Anna Ruddick tycker Finland är ett vackert land med härliga människor. Att se hur man i det finska samhället jobbar för att ta hand om alla människor påminner henne om Guds rike.

Hon följde kallelsen till Finland

lovsng. Lovsång, svenska och Finland. När engelska Anna Ruddick kände att Gud kallade packade hon väskan och reste iväg, utan att vara säker på vad som väntade. 19.7.2016 kl. 11:18
Anna Ruddick är uppvuxen i nordöstra England som ett av nio syskon. Hennes föräldrar leder en kyrka. För fyra år sedan flyttade hon till storstaden Sheffield för att gå en lärjungaskola. Trots att hon alltid haft en fast tro, beskriver hon det som en vändpunkt.

– Då blev det klart för mig att jag verkligen älskar Jesus. Att det här är det liv jag vill leva.

Efter lärjungaskolan stannade Ruddick i Sheffield och arbetade för församlingen. Där började hon ana att Gud kallade henne att åka till Norden.

– Det var något som jag kände väldigt djupt inombords. Jag kan inte riktigt beskriva det.

Många upplevelser verkade peka i samma riktning. Hon fick höra svensk lovsångsmusik och kände att hon borde lära sig svenska. Andra människor delade med sig av ord de fått i bön. Ruddick fick en vision av en bild med olika flaggor, bland dem en med gult kors på röd botten som hon inte kände igen. Hon tog reda på att det var Svenskfinlands flagga.

– Jag gick länge och funderade på det här och frågade Jesus vad jag skulle göra. Känslan fortsatte växa. Jag fick en föraning om att Jesus håller på att göra något stort i Norden. Till slut kände jag bara att jag måste åka.

Mer än musik

Förra sommaren reste hon iväg. Först till Norge, sedan till Helsingfors för att besöka en finländsk vän hon träffat under lärjungaskolan.

– Jag kom med en stor resväska som om jag var på väg att flytta. Jag visste inte riktigt vad som skulle hända.

Hon besökte ett skriftskolläger på Lekholmen. Där träffade hon Petrus församlings kyrkoherde Daniel Björk, som erbjöd henne ett jobb i församlingen, ett jobb som skulle involvera lovsång och lärjungaskap.

– Jag tror att jag skrattade. Jag hade kommit dit med alla de här pusselbitarna – svenska, Finland, lovsång – och jag visste inte riktigt vad de betydde. Och så stod han där med ett lovsångsjobb på svenska i Finland. ”Det här är ju galet”, tänkte jag och tog jobbet.

Fram till maj i år har Anna Ruddick jobbat med ungdomar i Petrus församling, lett lovsång i gudstjänsten och ordnat lovsångskvällar.

– Lovsång är så mycket mer än musik. Ofta sätter vi musiken på en piedestal när det gäller lovsång och tillbedjan. Men det handlar mycket mer om hjärtat än om musikaliteten.

I oktober reser Ruddick till Moçambique för att gå en tre månader lång missionsutbildning. Men sedan återvänder hon till Finland.

– Jag tror jag kommer vara i Finland en tid ännu. Men jag är öppen för vad Jesus säger. Jag vet att jag är kallad att vara på andra platser också. Men det är något med mig och det här landet. Det känns som ett hem.

Vad skulle du säga till någon som känner sig kallad men inte riktigt vågar ta steget?

– Jag skulle säga: Gör det! Jag tror att Gud aldrig ber oss göra något som vi inte klarar av. Ofta ifrågasätter vi det vi känner inom oss och tänker att det kanske bara var vår egen fantasi. Men jag tror att det ofta faktiskt är den helige Ande. Om jag känner att jag borde gå och be för en människa så kan en massa tvivel dyka upp: ”tänk om de säger nej, tänk om jag säger något pinsamt”. Men vad har jag egentligen att förlora? I slutändan handlar det ju inte alls om mig.

Läs hela intervjun med Anna Ruddick i Kyrkpressen nummer 29-30!
Emelie Melin



Ledare. Då samlingspartiets ordförande Jyrki Katainen gav beskedet att Ilkka Kanerva måste lämna posten som Finlands utrikesminister var det många som drog en suck av lättnad. 10.4.2008 kl. 00:00

Sofia Torvalds. När vi flyttade för några månader sedan flyttade tv:n ut från vardagsrummet och in i sovrummet. Tanken var att inte låta den dominera över hemlivet bara för att någon i familjen fått för sig att se på den. I sovrummet försvåras tv-tittandet ytterligare av att man tvingas se på tv i en obekväm ställning: lutad mot en kall vägg, väjande för en hylla och alla packade tätt som sillar. 10.4.2008 kl. 00:00

Människa. Barbro Teirs största behållning av skribalägret i tiden var att hon lärde sig spela pidro. Än i dag undviker hon all organiserad andlighet. 10.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. Trösklarna mellan olika religiösa rörelser ha blivit lägre, kunskaperna om kristendomens grunder och om Bibeln har blivit tunnare. Detta tillsammans med bristen på personliga erfarenheter av församlingsarbete ställer nya utmaningar på utbildningen till kyrkliga yrken. 10.4.2008 kl. 00:00

Världen. Det samlade biståndet från europeiska länder minskar visar nya OECD-siffor. 10.4.2008 kl. 00:00

Människa. – Jag vet inte vad som skulle bli kvar av mig om man tog bort min tro. Något litet och jätteosäkert tror jag. Tron är min trygghet, säger Christina Elving, 22. 9.4.2008 kl. 00:00

