Labradoren Noa är Ali Niemeläs ögonsten.

Han gick från rus till räddning

tro.

Från hemlös knarkare till livsglad medborgare som vill sprida evangeliet. Jesus förändrade Ali Niemeläs liv när han kände att döden var allt som fanns kvar.

22.8.2016 kl. 11:40

Han är en klarögd, munter karl i femtioårsåldern med en otrolig livshistoria. Den före-detta brottslingen Ali Niemelä har lämnat drogerna och fängelset bakom sig och lämnat sitt liv i Guds händer. Idag vill han sprida evangeliet och låta tron ge andra ödeskamrater en ny chans i livet.

Ali Niemelä föddes i Alavo i Österbotten som enda barnet. När han var fem år gammal flyttade familjen till Sandkulla i Vanda, där han bott sedan dess. Den unge Ali var populär, spelade både ishockey och fotboll och gillade flickor och coola mopeder – precis som vilken tonårskille som helst. Skolan däremot var inte riktigt hans grej. Efter grundskolan lämnade Ali gymnasiestudierna på hälft och utbildade sig till låssmed i stället.

– Där fick jag jobb direkt. Lönen var bra, och jag var duktig på det ansvarsfulla arbetet, berättar Niemelä.

Snart fick han ändå problem med alkoholen och saker och ting började sakta men säkert gå snett. Niemelä arbetade hårt, festade bort veckosluten, och när lönen kom gick den genast till sprit.

– Jag var också våldsam och brukade hamna i slagsmål på krogen. Det slutade ofta med ett blått öga – alltid kunde jag inte ens återvända till jobbet, berättar Niemelä.

Alkoholproblemen fortsatte i ett tiotal år. Så småningom kom Niemelä i kontakt med den kriminella världen och testade droger. Han började använda amfetamin och röra sig i den undre världens kretsar – vid det här laget var han redan i trettioårsåldern.

Levde ett låtsasliv

När Niemelä träffade sin dåtida fru lyckades han lämna drogerna för en tid, och satsade i stället på att bilda familj. Paret fick två söner tillsammans. Vardagen såg helt vanlig ut i barnfamiljen, med egnahemshus, hund och resten som ”hör till”. Trots att allting till synes var som det skulle kände Niemelä att han levde ett låtsasliv.

– Det hela var bara en idyllisk kuliss som jag hoppades på att skulle falla. Jag orkade inte ljuga mer.

Till slut gick allting sönder, paret skilde sig och Niemelä miste både familj, hund och hem. Det var här den verkliga nedförsbacken började.

– Jag började knarka igen. Riktigt ordentligt. Dessutom sålde jag amfetamin och hamnade djupt, djupt in i drogvärlden. På gatorna var jag känd som ”Kemikalie-Ali”, berättar Niemelä.

Vid det här laget var också fängelset bekant för honom – han blev inlåst bland annat för drogbrott och misshandel. Sönerna, som han fortfarande hade en god relation till, kom och hälsade på pappa i fängelset i smyg.

Natten då allting förändrades

En natt år 2003 gick Ali på gatorna i Månsas, förtvivlad över sitt misslyckade liv. I sitt amfetaminrus hallucinerade han om unga par som kramade om varandra, och tänkte att han aldrig mer kommer att uppleva kärlek.

– Jag föll till marken och grät hysteriskt. Då, plötsligt, såg jag Jesus framför mig – enormt stor och strålande. Han sa åt mig att stiga upp och att han ska ge mig kraft. I den stunden förändrades allting.

På fötter igen

Ali kände nu att också andra måste få chansen att höra om Jesus och det fantastiska han kan göra. På nätterna cyklade han runt på gatorna och predikade för de andra knarkarna. Att förmedla det glada budskapet blev så småningom ett heltidsjobb.

– Jag lyckades komma ifrån drogerna och fick jobb i församlingen. Först som städare, och snart blev jag välsignad till evangelist, berättar Niemelä.

Han fortsatte att besöka fängelser och knarkhålor och predika för sina gamla bekanta. Här träffade han också sin blivande fru.

– Jag bad för henne, och hon valde att ge sitt liv åt Jesus. Snart lyckades även hon lämna drogerna bakom sig och började studera och jobba igen. Idag är hon en mycket framgångsrik kvinna, säger Niemelä.

Vill hjälpa andra splittrade själar

Nu har Ali och Kirsi Niemelä varit gifta i åtta år. Tillsammans har de grundat föreningen Vapaa evankeliumiyhdistys ry, som nu verkat i sex år. Föreningen ordnar olika evenemang, varav det mest kända är Ex-Criminal Day som gick av stapeln den 30 juli. Konceptet går ut på att före detta fångar och kriminella berättar om hur de kommit till tro och lyckats förändra sina liv. Evenemanget ordnades tidigare på Narinken i Kampen, men flyttades till Vasaskvären i Sörnäs för att komma ännu närmare målgruppen. Niemelä påpekar att kretsarna är små och att det först och främst handlar om att föregå med gott exempel.

– Folk tror ju knappt sina ögon när sådana typer stiger upp på podiet och talar om Jesus. Det får också andra fångar att våga ge tron en möjlighet, säger Niemelä.

Evenemanget filmas och Ex-Criminal Day når ända in till fängelsecellerna som DVD-filmer, som enligt Niemelä varit väldigt populära bland fångarna. Under de senaste åren har närmare 200 fångar kommit till tro.

