Enligt Sari Dhima har människan behov av ”spirituella rum”. Om inte kyrkan fyller det behovet kanske ett museum gör det. På bilden konstmuseet Kiasma i Helsingfors.

"Vi mår bra av att vara små"

Arkitektur. Enligt Sari Dhima präglas den moderna finska kyrkoarkitekturen av en viss ängslighet. 2.9.2016 kl. 15:21

Sari Dhima rycker till när hon sätter sig vid ett bord i konstmuseet Kiasmas kafé. Den tjocka metalliska bordsytan är obehagligt kall att vila armarna på.

– Den som har planerat det här har tänkt mera på att det ska se snyggt ut än på hur det ska kännas för oss som använder rummet.

Som teolog och inredningsarkitekt ser Sari Dhima lite andra saker i ett rum än vad de flesta andra gör.

– Oftast lägger folk märke endast till det som inte fungerar. I det här rummet skulle de flesta notera att det är mycket slammer och oljud på grund av de kala ytorna. Men få tänker på att rummet har ett bra flöde på grund av sin avlånga rektangulära form. För kafégästerna är det självklart hur de ska röra sig från kassan till salladsbuffén och till en sittplats.

Hennes blick för hur rum fungerar har tränats under en lång tid, inte minst när hon skrev sin doktorsavhandling i teologi om moderna finska kyrkor.

– Ett rum fungerar bra om det inte behövs anvisningar och tjocka manualer för hur man ska röra sig där. Rummets flöde ska vara självklart.

"Ett rum fungerar bra om det inte behövs anvisningar och tjocka manualer för hur man ska röra sig där."

Skapar byggnadshistoria

När Sari Dhima var gymnasieelev i Åbo gjorde hon ett skolarbete om Åbo domkyrka. Hon fick följa med en grupp arkeologistuderande till gravkamrarna under golvet.

– Vi öppnade en lucka och steg ner. Det var mörkt under de låga valven och där fanns högar med ben.

– Då väcktes min nyfikenhet. Den speciella stämningen i gamla kyrkor gör att man blir del av en lång kedja genom historien när man stiger in i dem. Man kan stå på exakt samma ställe som någon annan har stått på för en väldigt lång tid sedan.

I dag är Sari Dhima själv med om att skapa en bit byggnadshistoria. Hon leder projektet One Campus som innebär planerandet och byggandet av campuset Väre i Otnäs. Där ska Aalto-universitetets avdelningar för konst, design och arkitektur (ARTS) husera från och med hösten 2018.

– Senast ett sånt här projekt gjordes var när Ateneum byggdes 1887, för 131 år sedan.

Efter Ateneum och före Väre har ”Taiken” – den konstindustriella högskolan – haft sin undervisning i Arabia, i gamla industrilokaler som man försökt anpassa till konstundervisning.
– Men nu bygger vi igen lokaler enkom för de konstindustriella ämnena.

Full koll på moderna kyrkor

Medan hon skrev sin doktorsavhandling reste Sari Dhima runt på somrarna till 65 moderna kyrkor i Finland, byggda mellan 1962 och 1999. Hon analyserade och fotograferade dem och kunde slutligen doktorera om altarets betydelse i moderna finska kyrkor.

– En trend har varit att man lyft ut altaret lite mer än en meter från väggen, så att prästen ska kunna stå mellan altaret och väggen, vänd mot församlingen. Den principen kallas versus populum, mot folket.

Den goda föresatsen med versus populum var att förbättra kommunikationen mellan präst och församling, att de skulle ha mera ögonkontakt.

– Men egentligen har det lett till fler hinder i vägen mellan präst och församling. Nu är det inte bara ett altarskrank som står mellan de två parterna – utan också ett stort och ofta klumpigt altarbord.

Brist på mod

En annan sak som Sari Dhima märkt i de moderna kyrkorna är en ängslighet.

– Man har inte alltid vågat gå hela vägen med inredningen. Trots att arkitekturen i övrigt är nytänkande kan man i inredningen ändå klamra sig fast vid väldigt många traditioner. Men man måste inte klämma in alla kyrkgrejer i en ny kyrka.

Som exempel på ängsligheten ger hon de runda kyrkorna Kampens kapell och Tempelplatsens kyrka.

– Här fanns bra chanser att göra något helt annorlunda. Den yttre arkitekturen är rund, men av någon anledning har man i inredningen ändå upprepat de dubbla bänkraderna från de avlånga medeltida katedralerna. Har man en gång byggt en rund kyrka kunde ju även innanmätet bygga på cirkelformen. Varför inte rikta flödet mot ett altare i mitten?