Insändare.  Trevligt att läsa norska kyrknyheter i Kyrkpressen! Ännu trevligare vore det om de var korrekta!  29. mars har Kyrkpressen ett uppslag om ”Norges första gatupräst”. Det är en sanning med modifikationer. Gatuprästena finns i alla stora norska städer, och de har funnits i många år.  -Men det stämmer att Oslo nu har fått en präst med ansvar för enbart ungdomar! Gatuprästerna organiseras via Kirkens Bymisjon, och de jobbar först och främst med de marginaliserade och utslagna i samhället: uteliggare, prostituerade, HIV-smittade och rusmissbrukare. De gör ett fantastiskt solidaritetsarbete och bemöter sina ”brukere” med respekt, som likvärdiga människor med integritet.    http://www.gatepresten.no/http://www.bymisjon.no/   Karin Hakalax    9.4.2008 kl. 13:56

Insändare. Trevligt att läsa norska kyrknyheter i Kyrkpressen! Ännu trevligare vore det om de var korrekta!      29. mars har Kyrkpressen ett uppslag om ”Norges första gatupräst”. Det är en sanning med modifikationer. Gatuprästena finns i alla stora norska städer, och de har funnits i många år.   Men det stämmer att Oslo nu har fått en präst med ansvar för enbart ungdomar!   Gatuprästerna organiseras via Kirkens Bymisjon, och de jobbar först och främst med de marginaliserade och utslagna i samhället: uteliggare, prostituerade, HIV-smittade och rusmissbrukare. De gör ett fantastiskt solidaritetsarbete och bemöter sina ”brukere” med respekt, som likvärdiga människor med integritet.    http://www.gatepresten.no/ http://www.bymisjon.no/         9.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. ”Kungabarn” heter stiftets stora barnkörsstämma, som ordnas sista veckoslutet i april i Kronoby. Man räknar med fullt hus i kyrkan som har rum för tusen, inklusive småsyskon och vuxna. 9.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. Regnen i norra Namibia har varit ovanligt rikliga i februari och april. Runt fem tusen människor har tvingats lämna sina hem då vattnet har stigit över trösklarna. 9.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. – Döden är inte slutet. Den är en ny resa, vägen till paradiset. Därför ska de avlidna också kläs för den sista resan, i en paradisdräkt, säger textilkonstnär Helbe Pajari. 9.4.2008 kl. 00:00

Insändare. Börje Lindén skrev förnuftiga ord om livets gåta. Några biologilärare talade redan på 1950-talet om möjligheten att man i en snar framtid skulle lyckas att skapa en levande varelse, troligen en virus som är den enklaste organismen. I princip skulle det innebära att "blåsa" liv i en klump aminosyror. än så länge har detta dock inte lyckats. Hade detta skett i naturen genom en "slump" så skulle förmodligen "slumpen" även ha förstört allt det som skapats. Helt omöjligt är det kanske inte att vi i en (fjärran?) framtid kan överföra "livskraft" dvs. energi i någon lämplig form till aminosyreklumpen. Min tro skuille detta ändå inte skaka, vi vetgiriga har fått bita av äpplet; blivit därmed kunniga till mycket men får även bära konsekvenserna av upptäkterna. Det är likväl med de gener vi fått av Gud som vi går framåt.Timm SothmannTammerfors  8.4.2008 kl. 12:02

Insändare. Börje Lindén skrev förnuftiga ord om livets gåta. Några biologilärare talade redan på 1950-talet om möjligheten att man i en snar framtid skulle lyckas att skapa en levande varelse, troligen en virus som är den enklaste organismen. I princip skulle det innebära att "blåsa" liv i en klump aminosyror. än så länge har detta dock inte lyckats. Hade detta skett i naturen genom en "slump" så skulle förmodligen "slumpen" även ha förstört allt det som skapats. Helt omöjligt är det kanske inte att vi i en (fjärran?) framtid kan överföra "livskraft" dvs. energi i någon lämplig form till aminosyreklumpen. Min tro skuille detta ändå inte skaka, vi vetgiriga har fått bita av äpplet; blivit därmed kunniga till mycket men får även bära konsekvenserna av upptäkterna. Det är likväl med de gener vi fått av Gud som vi går framåt.     8.4.2008 kl. 00:00

Kultur. Ingela Agardh, känd som tidigare nyhetsankare på Aktuellt i Sverige, har skrivit en bok om sitt liv och sin kristna tro, Den största nyheten. 8.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. De svenskspråkiga församlingarna i Helsingfors minskar från sex till tre. De sex församlingsråden accepterar också domkapitlets snabba tidtabell. Redan nästa år skall Matteus, Petrus och den nya svenska centrumförsamlingen vara i full gång. 8.4.2008 kl. 00:00

profilen. Sara Razai har bestämt sig för att inte vara rädd och för att släppa kontrollbehovet. I hennes hem samsas muslimsk bordsbön med kristen söndagsskola. Och i familjen pratar de svenska, finska, dari och engelska. 24.11.2016 kl. 10:31

nödlogi. Ett kvällsmål, en natt på en madrass, morgonmål när du vaknar. I Petrus församling förbereder sig anställda och frivilliga för det tillfälliga härbärge som är öppet den 5–12 december. 22.11.2016 kl. 10:29

kyrkans fyraårsberättelse. Finländarna går fortsättningsvis oftast i kyrkan på julafton. 2015 besökte 320 000 människor kyrkan eller församlingen den dagen. 22.11.2016 kl. 10:16

asylsökande. Där ministeriet betonar säkerheten talar kyrkan om människovärde. I stort sett fanns det samsyn om att slå vakt om tryggheten i landet – för alla. 21.11.2016 kl. 16:28

profilen. Hemmet påverkar barnens uppväxt. Det finns ingen neutral uppväxtmiljö. Barnen kan inte växa ur ett vakuum. Varje människa har ett trossystem som påverkar livet och de val man gör, säger Saara Kinnunen, pensionerad familjerådgivare och författare. 17.11.2016 kl. 15:19