Ann-Lis Biström, diakonissa i Sibbo, vill undvika medberoende och att tycka synd om de hjälpbehövande. –  De behöver i stället hjälp att hitta de krafter de kan använda för att göra något åt sin egen situation.

Diakonissan Ann-Lis Biström: "Den sämsta hjälpen vi har är ekonomisk"

diakoni. Att bli subjekt i sitt eget liv. Det är det som innebegreppet empowerment, som nu tillämpas inom diakonin, handlar om. 24.8.2016 kl. 12:46

Ann-Lis Biström är eld och lågor. Hon är diakonissa och har precis lyssnat på en av föreläsningarna under Forum för diakoni i Helsingfors.

– Jag har gåshud över hela armarna. Äntligen, efter trettio år, har jag fått ord för det här som jag jobbat med, säger Biström som är diakonissa och för tillfället jobbar i Sibbo svenska församling.

Diakoniarbetarna som samlats i Helsingfors har fått lära sig mer om empowering, ett av trendorden inom den sociala samhällsvetenskapen under de senaste tjugo åren. Biström tycker att föreläsningen gett henne ord på något hon försökt jobba med hela sitt yrkesverksamma liv.

– Jag har alltid försökt visa för de människor jag arbetat med inom diakonin att de är så mycket mer än de tror, säger Biström.

Vad är det då som empowerment handlar om?

– Empowerment kan beskrivas som en process genom vilken människan får kontroll över sina egna livsvillkor, säger Henrica Lindholm, lektor i det sociala området vid yrkeshögskolan Novia i Åbo.

image

Henrica Lindholm har börjat använda ordet "egenmakt" som översättning från engelskans "empowerment". (Foto: Christa Mickelsson)

Någon riktigt bra översättning av det engelska ordet empowerment säger Lindholm att det inte finns.

– Terminologicentrum i Sverige, som jobbar med att utarbeta begrepp på svenska, har valt att översätta det med egenmakt. Jag har inte varit helt förtjust i det ordet eftersom det inte riktigt motsvarar det engelska, men har börjat acceptera det.

Vi ska hjälpa subjekt

Lindholm föreläser för diakoniarbetarna om hur man kan se på empowerment eller egenmakt ur ett kristet perspektiv.

– Jesus är vår förebild. Han är den som ger livskraften, makten att vara oss själva. Han är ett subjekt som önskar att vi själva är subjekt. Han hjälper oss inte som objekt, och han hjälper oss inte om vi inte vill bli hjälpta.

Lindholm betonar att det här förhållningssättet gentemot den utsatta är något som diakoniarbetarna redan är vana med, att det här med egenmakt egentligen inte är något nytt för dem.

Vad tillför då begreppet empowerment eller egenmakt, om det är så att diakoniarbetarna redan behärskar det här?

– Vi har jobbat med det här inom diakonin, men vi har inte haft ord för det. Orden är viktiga. Empowerment eller egenmakt är ett innebegrepp just nu och EU finansierar projekt inom det sociala området utgående från empowerment som en process för att lösa problem i samhället och hjälpa människor att hitta inflytande och egenmakt.

Ann-Lis Biström betonar också hur viktigt det är med jämlikhet i arbetet som diakonissa. Hon vill till varje pris undvika medberoende och att tycka synd om de hjälpbehövande i diakoniarbetet.

– Empowerment betonar jämlikhet mellan vårdare och klient. Jag tycker att det är bra med nya ord, ord som öppnar våra ögon.

Lång kamp

Biström säger att de trettio åren på diakonifältet många gånger varit en kamp.

– Jag har försökt förändra diakonin. Kolleger i de olika församlingar jag jobbat i har inte alltid förstått sig på mig.

image

– Min erfarenhet är att den sämsta hjälpen vi har är ekonomisk hjälp, säger diakonissan Ann-Lis Biström. (Foto: Christa Mickelsson)

Hon säger att hennes syn på diakoniarbetet handlar om grundinställningen att alla ska förstå att de är Guds barn, att de är värdefulla.

– Det de behöver finns inte utanför dem, utan inom dem. Tycker man synd om människor sänker man dem ännu mer. Då förlorar de de krafter de kunde ha använt till att själva göra något åt sin situation.

Ann-Lis Biström ser helst också att en rätt hård linje tillämpas när det gäller ekonomiska bidrag inom diakoniarbetet.

– Jag brukar säga att den sämsta hjälpen vi har är ekonomisk hjälp, vi har så mycket mer att ge i den kristna gemenskapen. Min erfarenhet är att pengar inte alltid hjälper. För vissa har det behövts, men inte för alla.

Christa Mickelsson



FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Kyrkan kan komma att få två syner på samkönat äktenskap inskrivna i kyrkoordningen. Beredningen till biskoparnas extra biskopsmöte på tisdag har blivit offentlig. 8.3.2024 kl. 14:21

tvivel. I små stunder eller långa decennier av tvivel finns det något tröstande i frågan ”Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?”. Det finns flera tolkningar av dessa Jesus ord på korset. En av dem är att till och med Jesus tvivlade. 7.3.2024 kl. 18:23

KÖKAR. Sommarens Franciskusfest på Kökar är här snabbare än du tror – med föda för både kropp och själ. 12.3.2024 kl. 11:46

PULS. Den friare eftermiddagsgudstjänsten Petrus Puls läggs ner i sin gamla form, meddelar Petrus församlings tf kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog. I stället ordnas nya Petrus Liv. 6.8.2025 kl. 10:00

STORM. Stormen slet av taket på Esse församlingshem igår – nu måste Pedersöre församling hitta nya utrymmen för sin verksamhet i Esse för ett år framåt. – Det som är glädjande är hur många samtal vi fått av folk som vill hjälpa till, säger kyrkoherde Daniel Björk. 5.8.2025 kl. 13:21

BORGÅ DOMKAPITEL. Fyra personer har sökt jobbet som lagfaren assessor vid domkapitlet i Borgå. Bland dem finns biskop Bo-Göran Åstrands son Sebastian Åstrand. 4.8.2025 kl. 16:35

domprost. Tjänsten som domprost i Borgå stift har lockat två sökande. Båda sökande uttrycker på sina privata Facebooksidor en tillit till processen och respekt för varandra. 1.8.2025 kl. 19:14

Personligt. Då hon fick sitt drömjobb tackade hon ja – sen blev hon diagnosticerad med cancer och sa upp sig. Plötsligt kände hon sig också väldigt ensam. Elin Nylund tror inte så mycket på att göra upp en tioårsplan för livet, men hon vet att det alltid blir kväll, hur tung dagen än varit. Det är en tröst. Kanske till och med nåd. 11.7.2025 kl. 13:41