Malin Klingenberg har bestämt sig för att inte forcera fram visshet när det gäller tron.

"Jag får vara en del av kyrkan fast jag inte riktigt vet vad jag tror på"

profilen. Kyrkan är generös, man kan få det man behöver fast man inte är så säker på vad man kan ge tillbaka, säger Malin Klingenberg. 27.10.2016 kl. 16:27

Författaren Malin Klingenbergs farfar var präst, hennes pappa är det också.

– Att växa upp i ett så tydligt kristet och kyrkligt sammanhang har påverkat mig. För mig representerar den kristna gemenskapen något väldigt positivt.

I tonåren var hon aktiv i församlingen.

– Då var jag väldigt svartvit i mitt sätt att se på många saker. Men det är man ju i tonåren, oberoende av vad man gör och intresserar sig för. Men sedan började jag glida ur den där svartvita bilden av kristendomen.

"Det finns en trygghet i traditionerna. Man ska inte behöva tycka att man inte får ta del av dem fast man inte är så säker på vad man tror."

I dag är hon inte församlingsaktiv men känner att hon har en given plats i kyrkan.

– Jag vet att många som stigit ut ur en församlingsgemenskap har upplevt brytningen som dramatisk och tung. Jag har aldrig känt några krav på att leva upp till några kristna förväntningar, och det har nog bidragit till att jag fortfarande har en väldigt positiv bild av vad det är att vara kristen. Jag känner att jag får vara precis som jag är och ändå kan vara en del av kyrkan om jag vill, trots att jag inte ens vet vad jag riktigt tror på.

Hennes syn på vad det är att leva ett kristet liv har vidgats av att hon vistats i många olika sammanhang och länder.

"Det finns falanger som tror sig veta precis vem Gud är, vad han vill och hur man ska tolka Bibeln. Men jag har svårt att tro att vi just i Svenskfinland skulle veta mer om Gud än man gör på andra ställen."

– Det finns falanger som tror sig veta precis vem Gud är, vad han vill och hur man ska tolka Bibeln. Men jag har svårt att tro att vi just i Svenskfinland skulle veta mer om Gud än man gör på andra ställen. Det är nog bäst att försöka behålla sin ödmjukhet, ingen vet ändå någonting, alla tror. Och det är som det ska vara.

Att gifta sig i kyrkan och låta döpa familjens tre barn var en självklarhet.

– Det finns en trygghet i traditionerna. Man ska inte behöva tycka att man inte får ta del av dem fast man inte är så säker på vad man tror. Kyrkan är generös: Man kan få det man behöver fast man inte är så säker på vad man kan ge tillbaka.

Hon tycker att kyrkan många gånger blir orättvist dömd.

– Särskilt av personer som inte vuxit upp i de sammanhang de dömer och har fördomar om vad kyrkan är. Jag säger inte att det inte finns individer med väldigt tråkig erfarenhet av hur kyrkan behandlat dem, men kyrkan har många sidor.

Kanske allra mest uppskattar hon kyrkan för att den står upp för den lilla människan.

– I ett väldigt hårt samhällsklimat talar kyrkan med en röst som försvunnit från nästan alla andra ställen. Nästan överallt handlar det främst om pengar.

Aftonbön

När hennes äldsta barn var små blev aftonbönen en del av familjens kvällsritual.

– Vi brukar be aftonbön och be för fadderbarnen. Vad jag personligen känner och tänker i den stunden spelar egentligen inte så stor roll. Jag tänker mig att det är ett fint verktyg att ta till när man behöver det. Det handlar om att lämna ifrån sig dagen. På ett sätt handlar det också om en berättelse: att sätta ord på det man varit med om och det som bekymrar en.

Läs hela intervjun med Malin Klingenberg i papperstidningen 43/2016.

