Kristna är oense om innebörden av yoga. Kan en kristen göra solhälsningar utan att det blir hinduisk religionsutövning?

5 kristna påståenden om yoga – forskaren kommenterar

yoga. Det finns många kristna argument mot yoga. Vi samlade några av de vanligaste argumenten och bad forskaren Jyri Komulainen kommentera dem. 25.2.2016 kl. 17:20

Jyri Komulainen är biskopsmötets generalsekreterare men forskar även i mötet mellan kristen tro och hinduism. Han har skrivit och föreläst om förhållandet mellan kyrkan och nyandlighet.

Komulainen yogar inte själv utan är intresserad av ämnet ur den lutherska kyrkans perspektiv. Här bemöter han fem vanliga kristna argument mot yoga.

1. Jyri Komulainen, vad säger du om påståendet att ”yoga är hinduism”?

– Historiskt behandlas yoga ofta som del av hinduismens historia. Men yoga har också fått en form som helt lösgjorts från hinduismen. Här kan man ju fråga om de alls kan skiljas åt, men jag anser att det går. Många andra fenomen inom kristendomen kommer också från andra kulturer och har tagits i kristet bruk. Att yoga delar historia med hinduism förhindrar inte att den kan kristnas.

2. ”Rörelseserien solhälsningen är en hinduistisk bön till guden Surya Namaskaar.”

– Ja, solhälsningen har hinduiska rötter och om en hindu gör en solhälsning så är den en hinduisk bön. Men om en kristen vill tillbe Jesus med samma rörelseserie så kan man undra om det då längre är en solhälsning, utan kanske i stället en Jesushälsning. Jag vet att katolska munkar i Indien har tagit solhälsningen i bruk i sitt kristna böneliv och för dem handlar det verkligen inte om att utöva hinduism.

3. ”Kristen yoga är synkretism, att blanda ihop olika religioner.”

– I kristet tal är synkretism ofta ett väldigt negativt ord men inom missionsteologin har man nu börjat vända på begreppet. I dag vet man att det inte finns någon ”ren kristendom”. Varje kristen tro är på något plan synkretisk. En indisk kristenhet måste söka sina former i en indisk kultur och kan då till exempel ta yogan i kristen användning. Det är knepigt med kategoriska påståenden eftersom det redan finns kristna som använder yoga. Samtidigt som det även finns de som i en konvertering till kristendomen helt vill avsäga sig yogan, och de som vill utveckla sin kristna tro på sitt hinduiska arv.

4. I kundaliniyoga tror man att det i ryggslutet finns en livskraft ihoprullad som en orm. Den kan väckas genom rörelser och mantran. Ormen ska sedan börja gå uppåt genom kroppen till huvudet. Det här kan leda till psykos.

– Visst är det så att kundalini betyder orm och att symbolspråket i kundaliniyoga går ut på att man ska få sin energi att växa längs med ryggraden för att bli ett med det gudomliga. Jag kan inte svara på om den tanken i sig kan leda till psykos. Det är bra att komma ihåg att symbolernas betydelse varierar mellan olika kulturer. En kristen ser lätt på ormen genom berättelsen om syndafallet, men i Indien har ormen en helt annan symbolik. I södra Indien finns det en utbredd ormdyrkan i synnerhet bland kvinnor. Där är ormen symbol för livet.

5. ”Den som yogar blir för individualistisk.”

– Vissa former av yoga kan ha det problemet att de kultiverar en individualistisk spiritualitet som till och med kan ses som en motsats till den lutherska tanken om att tjäna nästan. En kristen yoga behöver nog uppmuntra till nästankärlek och social aktivism.

Läs fler argument och essän "Mantra eller Fader vår?" i Kyrkpressen 8/2015!

