Memorykorten hittade Charlotta Buchert i Hagia Sofia i Istanbul.

"Barnen har rätt till sin egen religion"

Hur ska det gå för minoritetsreligionerna om skolor experimenterar med gemensam religionsundervisning för alla? 18.5.2016 kl. 12:14

Läraren Charlotta Buchert vid Mattlidens skola i Esbo är orolig. I många år har hon undervisat i ortodox religion, och hon är trött på den offentliga debatten om religionsundervisning.
– Den har pågått länge – kanske under de tio senaste åren. Nu har vi en ny läroplan, och enligt den är det fortfarande så att barnen ska få undervisning i sin egen religion. Ändå ifrågasätts det ständigt.
Hon påpekar att medborgarinitiativet för gemensam religionsundervisning för alla barn inte fick de 50 000 underskrifter som krävdes.
– Ändå kör man lika hårt på samma linje. Det är tröttsamt, för vi som är lärare i minoritetsreligioner för en ständig kamp för att få fortsätta. Vi ser ju hur viktigt det är för eleverna.

Hon tycker det är särskilt beklämmande att tanken på gemensam religionsundervisning får stöd av så många finlandssvenskar.
– Hur många finlandssvenskar har nångång behövt kämpa för sina rättigheter för att vi är i minoritet? Borde inte just finlandssvenskar förstå vad det här handlar om?

Och vad handlar det då om? Den finländska religionsundervisningens kungstanke är att man först får undervisning i sin egen religion, det vill säga undervisning enligt sin samfundstillhörighet. Först när man lärt sig grunderna i sin egen religion bekantar man sig med de andra. Det sker redan i lågstadiet.
Charlotta Buchert påpekar att de som bekymrar sig för att barnen inte får lära sig om andra religioner oroar sig i onödan.
– Skulle folk bemöda sig så mycket att de läste läroplanerna, så skulle de se att vi redan talar om alla religioner. Och skulle de följa med skolvärlden och medierna skulle de veta att det i flera skolor ordnats temadagar kring olika religiösa fester från olika kulturer, just för att vi tycker att det är viktigt att bekanta sig med andra på ett positivt sätt. Så jag upplever att det som kritikerna tjatar om att borde ske, sker hela tiden.

Hon ser många problem med de experiment som pågått i Helsingforsskolor, där barn fått gemensam religionsundervisning. Det är ett system som fungerar dåligt för barn från minoritetsreligioner – liksom för barn som valt livsåskådning. Och särskilt dåligt i svenska skolor, som är så homogena.
Det som hon tycker är allra mest problematiskt med ett sådant system är att ett barn kan tvingas – som den enda ortodoxa eller muslimen eller juden i sin klass – stå för det där kulturutbytet som experimentet förväntas leda till.
– Hur ska den eleven kunna vara den som jämför sin egen tro med andras? Man måste vara väldigt insatt i sin egen religion för att klara av det, särskilt om man inte fått läsa mer om sin egen religion än resten av klassen. Om den eleven är från ett sekulärt hem, eller blyg, eller har svårt att uttrycka sig och debattera, så känns det säkert både svårt och pinsamt. Det är mycket krävt. Inte ens alla vuxna finländare skulle klara av det.

I Helsingfors har en del finska skolor testat gemensam religionsundervisning för alla elever ”då läroplanens mål och innehåll möjliggör detta”. Charlotta Buchert är rädd för att det bara är ett första steg på vägen att frånta minoritetsreligionerna sin egen undervisning.
– Jag tycker det känns oroväckande. Dessutom undrar jag: vem är den övermänniska som har kompetens att ge en rättvis bild av alla religioner? Man kommer inte ifrån att alla känner sitt eget samfund bäst.
Undervisningschef Niclas Rönnholm i Helsingfors berättar att frågan tagits upp i utbildningsnämndens svenska sektion.
– Den finska sektionen har godkänt ett tillägg i de finska skolornas läroplan som ger en möjlighet att så långt lagen och läroplanen gör det möjligt samarbeta i undervisning i religionen. Jag förde en likadan formulering till den svenska sektionen, som inte godtog den. Man ville ha en mer noggrann beskrivning av vad det här egentligen innebär, hur det ska förverkligas och hur man säkrar minoritetsreligionernas rätt att få undervisning i sin egen religion.
Den här veckan ska Rönnholm träffa en grupp lärare i minoritetsreligioner för att diskutera om det är möjligt att inleda ett undervisningssamarbete över religionsgränserna. I juni ska frågan upp i svenska sektionen på nytt.

