Bertrand och Anna Tikum bildar med döttrarna Nicole och Ronya en flerspråkig familj. Döttrarna behärskar svenska, engelska och serere samt lite franska och wolof.

Familjen Tikum byter 47 grader mot 23

FMS. Som en ny planet. Så beskriver Anna och Bertrand Tikum sin nya hemort Dakar i Senegal dit de återvänder efter en andningspaus i Finland. 19.5.2016 kl. 13:53

Det har skett stora förändringar i familjens Tikums liv. Den lilla staden Fatick byttes i april ut mot ett liv i huvudstaden Dakar.

– Det är en extremt stor förändring. Fatick och Dakar är som två skilda planeter, berättar Anna Tikum.

Anna och Bertrand Tikum skickades för fem år sedan till Senegal av Finska missionssällskapet. Bertrand är ekonomisk rådgivare för lutherska kyrkan i Senegal, Anna jobbar med kyrkans diakoniarbete.

Flytten till storstaden Dakar hänger ihop med döttrarna Ronyas och Nicoles skolgång. Familjen har gjort bedömningen att flickorna behöver gå i en internationell eller en fransk skola för att nivåmässigt hänga med om familjen i framtiden skulle komma att flytta till ett annat land.

– I Fatick kunde barnen tryggt springa ute i kvarteren. Det är en stad som mera påminner om landsort, där alla tar hand om alla. Det är hett, när vi senast var där var det 47 grader. Och det finns inga butiker, bara ett torg där folk köper och säljer och så gatukiosker som kan ha ost och yoghurt ibland.

I Dakar är det betydligt svalare, där finns matbutiker, olika tjänster och bekvämligheter.

– Men ingen öppnar dörren förrän man är säker på vem som ringt på.

image

Hitta de sårbara

Under de fem åren i Fatick, som sammanfallit med småbarnsåren i familjen, har Anna och Bertrand hunnit bli väl förtrogna med den lutherska kyrkan i landet. Bertrand har sysslat med ekonomi. Reglerna för hur de pengar som kommer från utrikesministeriet ska användas är noggranna och rapporteringen är viktig.

– När jag började fanns det brister i hur arbetet var organiserat. Bland annat var den interna kontrollen otillräcklig, så det har jag fått jobba mycket med, säger Bertrand.

Pengarna från utrikesministeriet används endast för utvecklingsarbete. Kyrkans andliga och sociala arbetet har en egen kassa.

– Undervisning i dataprogram, bokföring, rapportering, inlärning av nya anställda, förklarar Bertrand när jag frågar vad som upptar hans tid.

Anna har arbetat med att på nytt bygga upp diakoniarbetet i lutherska kyrkan i Senegal. Ända sedan kyrkan grundades har diakonin varit en viktig del av verksamheten, men på senare tid har det brustit i kontinuiteten.

Hon har rest runt i de lokala församlingarna och kartlagt läget. Arbetet har utmynnat i ett pilotprojekt där två av kyrkans tretton lokalförsamlingar deltar.

– Det är inte så att vi kommer med något nytt, i den senegalesiska kulturen finns en naturlig diakoni, folk hjälper varandra. Det är viktigt att vi inte förstör det som redan finns. Vi måste fråga oss var vår hjälp behövs. Vem är det som faller emellan? Hur ska vi hitta dem som är sårbara och marginaliserade?

Hon säger att många inte känner till att det finns ett kastsystem i Senegal. Det här är en känslig fråga, också inom kyrkan.

– Missionären Katriina Mäkelä, som varit där i trettio år, säger att hon först nu börjar förstå systemet.

40 av 60 fick sluta

Långsiktighet är alltså ett trumfkort. Men missionärernas kontrakt förnyas vanligtvis bara för två år i taget. Ännu tidigare i år var det oklart om Anna och Bertrand Tikum skulle få förlängning. Utrikesministeriets nedskärningar i biståndet har haft stora konsekvenser för Finska missionssällskapets arbete i Senegal.

– Många har förlorat sina jobb och vi har fått avsluta flera projekt, säger Bertrand.

Några missionärer har tvingats flytta hem. De lokala arbetarna har drabbats hårt.

– 40 av 60 förskollärare som undervisat barn i deras modersmål har förlorat sina jobb. En del av dem har också undervisat vuxna i läs- och skrivkunnighet. Det är tråkigt att konstatera att krisen påverkat många människor på många olika nivåer, men kanske mest av allt kvinnor och barn, konstaterar Anna.

