Även om Kyrkostyrelsens direktiv gett tolkningsmån är andemeningen klar: Församlingarna får döpa asylsökande flyktingar som vill bli kristna och ta in dem som medlemmar i kyrkan.
– Kyrkostyrelsens direktiv gällande dop av personer utan hemkommun, alltså asylsökande flyktingar, är inte tydliga, säger Johan Eklöf, pensionerad kyrkoherde i Kristinestads svenska församling.
Kyrkostyrelsen har nu skrit om sina direktiv på begripligt språk. Tomas Ray, Borgå stifts sekreterare för mission och internationellt arbete sände i slutet av januari ut en rekommendation till församlingarnas missionsansvariga om hur man ska gå till väga när personer av andra religioner vill bli kristna.
– Man kan döpa flyktingar utan hemkommun, säger Ray. De blir samtidigt medlemmar i Finlands evangelisk-lutherska kyrka.
Då medlemskapet i kyrkan är bundet till hemorten har det vållat byråkraterna huvudbry att asylsökande som ännu väntar på behandling av sin ansökan vill blir döpta. Dessutom kan inte alla identifiera sig.
– Det ska räcka att de visar upp flyktingförläggningens invånarkort, säger Marja-Liisa Laihia som jobbar med flyktingfrågor på Kyrkostyrelsen.
Även om direktiven varit otydliga har Eklöf inte tvekat att döpa dem som kommit till tro.
– Jag har inte kunnat neka människor i nöd som lärt känna Jesus och velat bli döpta, säger Eklöf. Om någon vecka kan de vara avvisade och i värsta fall dödade i sitt hemland. Om jag då vägrat döpa dem av byråkratiska orsaker hade det berört mig väldigt illa. Då hade jag hindrat dem att komma till Kristus.
Enligt tågordningen skall nu den person som vill bli döpt kontakta församlingen som i sin tur registrerar kontakten. Då inleds ett undersvisningsskede på minst tjugo timmar. Målet med undervinsingen är dop och medlemskap i kyrkan. Dopet kan ske tidigast tre månader efter den registrerade första kontakten.
Hur många flyktingar som döpts i den evangelisk lutherska kyrkan finns inga exakta uppgifter på.
–Men det handlar om tiotals, uppskattar Laihia. Det är enstaka människor eller små grupper, vanligtvis afghaner eller irakier som döps på olika håll i landet. Det är mäniskor som känner frustration över de långa väpnade konflikterna i sina hemländer.
Laihias bedömning torde vara i underkant med tanke på att Johan Eklöf döpt tre flyktingar och hans efterträdare Daniel Norrback ett tjugotal. Som bäst pågår den tredje dopklassen i församlingen.
Läs mera i Kyrkpressen 15/2016