I framtiden hoppas Niemelä på att utvidga evenemanget ytterligare, förhoppningsvis till andra städer i Finland och eventuellt utomlands.

– Det är ett viktigt arbete vi gör, och jag tackar Gud varje dag för att jag får sprida kärlek och evangelium bland dem som behöver det mest.

Sarah Lönnqvist



samiska. Mari Valjakka gläds över att som samepräst kunna bidra till att de samiska språken går vidare till en ny generation – något som inte var självklart när hon själv växte upp. 21.9.2020 kl. 13:16

äktenskapssyn. I dag kom beslutet från Högsta förvaltningsdomstolen – Uleåborgs domkapitel hade rätt att utfärda en varning till präst som vigt ett samkönat par. Rättsväsendet griper inte in för att hjälpa kyrkan fatta beslut om äktenskapssynen – men kyrkan måste enligt biskop Bo-Göran Åstrand bestämma sig snart. 18.9.2020 kl. 16:15

Borgå stift. Se alla nyheter från domkapitlet i Borgå inne i artikeln. 18.9.2020 kl. 12:25

diakoni. I många år kunde Nina Lindfors andas ut bara om veckosluten – då kom ingen post, och hon slapp högarna av obetalda räkningar och indrivningsbrev. Utan stöd från församlingens diakoniarbetare Taina Sandberg hade hon inte orkat. De brukar mötas på Ninas favoritplats: i skogen. 17.9.2020 kl. 15:20

coronaepidemin. Peter Strangs forskning visar att covid-19-döden var svårast för de unga och starka. Han ger Finland goda poäng för proaktivt handlande då coronaepidemin bröt ut. 16.9.2020 kl. 15:45

romandebut. En måsinvasion, civil olydnad och lojalitet. Förankrad i hembygdens landskap ställer Ulrika Hanssons debutroman frågan: Vad får man vara tacksam för? 16.9.2020 kl. 18:30

döden. Förr höll man nästan alltid en visning av en död anhörig före begravningen. 15.9.2020 kl. 20:12

hopp. Det är okej att vi oroar oss, men Gud har lovat oss ett hopp och en framtid. De orden tröstar Helene Liljeström som tar över som kyrkoherde i Matteus församling en höst när det är svårt att planera för framtiden. 16.9.2020 kl. 00:01

Kyrkflytt. "Om vi inte kan fira gudstjänst, lovsjunga, lyssna och be, så upphör vi att existera som församling." 16.9.2020 kl. 00:01

mathjälp. Helsingfors-hjälpen avslutades för att behoven inte längre ser likadana ut som i våras. Men församlingarna erbjuder fortfarande mathjälp och samtalsstöd, och dörrarna till de gemensamma måltiderna har öppnats på nytt. 16.9.2020 kl. 00:01

Närpes. Mikaela Björklund är färsk stadsdirektör i Närpes. Bakom sig har hon många år av engagemang i lokalsamhället, med början från när hon var tonåring i församlingen. Tron är grunden hon står på – den gör det naturligt att vilja vara med och bygga samhället för medmänniskorna. 17.9.2020 kl. 10:30

Borgå. Tålamodet tryter i Borgå. – Det är kanske dags att hyra lokal i stället för det fuktskadade svenska församlingshemmet, säger kyrkoherde och domprost Mats Lindgård. 11.9.2020 kl. 10:06

kronoby. Samarbetsförhandlingarna i Kronoby församling har avslutats. En kantor, en kanslist och en församlingsmästare sägs upp. 10.9.2020 kl. 15:46

Kyrkodagar. De finlandssvenska kyrkodagarna i Mariehamn får en annorlunda och mer lokal prägel. Arrangörerna tycker ändå det är viktigt att samlas även under rådande omständigheter. 9.9.2020 kl. 14:04

stiftsfullmäktige. – Vi behövs alla för olika uppgifter, säger Anita Ismark om lekmännens roll i församlingarna. Vid det nya stiftsfullmäktiges första sammanträde valdes hon till ordförande. Hon ser att det omdiskuterade organet har en viktig roll som länk mellan församlingsgolv och domkapitel. 4.9.2020 kl. 16:17

Teologi. Tron måste ges vidare med en öppen hand, inte en knuten näve. – Barn kan också tänka teologiskt, säger den svenske teologen Joseph Sverker. 26.1.2024 kl. 09:00

LIVSÅSKÅDNING. Kevin Holmström är en sökare som tror att det mesta är vårt eget fel och vår egen förtjänst, men som ibland vill hålla någon i handen. 24.1.2024 kl. 16:42

Himlaliv. Kyrkpressen har fått information om att tv-programmet Himlaliv ska läggas ner. Annika Löfgren vid Svenska Yle säger att beslutet inte är fattat. 24.1.2024 kl. 09:58

medalj. Det var en överrumplad och glad Helene Liljeström som fick veta att Kyrkostyrelsens plenum beviljat henne Pro ecclesia-medaljen vid sitt möte idag. 23.1.2024 kl. 13:46

PETRUS FÖRSAMLING. Kyrkpressen ställde några frågor till Pia Kummel-Myrskog och Ronny Thylin som har anmält intresse för jobbet som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 23.1.2024 kl. 07:06