Christa Mickelsson



radio. – Genom att flytta fram sändningstiden hoppas vi att Andrum ska nå en större publik, säger Unni Malmgren. 23.6.2020 kl. 15:53

orostider. Varför kom den här pandemin – vill Gud straffa mänskligheten? Eller är den ett tecken på att de yttersta tiderna närmar sig? Vi frågar Björn Vikström, universitetslärare i teologisk etik med religionsfilosofi. 18.6.2020 kl. 16:12

gränna. Pingstförsamlingen i småländska Gränna får till hösten en österbottnisk pastor. – Det är en stor utmaning, men känslan att Gud kallat, förberett och utrustat mig övervinner rädslan, förklarar Ida Karlsson, 36. 19.7.2020 kl. 00:00

Kolumn. Johanna Boholm-Saarinen är tacksam för att det alltid, oberoende av vad som händer i livet, finns hundlokor och häggar, sandvägar och skogsdungar. 18.6.2020 kl. 13:42

sommar. Vare sig du hör till dem som anser att sommaren är till för att slappna av, eller söker något att underhålla dig med när evenemang och läger är inställda. 21.6.2020 kl. 10:00

extremsport. Att springa 100 kilometer och ro över Östersjön är två saker Eddie Myrskog kan kryssa av sin bucket list – och nästa utmaning är utritad på kartan. Lockelsen ligger i att testa sina gränser och att göra något för andra. 18.6.2020 kl. 13:52

Kyrka. Även under speciella omständigheter är kyrkan dess medlemmar, inte bara dess anställda, skriver teologerna Emma Audas och Patrik Hagman i ett inlägg om kyrkan under coronapandemin. 17.6.2020 kl. 08:33

missbruk. Att bli fri från drogberoendet är inte enkelt. Men för Wolfgang Hermann var det ändå enklare än att blir fri från drogerna än från porren. Han vet vad han talar om, för han har missbrukat både droger och porr. 17.6.2020 kl. 07:00

rasism. "Jag trodde länge att det var ovanligt i Finland, och att det räckte med att jag själv inte sade fula saker." 16.6.2020 kl. 00:01

solidaritet. – Människor i svåra situationer är ofta väldigt handlingskraftiga. Medan utrikesnyheterna vanligen fokuserar på problem och katastrofer lyfter Erik Nyström vid Kyrkans Utlandshjälp fram den normala vardagen och den positiva utvecklingen. 16.6.2020 kl. 00:01

fond. Till projekten hör bland annat Petrus församlings lärjungaskola, en cd-skiva med Lina Sandells sånger som görs av David Forsblom och SLEF-Medias resa i C.S. Lewis fotspår . Tjugofyra ansökningar hade inkommit. 15.6.2020 kl. 15:32

domkapitlet. Janette Lagerroos fortsätter som tf kaplan i Houtskär till oktober och kyrkoherdetjänsten i Kronoby är ledig att sökas. Bland annat det här beslöt domkapitlet vid sitt möte idag. 11.6.2020 kl. 16:13

FMS. – Understödsintäkterna har tyvärr inte utvecklats som vi hade förväntat oss, och vi har varit för optimistiska, säger verksamhetsledare Rolf Steffansson på Finska Missionssällskapet. 10.6.2020 kl. 21:12

ekonomi. Understödet styrs så att de församlingar som på grund av pandemin förlorar mest intäkter också får mest stöd. 9.6.2020 kl. 19:00

Kulturskillnader. Som rikssvensk i Helsingfors har teologen Jonas Gehlin kunnat betrakta finländare från ett utifrånperspektiv. I Finland är arbetsklimatet mer formellt och ledarskapet sakorienterat. Och han har med intresse följt de två ländernas olika linjer under coronapandemin. 9.6.2020 kl. 10:35

LEDIGA TJÄNSTER. Johannes församling i Helsingfors vill anställa en citykaplan, som särskilt ska arbeta med den åldersgrupp som har en svag relation till församlingen. 11.10.2023 kl. 16:09

Svenska kyrkan. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Sverige. – – – Den svenska kyrkoherden är allt oftare både andlig herde och daglig chef i stora "superpastorat" i Svenska kyrkan. Henrik Törnqvist blev kyrkoherde för en nyfusionerad storförsamling i Trollhättan. 9.10.2023 kl. 16:32

kyrkoherdar. Den finländska kyrkoherdens roll och makt i församlingen är ett stående tema. Därför tittade Kyrkpressen på hur deras kolleger i tre andra nordiska länder, Henrik, Erik och Louise jobbar. 10.10.2023 kl. 18:24

den norske kirke. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Norge. – – – Den norska kyrkoherden jobbar i en kyrka som söker sina former efter att ha slutat vara statskyrka 2012. Soknepresten är en av medlemmarna i församlingsrådet. Men chef på församlingskansliet är en "daglig leder", inte prästen. 9.10.2023 kl. 16:36

FOLKEKIRKEN I DANMARK. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Danmark. – – – Den danska kyrkoherden är traditionellt präst i en enprästförsamling i ett "sogn" som kan vara mycket litet. Sognepræsten är inte förman för församlingens anställda. Louise Britzes telefon i Köpenhamns förorten Nørrebro ringer dygnet runt ändå. 9.10.2023 kl. 16:34