Christa Mickelsson



KYRKA OCH POLITIK. Tala med statsministern. Sitt med riksdagsgrupperna. Mejla ministerns medarbetare. Deala med ministeriet. Strategierna är många när kyrkan och relaterade organisationer lobbar för sina intressen. 28.10.2024 kl. 14:00

UTNÄMNING. Kyrkoherden i Jakobstads svenska församling Jockum Krokfors blir ny verksamhetsledare för Martyrkyrkans Vänner från och med den 1 april nästa år. 25.10.2024 kl. 16:34

KARRIÄRSBYTE. Efter tolv år som kantor i Korsholm bytte Susanne Westerlund inriktning och utbildade sig till florist. – Musiken har jag inte lämnat, jag har bara kompletterat mitt kreativa språk, säger hon. 21.10.2024 kl. 16:48

ETT GOTT RÅD. – Varje år har det blivit lite lättare att leva. Jag önskar att jag hade varit snällare mot mig själv som ung, säger Anne Hietanen. 16.10.2024 kl. 10:00

Personligt. Hon har levt i nästan 45 år ”med Herren”. Vad har Nina Åström under åren lärt sig om trons kringelikrokar och gropar? KP mötte henne och diskuterade viktiga ord som tillit, kärlek, rättvisa och nåd – och varför Jesus är hennes allt. 15.10.2024 kl. 10:00

KYRKOR I USA. I USA väntas kyrkorna spela en roll i det amerikanska presidentvalet. Men Amerika sekulariseras också, och effekten kan bli mindre än väntat. Och för många har andligheten blir mera politisk. 14.10.2024 kl. 13:00

Jubileum. Kvinnliga teologer rf har firat sitt 90-årsjubileum. – Föreningen behövs absolut fortfarande, säger styrelsemedlem Eva Ahl-Waris. 9.10.2024 kl. 13:30

sociala medier. Teologen och forskaren Jyri Komulainen är en av få finländska teologer som aktivt är kvar på den allt busigare plattformen X. Polarisering är ett av teman i kyrkans fyraårsberättelse han har varit med om att skriva. 12.11.2024 kl. 19:00

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53

kallelse. När Fanny Sjölind var föräldraledig för tre år sedan insåg hon vad hennes kallelse var: Att kombinera tron och sången. – Och att följa Guds vilja i det vardagliga och att använda de gåvor jag fått. 2.10.2024 kl. 19:28

PANIKÅNGEST. Han vet precis när det började. Han var 23 år och det var några dagar efter att han och hustrun Maria gift sig. De skulle äta middag vid en restaurang vid Replotbron. 1.10.2024 kl. 21:36

LIKABEHANDLINGSFRÅGOR. Sedan 2021 har Borgå stift haft två kontaktpersoner för jämställdhets- och likabehandlingsfrågor. Sini Aschan är en av dem. 1.10.2024 kl. 10:00

Personligt. Inga-Lene af Hällström bar hon honom på ryggen när hans ben värkte för mycket, sov på sjukhus, ifrågasatte Gud och sig själv. – Mest tröst har jag fått av Karl-Axel själv. 12.8.2025 kl. 08:17

LÄGERGÅRDAR. I stiftet har församlingarna olika modeller för lägerområden. En del äger lägergårdar, andra hyr in sig. 12.8.2025 kl. 19:00

SEXUELLT VÅLD. Läkaren, pingstpastorn och Nobelpris­tagaren Denis Mukwege för en kamp för ett Afrika som världen glömt. Och tillåtit bli våldtaget i 30 år. Bokstavligen. 12.8.2025 kl. 10:00

Personligt. Han har alltid velat förstå det som inte går att förstå. Det gjorde honom öppen för olika religioner. Men för två år sedan bestämde Gustaf Sandström sig: Det är Jesus som gäller. 11.8.2025 kl. 14:44

ISRAEL-PALESTINA. Det norska initiativet kom plötsligt på – de flesta församlingarna i Borgå stift hann bara med en anonym klockringning för läget i Gaza. 8.8.2025 kl. 13:38