Kritiker kan undra vad det är för idé att forska i kyrkorummet. Vad spelar det för roll hur rummet ser ut, det är ju gudsmötet som är viktigt?

– Det handlar inte om att göra rummet till en avgud, utan om att rummet ska tjäna gudstjänsten. Ett rum som inte fungerar kan faktiskt hindra gudsmötet.

Kyrkorummet kan liknas vid nattvardsbrödet, som har en synlig materiell del och en osynlig gudomlig del.

– Utan brödet är det osynliga ännu mera osynligt. Utan ett bra kyrkorum blir det svårare att få grepp om den osynliga gudomliga verkligheten.

Men Sari Dhima har full förståelse för att rummet inte påverkar alla människor på samma sätt.

– De här sakerna kan kännas väldigt ytliga för dem som inte påverkas av sin omgivning.
Hjärtat dras till stora rum

Entrén till Kiasma är hög och ljus. Det tycker Sari Dhima om.

– Jag tror att alla människor har en spirituell sida. Har man inte en tro så tillfredsställer man den sidan på annat sätt. Jag vet många agnostiker och ateister som gärna söker sig till kyrkoliknande byggnader, som muséer och bibliotek. Det är något i människan som mår bra av den här typen av rum.

Kanske det handlar om att känna sig liten för en stund, buren av något större.

Liisa Mendelin



ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

KYRKOHERDETJÄNST. Nu ska Pedersöre få en ny kyrkoherde igen. Tjänsten förklaras ledig att sökas, och de sökande kommer att intervjuas av domkapitlet den 20 mars. Valet förrättas som ett direkt val, men valdagen är ännu inte fastslagen. 20.1.2023 kl. 11:05

BROTTSMISSTANKE. Polisen har inte funnit några orsaker att misstänka brott i Vasaförsamlingarna. Det visar förutredningen som nu är klar. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. Ungdomens Kyrkodagar är ett ungdomsparlament inom Borgå stift. Besluten från UK 2023 kan du läsa genom att klicka här. 30.11.-0001 kl. 00:00

FÖRFÖLJELSE. Kristna förföljs i 76 olika länder i värden, och i elva av dem utsätts de för extrem förföljelse. 360 miljoner kristna, det vill säga var sjunde kristen, upplever förföljelse. En av fem förföljs i Afrika och två av fem i Asien. 20.1.2023 kl. 10:35

jordanien. "Det känns fint och unikt att få assistera vid vigningen då kyrkorna i Mellanöstern får sin första präst som är kvinna." Det säger biskop Jari Jolkkonen. 18.1.2023 kl. 15:30

SPARMÅL. Johannes församling måste spara. Igår kväll hamnade de lokaler församlingen ska använda i framtiden på det nya församlingsrådets bord. – Nu är allt helt öppet, säger kyrkoherden. 17.1.2023 kl. 16:30

KARRIÄRBYTE. Han har jobbat i kyrkliga sammanhang i stort sett hela arbetslivet. Först som pastor och sedan som ekonom. Wolfgang Falk ser det som ett liv i kyrkans hägn, men i olika roller. 13.1.2023 kl. 09:33

Helsingfors. Hon vill att församlingen ska bli en öppen famn för nyfinländare. 25.1.2023 kl. 00:00

FÖRLUST. För fem år sedan förlorade Anders och Iris Värnström sin son. Det var en tid präglad av chock, sorg och oro över att något förblev osagt. Men också av att tvingas öppna sitt vuxna barns post. – Jag kände bara att det inte var min sak att göra. Ändå behövde jag göra det, säger Anders. 5.9.2024 kl. 16:45

KYRKHELG NORD. I år har Kyrkhelg Nord väckt känslor i alla läger, både inom och utanför kyrkan. – Jag är tudelad inför utvecklingen, säger Per Stenberg, kyrkoherde i Karleby svenska församling. 4.9.2024 kl. 10:56

UNGDOMSFRÅGOR. Christer Romberg är ny sakkunnig i ungdomsfrågor, men på fältet är han redan gammal i gemet. 2.9.2024 kl. 17:01

BÖCKER. Christa Mickelsson och Sofia Torvalds är kolleger på Kyrkpressen, men också goda vänner. De är båda bokaktuella i höst. I sina nya böcker avhandlar de hur man reser sig efter ett fall, respektive hur man egentligen ska tas med livssorgen. 1.9.2024 kl. 19:06

fotboll. Borgå stifts lag Ankdammen United var det mest jämställda laget i kyrkans turnering Gloria Patri – men tyvärr räckte det inte ända fram. – Vi kämpade hårt men det var tungt, konstaterar lagledaren Kristian Willis och lagkaptenen Lukas Brenner efter en svettig dag i Vierumäki. 30.8.2024 kl. 17:36