Att köpa och utbyta presenter hör till många religioners festtraditioner – till exempel den kristna julen, muslimernas id al-fitr och hinduernas diwali, berättar Joona Raudaskoski och Tuija Pyhäranta.

Finländare firar mer än någonsin

religiösa högtider. Finländare firar fler religiösa fester än någonsin – och lucia kvalar in bland de populäraste tre för oss finlandssvenskar. 8.12.2016 kl. 13:24

För ett år sedan jobbade journalisterna Tuija Pyhäranta, Joona Raudaskoski och Olli Seppälä på tidningen Kotimaa tillsammans. Kotimaa publicerade en artikelserie om aktuella religiösa fester på sin webbsida.

– Vi gjorde alltid en grej när någon religions stora fest var aktuell. Så kom mormonernas pionjärdag, och jag läste på mormonkyrkans webbsida att den var en av samfundets viktigaste festdagar. Men då jag ringde till en av mormonkyrkans informatörer här i Finland fick jag veta att den egentligen inte firas, berättar Raudaskoski.

Så föddes idén till boken Adventista ramadaniin (från advent till ramadan). Tanken var att skriva om alla de stora religiösa fester som är viktiga för vanliga finländare som representerar olika religioner.

– Festkalendrar som man hittar på nätet berättar oftast om hur fester borde firas, eller om hur de firas någon annastans i världen – inte om hur man gör hos oss.

Seppälä tog på sig att skriva om de kristna festerna, Raudaskoski om fester som firas av muslimer, judar, mormoner, Jehovas vittnen och bahá’í och Pyhäranta om hinduernas, sikhernas, buddhisternas, nyhedningarnas och shintoisternas fester.

Ni har båda studerat teologi och vuxit upp i en kristen tradition. Vilka aha-upplevelser har ni fått då ni bekantat er med andra religioners festtraditioner?

– Jag har märkt att alla festkulturer har gemensamma drag. Att bränna brasor är någonting som vi i Finland kopplar samman med vårt midsommarfirande – men man bränner brasor i samband med många olika fester. Det hör också till många religioners festtraditioner att barnen går från dörr till dörr och ber om godis – något som vi kopplar ihop med påsk och halloween, säger Tuija Pyhäranta.

Joona Raudaskoski säger att det blivit allt tydligare för honom att om någon ber honom berätta om den egna, kristna festtraditionen svarar han helt olika beroende på om han gör det som teolog eller privatperson.

– Jag kan berätta mycket om olika teologiskt viktiga dagar, men om du frågar mig vad vi firar, så är mitt svar: jul och påsk.

För finlandssvenskar är luciadagen — en religiös fest den också – viktig.

– Inom kyrkan tänker vi ju att påsken är årets största kristna fest, men i praktiken är det ju julen. Och för finlandssvenskar kvalar lucia antagligen in på tredje plats, säger Raudaskoski.

Vem vill göra business?

När Raudaskoski och Pyhäranta kontaktade representanter för olika religioner var det oftast lätt att få dem att öppna sig om sina fester. Det svåra kunde vara att få tag på dem som kunde berätta om hur festtraditionerna ser ut i praktiken.

– Det var knepigt att hitta shintoister i Finland, men jag fick kontakt med några via min man, som jobbar på ett japanskt företag, berättar Pyhäranta.

Men de fick också känna av en misstänksamhet.

– Jag fick leta för att hitta rätt personer inom det muslimska samfundet. Många berättade att de har så negativa erfarenheter av medier att de inte vill ha något med en journalist att göra. Bland judarna kunde jag också skönja en viss försiktighet, det fanns till exempel människor som absolut inte ville bli nämnda i listan över dem som intervjuats. En tredje misstänksam grupp var Jehovas vittnen, som fått lida av sin dåliga offentlighetsbild, säger Raudaskoski.

De hoppas att boken ska nå så många som möjligt – till exempel dagispersonal och lärare, som i sitt arbete kommer i kontakt med barn som firar religiösa fester vi kanske inte vet någonting om.

– Men vi hoppas också den når människor som vill göra bra business. Känner vi till vilken presentkultur som kopplas samman med muslimernas id al-fitr eller hinduernas diwali? Tredje dagen före diwali brukar man till exempel göra större anskaffningar till hemmet, köpa ett smycke – eller till och med en bil! säger Pyhäranta.

Går vi på gatan i oktober-november och ser en lägenhet som är beklädd med ljus – både elljus och levande ljus – kan vi kanske gissa oss till att någon som bor där firar diwali. Och går vi in på en thailändsk restaurang och ser ett träd där man ska lägga sedlar vet vi att den buddhistiska kathina-ceremonin närmar sig – för pengarna får munkarna nya klädnader.

– Boken berättar om sådant som sker hos grannen, här hemma i Finland, mitt ibland oss.

