Över hundratusen finländare är beroende av penningspel

pengar. Spelberoende är svårt att upptäcka. När problemet uppdagas har det ofta redan hunnit växa sig stort. 20.12.2016 kl. 00:00

Största delen av vuxenbefolkningen i Finland spelar något penningspel regelbundet. 124 000 personer lider av sitt beroende.

– Alla slags människor spelar penningspel, det finns inte någon särskild typ. Men man måste spela för att ett problem ska bildas, säger Charlotta Grönberg som jobbar med att förebygga penningspelproblem och hjälpa spelmissbrukare och deras anhöriga på organisationen Peluuri.

De som tar kontakt med organisationen är ofta människor som aldrig tidigare vågat berätta om sitt problem för någon.

– Det är människor som går och tänker på hur de ska göra för att lösa sin situation, många av dem tvivlar på att det ens är möjligt. Tyvärr tar många kontakt i ett rätt sent skede, då problemen redan hunnit växa sig stora. Skulderna kan vara stora, liksom det psykiska och fysiska illamåendet.

Charlotta Grönberg säger att penningspelproblem är en beroendeform som har liten synlighet i samhället.

– De anhöriga märker att det finns ett problem, men de förstår inte alltid att det är ett penningspelproblem. Det luktar inte, syns inte. De beteendeförändringar som hänger ihop med beroendet går att förklara på många olika sätt.

Lever för hoppet

Genom tiderna är det penningspelautomaterna som förorsakat flest problem för flest människor.

– I dag är det allt vanligare att människor spelar på nätet, men också där är penningspelautomaterna populära. Alla kan spela på automater, det är en spelform som man lätt fastnar i.

Penningspelautomaterna är populära trots de förhållandevis låga vinstsummorna.

– En person som har ett spelproblem ser inte verkligheten klart och tydligt utan lever för hoppet, hoppet att allt ska fixa sig. De här människorna är stressade och vill inte fundera på vad som händer om det inte fixar sig.

Här kommer det fenomen som kallas för ”chasing” in.

– Det innebär att man genom att spela mera och satsa mera också tänker sig att man kommer att vinna större summor, och vinna tillbaka det man satsat och det man tidigare förlorat. Vi ser fenomenet i alla former av spelande, allt från hästspel till vadslagning och poker.

Enligt uppskattningar är var femte person i Finland anhörig till någon som spelar för mycket.

– Det är ganska vanligt att anhöriga tar kontakt med oss. Den vanligaste frågan är hur de kan hjälpa sin vän eller partner att förstå att han eller hon har ett problem. Men den som har ett spelproblem måste först själv vilja en förändring för att någon annan ska kunna hjälpa.

Hur upptäcker man ett spelproblem hos en anhörig?

– Det handlar om ganska små saker, många av dem kan bortförklaras. Personen kan bli tankspridd och lättirriterad, tröttare än förut. Han eller hon vill kanske inte gå ut med kompisar eller hitta på saker med familjen. Personen kommer med bortförklaringar, men grunden till problemen är den ångest som förorsakats av att personen inte har pengar eller klarar av vardagen, säger Charlotta Grönberg.

Den som har ett spelproblem kanske slutar med hobbyer och försenar sig ofta.

– Det kan vara svårt att komma iväg hemifrån när man startat ett spel på datorn. Allt det här går lätt att bortförklara. Till familjen kan man säga att det varit extra stressigt på jobbet.

Får man syn på en annan människas eller familjemedlems kontouppgifter och märker många insättningar på spelkonton eller många utdrag med jämna mindre summor som 20, 40 och 60 euro är det orsak att reagera.

– Man kan fråga rakt ut: ”Har du ett spelproblem?” Man får räkna med att personen kan bli arg, särskilt om den inte är redo att göra något åt sin situation.

Charlotta Grönberg har jobbat på Peluuri, som är ickevinstdrivande, i sex år.

– Vi stöder och hjälper personer som spelar för mycket och deras anhöriga. Vi erbjuder också stöd till personer som stöter på problemet via sitt jobb.

Tjänsten är kostnadsfri för klienten.

– Man kan ta kontakt med oss från hela Finland. Vi har en hjälplinje som är öppen vardagar mellan 12 och 18. Det är gratis att ringa. Vi har också handledda kamratstödsgrupper på nätet och ett åtta veckor långt virtuellt vårdprogram.

Peluuris kostnadsfria hjälplinje (tel. 0800 100 101) är öppen alla vardagar kl. 12–18. Det finns också en chatt på www.peluuri.fi.

Läs hela artikeln i Kyrkpressen 51-52/2016.


