den som vågade framföra den obehagliga sanningen inför kungen, sanningen som en annan människa hade blivit halshuggen för. Jag tycker om den sidan hos Luther. Han sade att man måste bli en narr för att vara vis. Luther trodde också att påven ville ha en narr som sade sanningen åt honom. Men påven ville inte ha någon som hotade inkomstkällan avlatshandeln.

Turnerar i skolor

Det gångna året har varit ett Martin Luther-år för Fagerudd. Förutom att han läst om Luther har han också besökt de platser i Tyskland som är viktiga för reformationen.

– Jag har läst Luther så att det står ut genom öronen. Jag har alltid varit intresserad av historia och jag går igång på konstellationen människan mot den mäktiga kyrkan, säger han.

Fagerudd har skrivit manuset till den 45 minuter långa Luthermononlogen som är en beställning av KCSA, Kyrkans central för det svenska arbetet, i samarbete med en arbetsgrupp. Föreställningen bjuds ut åt församlingarna i Borgå stift som i sin tur kontaktat skolorna. Femtio föreställningar är redan inbokade, med början i januari i Kimito och på Ungdomens Kyrkodagar i Karis till kyrkodagarna i Åbo i maj.

Det handlar om en historisk pjäs.

– Jag är skådespelare. Jag försöker ta mig in i människan som gjorde det här. Vad lever han i för en tid? Hur påverkar den honom? Hur påverkar familj och skola honom? Och vad ledde det till?

Spreds med hjälp av ny teknik

Luther var inte ensam. Många andra samtida reformatorer reagerade också på vad kyrkan blivit.

– Luther formulerade sina teser och de fick snabbt spridning tack vare den nya boktryckarkonsten. En av hans studenter översatte hastigt teserna från latin till tyska, lät trycka och distribuera dem. På två veckor var teserna spridda över hela Tyskland och inom två månader över Europa. Det var inte bara en reformation utan också en revolution. Oavsett var man står i förhållande till Luther har han haft en otrolig betydelse för vårt samhälle och språk.

Johan Fagerudd förvånas över hur konkreta, raka och tydliga teserna är.

– Det är ord och inga visor, inga heliga och allmänna formuleringar utan rakt på sak: ”Varför bygger inte påven kyrkan för sina egna pengar i stället för att lura dem av fattiga?” Därför fick de också ett sådant genomslag. Folk kunde identifiera sig med dem.

Teserna fick ett mycket större genomslag än vad Luther själv kunnat tro. Han ville inte bryta med den katolska kyrkan, bara föra en diskussion.

– Han trodde att påven skulle bli glad över att han engagerade sig. Han var ju inte den enda som reagerade över att kyrkan höll på med avlatshandel och det marknadsspektakel det blivit för att få ihop pengar till bygget av S:t Peterskyrkan i Rom. Han ifrågasatte påvens auktoritet och det fick man inte göra. Det var en otrolig grej att säga att förlåtelsen är gratis när kyrkan samtidigt ville ha betalt för den. Man förstår att de ville tysta honom. När påven första gången hörde vad Luther sagt avfärdade han honom som en full tysk munk som kommer att ta tillbaka allt när han nyktrar till. Men han nyktrade tydligen aldrig till.

Väcker också frågor

Att få reformationen inrymd i en 45 minuter lång pjäs är en utmaning i sig. Fagerudd har valt att koncentrera sig på tiden efter riksdagen i Worms 1521, då Luther blir bannlyst och fredlös.

– Vi möter honom i hans rum i slottet Wartburg dit han nyss blivit bortförd som Junker Jörg, detta för att rädda hans liv. Där sitter han och funderar på vad han ska göra. Han väljer då att börja översätta Nya testamentet till tyska.

Det var revolutionerande, för på den tiden var Bibeln i huvudsak på latin eller på något språk som folket inte förstod. Genom översättningen gav Luther gemene man möjligheten att själv gå till källorna.

– Han ville att folket skulle få läsa Bibeln på sitt eget vardagsspråk. Inte bara prästerna ska tolka Bibeln, det ska man göra själv. Det medför förstås också ett visst ansvar.

Kommer pjäsen också att beröra Luthers mera kontroversiella åsikter?

– Det är viktigt att man inte blundar för de sidorna av Luther. Men allt kommer inte att rymmas i monologen. När den slutar i Wartburg är Luther i trettioårsåldern. Men i bakgrundsmaterialet till skolorna ska vi absolut ta upp det som väcker frågor hos Luther: Nazisterna använde sig av Luther för att rättfärdiga behandlingen av judarna, vilket är helt åt skogen. Luther är motsägelsefull då han säger att reformationen absolut inte ska genomföras med våld. Några år senare ger han furstarna rätt att slå ner ett bondeuppror. Luther är inget helgon, och vi ska ifrågasätta saker hos honom.

Vad kan vi lära oss av Luther i dag?

– Att tänka själva. Gå till tillbaka till källorna. Och framför allt att nåden är gratis!
Johan Sandberg



sverige. Efter att ha mottagit kritik har Växjö stiftsstyrelses arbetsutskott nu föreslagit att den planerade studieresan till Rom i stället ska gå till Finland. Dessutom har de beslutat att avstå från att flyga, skriver svenska Kyrkans tidning. 23.4.2024 kl. 12:46

BISKOPSMÖTET. Bikt på webben, välsignelse med olja och tydligare förbön vid konfirmation kan det bli i kyrkohandboken. Det föreslås också bli mer formuleringar om barnfostran, livsmognad tillsammans, kropp och sexualitet när man gifter sig. Temana är många i förarbetet till en ny kyrkohandbok för kyrkan. 19.4.2024 kl. 09:34

KRAVKULTUREN. Den danska folkhögskolläraren och teologen Christian Hjortkjaer skrev en bok om hur det är att växa upp i ett samhälle där vi får höra: ”Just do it.” 17.4.2024 kl. 15:24

BERÄTTARKONST. Berättarkonstnären och musikern Lina Teirs livsåskådning hör ihop med glädje, inspiration och livsmening. 17.4.2024 kl. 15:05

profilen. Prästen Sirpa Tolppanen har precis landat i Vanda där hon ska bygga upp en helt ny gemenskap – från grunden. 16.4.2024 kl. 15:34

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37