Text och foto: Sofia Torvalds



Rolf af Hällström. Teater och religion har varit en dålig kombination, för den senare. Visst kan en skådespelare som Ville Virtanen förklara att han i rollen som biskop Vergérus i Fanny och Alexander porträtterar en maktmänniska och inte en andens man. Men det rubbar inte den historiska schablonen av teaterns präst som sträng moralist eller maktens pellejöns. 17.3.2011 kl. 00:00

Ledare. Till senaste nytt inom kyrkligt ekonomikunnande hör att lägga upp fastighetsstrategier. Rikskyrkans nya överarkitekt Antti Pihkala ger en grov tumregel: Om över 25 procent av församlingsekonomin går till fastigheter är det dags att tänka om. Antingen är husen i fel användning, eller så lider församlingen av nostalgi och håller kvar för många eller fel fastigheter i sin ägo. 17.3.2011 kl. 00:00

Världen. I Japan blandas rädslan för nya jordbävningar och atomhot med vardagsstöket att skaffa livsmedel och klara sig i en sönderslagen infrastruktur. 16.3.2011 kl. 00:00

Människa. Mikaela Sonck har tvingats försonas med sin barnlöshet. Susanna Sucksdorff har valt att vara barnfri. Båda har skrivit texter om sina erfarenheter i den färska antologin ”Utan”. 16.3.2011 kl. 00:00

Världen. Mahmoud Aldebe, ordförande för Sveriges muslimska förbund, kallar imam Othman Al Tawalbeh avfälling då han anställts av Sofia församling i Stockholm. Även inom Svenska kyrkan har anställningen väckt kritik. 16.3.2011 kl. 00:00

Människa. Som 62-åring började Anders Kronlund om från början. Han lämnade sitt hus i Närpes och flyttade in på 27 kvadrat i Esbo. 17.3.2011 kl. 00:00

Kyrka. Den lutherska kyrkan publicerade sina mål för regeringsprogrammet i januari. Kyrkan föreslår att man i nästa regeringsprogram tar med riktlinjer för hur hälso- och inkomstklyftorna ska minskas, stöd till familjer och föräldrar och åtgärder för att förbättra matsäkerheten i de fattigaste länderna. 16.3.2011 kl. 00:00

Samhälle. Omnämnandet av Gud i scoutlöftet diskuteras som bäst inom scoutrörelsen i Svenskfinland. 16.3.2011 kl. 00:00

Världen. Sofia församling i Stockholm har anställt en muslimsk imam. Othman Al-Tawalbeh har anställts i nio månader för att jobba med mångfaldsarbete i Fryshuskyrkan. 15.3.2011 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkoherden i Vasa svenska församling Tor-Erik Store och hans hustru Ann-Katrin åker ut som missionärer. 15.3.2011 kl. 00:00

Världen. Trettiotusen kristna och muslimiska sörjande samt demonstranter uppges ha deltagit i begravningen minoritetsminister Shahbaz Bhatti i hans födelseby Khuspur i Pakistan fredagen den 4 mars. 14.3.2011 kl. 00:00

Världen. Alla anställda vid de finska missionsorganisationerna i Japan är i trygghet. Även de två lutherska församlingarna och tre barnträdgårdarna i Sentai-området ser ut att ha klarat sig. 14.3.2011 kl. 00:00

Kyrka. En ny missionskurs hjälper vuxna att hitta sin plats på dagens missionsfält. 14.3.2011 kl. 00:00

Kyrka. En ny undersökning från Kyrkans forskningscentral visar att kapellförsamlingar fungerar effektivt. 14.3.2011 kl. 00:00

Världen. De danska partierna Konservative och Kristendemokraterne vill att danska kyrkan ska formulera en begravningsritual för aborterade foster, skriver Kristeligt Dagblad. 13.3.2011 kl. 00:00

stiftsfullmäktige. – Vi behövs alla för olika uppgifter, säger Anita Ismark om lekmännens roll i församlingarna. Vid det nya stiftsfullmäktiges första sammanträde valdes hon till ordförande. Hon ser att det omdiskuterade organet har en viktig roll som länk mellan församlingsgolv och domkapitel. 4.9.2020 kl. 16:17

Dopsockor. Varje barn som döps i Åbo svenska församling får ett par sockor som gåva. Sockorna har stickats av frivilliga i församlingen, och de är en del av satsningen på Dopåret 2020. 4.9.2020 kl. 15:06

äktenskapssyn. Tre biskopar håller fast vid kyrkans nuvarande syn, två vill ha ett helt könsneutralt äktenskapsbegrepp. De övriga placerar sig däremellan, en vill inte svara. 4.9.2020 kl. 12:17

Bok. När Gustav Björkstrand skrev sin självbiografi upptäckte han nya perspektiv.Han har också fått syn på nya sidor av sig själv, till exempel en dragning till mystik. 3.9.2020 kl. 13:28

körsång. Den här hösten får församlingarnas körer fundera på om de kan öva trots smittorisken. En del ställer in, andra sjunger i mindre grupper, vädrar och håller avstånd. 2.9.2020 kl. 09:06