Kan det gå så att någon lärare i en minoritetsreligion mister jobb eller timmar på grund av det här planerade samarbetet?
– Som jag ser det kan det inte markant påverka timresursen för minoritetsreligionerna, eftersom de områden i läroplanen där stoffet är gemensamt är ganska få. Det handlar om att flera lärare kan samarbeta med en större grupp elever, alltså ett samarbete religionslärare emellan. Tanken är inte att minska timantalet för enskilda lärare.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Sofia Torvalds



Mest läst

    vanor. Nya vanor behöver övas för att sätta sig i hjärnan. De här tipsen gör det lättare att komma igång. 29.12.2020 kl. 17:21

    Kolumn. "Jag tror mig förstå hur det kändes för folk som avvisade Maria och Josef från sina härbärgen." 17.12.2020 kl. 08:29

    Julpsalm. När Zacharias Topelius i oktober
1887 skrev dikten Julvisa hade han sannolikt ingen aning om att han skrivit en av våra mest älskade julpsalmer, Giv mig ej glans. Det är inte ens sagt att Topelius tänkt sig en melodi till den. 21.12.2020 kl. 09:46

    sorg. Den här julen blir Maria Eklunds första jul utan föräldrar. I flera år har hon sörjt och bearbetat, först sin mammas sjukdom, sedan sin pappas. Nu plockar hon fram barndomens tomtefamilj och är tacksam för det hon fick. 17.12.2020 kl. 09:00

    kulturpris. – Det var en komplett överraskning. Jag känner mig väldigt hedrad och djupt och ödmjukt tacksam, säger Birgitta Sarelin som tilldelas Församlingsförbundets kulturpris för sitt engagemang för den finlandssvenska psalmboken och psalmsången i Borgå stift. 16.12.2020 kl. 15:00

    frågesport. Börja julen med att testa dina julkunskaper! Varför inte utmana en vän? Bland alla tävlande lottar vi ut Christa Mickelssons bok "Ett blodkärl som brast". 16.12.2020 kl. 10:05

    annorlunda jul. – Fira den jul du kan och vill fira i år, säger Hilkka Olkinuora. Jultraditionerna handlar inte alltid om vad man gör – utan om varför man gör det. 16.12.2020 kl. 11:00

    prostar. Biskop Bo-Göran Åstrand har utnämnt tre nya prostar: kyrkoherden i Larsmo församling Max-Olav Lassila, kyrkoherden i Tammerfors svenska församling Kim Rantala och chefen för familjerådgivningscentralen inom Raseborgs kyrkliga samfällighet Ann-Sofi Storbacka. 15.12.2020 kl. 16:14

    jultraditioner. "Gemenskapen i församlingsvåningen blir det egentliga julfirandet." 16.12.2020 kl. 10:00

    julafton. – Jag tror det kommer att bli en speciell stämning. Jag tror att radion blir ett surrogat för den kontakt man vanligtvis haft med släktingar, säger Kjell Ekholm. 16.12.2020 kl. 09:00

    biskop. Mari Leppänen är den tredje kvinnan som blir biskop i Finlands evangelisk-lutherska kyrka – och den första med rötter i den laestadianska väckelsen. – Det har lärt mig sådant om utanförskap som jag hoppas jag får nytta av. 15.12.2020 kl. 09:18

    förbundsarken. För över hundra år sedan anlände
 finländaren Valter Juvelius och 
britten Montagu Parker till Jerusalem. 
De skulle inleda utgrävningar vid Tempelberget. Deras hemliga uppdrag var att hitta förbundsarken, lådan med de budtavlor som Israels folk fick av Gud. 11.12.2020 kl. 17:47

    Konspirationsteorier. Kyrkoherde Daniel Björk har blivit orolig. Han ser tecken på att vissa kristna lockas mer av auktoritära ledares konspirationstankar än av vanlig, tråkig demokrati. – Men vi måste stå emot. 11.12.2020 kl. 09:42

    konspirationsteorier. Konspirationsteorier är ett mycket gammalt fenomen. De har spridits i många olika syften. Men vem som sprider konspirationsteorier och vilka deras motiv är blir en komplicerad fråga att svara på – särskilt när vi rör oss på nätet. 11.12.2020 kl. 09:46

    julpyssel. Vivian Krokfors och Hanna-Madeleine Andersson älskar att pyssla och sticka – och de älskar julen! På sitt gemensamma Instagramkonto delar de med sig av julpyssel och julstämning. 10.12.2020 kl. 15:54

    domkapitlet. Två prostar och pensionerade kyrkoherdar, Anders Store och Timo Saitajoki, jobbar nästa år halvtid som kaplaner i Kronoby, där prästbristen är stor. 15.12.2023 kl. 10:37

    UTNÄMNING. Elefteria Apostolidou valdes till årets präst bland annat för sitt arbete bland kvinnor, för kyrkans synlighet på sociala medier och för sina stads-pilgrimsvandringar. – Det känns jätteskönt att få erkänsla för det arbete jag gjort, säger hon. 14.12.2023 kl. 12:59

    kyrkans kulturpris. Kyrkans kulturpris 2023 tillfaller två personer som främjat den kristna musikkulturen i Finland: musikern Jukka Leppilampi och evenemangsproducenten Jukka Ahokas. 13.12.2023 kl. 14:38

    Bok. När vår yttre värld förmörkas av krig och sjukdomar bringar den kristna psykologen och författaren Patricia Tudor-Sandahl bud om ett ljus som kan brinna inuti oss. 12.12.2023 kl. 13:55

    forskning. Susanna Lundqvist fick 20 880 euro för forskning om evangelisk-lutherska kyrkans roll för tryggandet av Finlands försörjningsberedskap under vinterkriget. 12.12.2023 kl. 15:51

    Mest läst