Christa Mickelsson



pengar. Många av oss har tillräckligt för att klara livhanken. Ändå tycks vi vilja ha mer. Kyrkpressens redaktör Rebecca Pettersson försöker ta reda på vad hon ska göra med sina pengar i en samtid besatt av sparande. 14.8.2025 kl. 17:44

kyrkostyrelsen. Niilo Pesonen från Uleåborg blir ­i höst kyrkans högsta tjänsteman – kanslichef vid Kyrko­styrelsen. För det har han laddat upp på släktstället i Pellinge. 13.8.2025 kl. 10:00

Personligt. Inga-Lene af Hällström bar hon honom på ryggen när hans ben värkte för mycket, sov på sjukhus, ifrågasatte Gud och sig själv. – Mest tröst har jag fått av Karl-Axel själv. 12.8.2025 kl. 08:17

LÄGERGÅRDAR. I stiftet har församlingarna olika modeller för lägerområden. En del äger lägergårdar, andra hyr in sig. 12.8.2025 kl. 19:00

SEXUELLT VÅLD. Läkaren, pingstpastorn och Nobelpris­tagaren Denis Mukwege för en kamp för ett Afrika som världen glömt. Och tillåtit bli våldtaget i 30 år. Bokstavligen. 12.8.2025 kl. 10:00

Personligt. Han har alltid velat förstå det som inte går att förstå. Det gjorde honom öppen för olika religioner. Men för två år sedan bestämde Gustaf Sandström sig: Det är Jesus som gäller. 11.8.2025 kl. 14:44

ISRAEL-PALESTINA. Det norska initiativet kom plötsligt på – de flesta församlingarna i Borgå stift hann bara med en anonym klockringning för läget i Gaza. 8.8.2025 kl. 13:38

PULS. Den friare eftermiddagsgudstjänsten Petrus Puls läggs ner i sin gamla form, meddelar Petrus församlings tf kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog. I stället ordnas nya Petrus Liv. 6.8.2025 kl. 10:00

STORM. Stormen slet av taket på Esse församlingshem igår – nu måste Pedersöre församling hitta nya utrymmen för sin verksamhet i Esse för ett år framåt. – Det som är glädjande är hur många samtal vi fått av folk som vill hjälpa till, säger kyrkoherde Daniel Björk. 5.8.2025 kl. 13:21

BORGÅ DOMKAPITEL. Fyra personer har sökt jobbet som lagfaren assessor vid domkapitlet i Borgå. Bland dem finns biskop Bo-Göran Åstrands son Sebastian Åstrand. 4.8.2025 kl. 16:35

domprost. Tjänsten som domprost i Borgå stift har lockat två sökande. Båda sökande uttrycker på sina privata Facebooksidor en tillit till processen och respekt för varandra. 1.8.2025 kl. 19:14

Personligt. Då hon fick sitt drömjobb tackade hon ja – sen blev hon diagnosticerad med cancer och sa upp sig. Plötsligt kände hon sig också väldigt ensam. Elin Nylund tror inte så mycket på att göra upp en tioårsplan för livet, men hon vet att det alltid blir kväll, hur tung dagen än varit. Det är en tröst. Kanske till och med nåd. 11.7.2025 kl. 13:41

israel. Under krigen i Israel har israelerna ofta vänt sig till sin Gud och till sina religiöst judiska traditioner, visar forskare. Så är det också nu, när kriget har utvidgat sig från Gaza till Iran. 2.7.2025 kl. 18:25

Konst. Susanna Sinivirta förlorade sitt barn. Sjutton år senare började hon måla kvinnor utan armar. – För mig är sorgens färg en silvrig nyans av grått. 23.6.2025 kl. 13:02

FETMA. En gynekolog diskuterar hennes fetma medan han undersöker henne. Bantningskurer. Skam. Varuhus som nästan aldrig har kläder i hennes storlek. Raisa Omaheimo skrev en bok om det som nästan är förbjudet: att vara fet. 10.6.2025 kl. 10:19

Kolumn. Det här är en berättelse om en plastgran, och allt omkring den, som lärde mig att ytterligare sänka ribban inför julen. 14.12.2025 kl. 17:33

BORGÅ STIFT. Nyrekryteringarna vid domkapitlet i Borgå fortsätter. Nu söks en stiftssekreterare för att leda församlingsdiakonin i stiftet. 12.12.2025 kl. 10:50

mat. Tara Junker är matkreatör, och för henne är mat inte bara jobb utan det roligaste som finns. – På julen äter jag festmat, men inte traditionell julmat. 11.12.2025 kl. 18:00

BÖNEHUS. Det har funnits drygt 400 bönehus i Svenskfinland. Kjell Herberts har dokumenterat alla 250 som funnits i Österbotten de senaste 150 åren. Nu har kartläggningen med bild och fakta gett ut en färsk bok, En ton från himlen och en doft av kaffe – Österbottens bönehus. 9.12.2025 kl. 18:08

Personligt. När Janne Sironen var sju år tog hans pappa sitt liv. Idag har han själv en sjuårig son. – Att jag fick Peter var så stort. 9.12.2025 kl. 13:00