Liisa Mendelin
Malin Aho



romandebut. En måsinvasion, civil olydnad och lojalitet. Förankrad i hembygdens landskap ställer Ulrika Hanssons debutroman frågan: Vad får man vara tacksam för? 16.9.2020 kl. 18:30

döden. Förr höll man nästan alltid en visning av en död anhörig före begravningen. 15.9.2020 kl. 20:12

hopp. Det är okej att vi oroar oss, men Gud har lovat oss ett hopp och en framtid. De orden tröstar Helene Liljeström som tar över som kyrkoherde i Matteus församling en höst när det är svårt att planera för framtiden. 16.9.2020 kl. 00:01

Kyrkflytt. "Om vi inte kan fira gudstjänst, lovsjunga, lyssna och be, så upphör vi att existera som församling." 16.9.2020 kl. 00:01

mathjälp. Helsingfors-hjälpen avslutades för att behoven inte längre ser likadana ut som i våras. Men församlingarna erbjuder fortfarande mathjälp och samtalsstöd, och dörrarna till de gemensamma måltiderna har öppnats på nytt. 16.9.2020 kl. 00:01

Närpes. Mikaela Björklund är färsk stadsdirektör i Närpes. Bakom sig har hon många år av engagemang i lokalsamhället, med början från när hon var tonåring i församlingen. Tron är grunden hon står på – den gör det naturligt att vilja vara med och bygga samhället för medmänniskorna. 17.9.2020 kl. 10:30

Borgå. Tålamodet tryter i Borgå. – Det är kanske dags att hyra lokal i stället för det fuktskadade svenska församlingshemmet, säger kyrkoherde och domprost Mats Lindgård. 11.9.2020 kl. 10:06

kronoby. Samarbetsförhandlingarna i Kronoby församling har avslutats. En kantor, en kanslist och en församlingsmästare sägs upp. 10.9.2020 kl. 15:46

Kyrkodagar. De finlandssvenska kyrkodagarna i Mariehamn får en annorlunda och mer lokal prägel. Arrangörerna tycker ändå det är viktigt att samlas även under rådande omständigheter. 9.9.2020 kl. 14:04

stiftsfullmäktige. – Vi behövs alla för olika uppgifter, säger Anita Ismark om lekmännens roll i församlingarna. Vid det nya stiftsfullmäktiges första sammanträde valdes hon till ordförande. Hon ser att det omdiskuterade organet har en viktig roll som länk mellan församlingsgolv och domkapitel. 4.9.2020 kl. 16:17

Dopsockor. Varje barn som döps i Åbo svenska församling får ett par sockor som gåva. Sockorna har stickats av frivilliga i församlingen, och de är en del av satsningen på Dopåret 2020. 4.9.2020 kl. 15:06

äktenskapssyn. Tre biskopar håller fast vid kyrkans nuvarande syn, två vill ha ett helt könsneutralt äktenskapsbegrepp. De övriga placerar sig däremellan, en vill inte svara. 4.9.2020 kl. 12:17

Bok. När Gustav Björkstrand skrev sin självbiografi upptäckte han nya perspektiv.Han har också fått syn på nya sidor av sig själv, till exempel en dragning till mystik. 3.9.2020 kl. 13:28

körsång. Den här hösten får församlingarnas körer fundera på om de kan öva trots smittorisken. En del ställer in, andra sjunger i mindre grupper, vädrar och håller avstånd. 2.9.2020 kl. 09:06

föräldraskap. "Det här är hennes första hjärtesorg och jag vet att det inte är den sista." 2.9.2020 kl. 00:01

Stiftsdagarna. Stiftsdagarna i Borgå blev en fest värdig en hundraåring. Men mellan serveringarna, minglet och samvaron dryftades också de tunga frågorna: vad är kyrkans uppgift i en värld präglad av krig, och vad ska vi släppa taget om då pengarna tryter? 8.11.2023 kl. 14:52

ANDETAG. Karin Westerlund är ett nytt tillskott i bloggen Andetag. 7.11.2023 kl. 18:00

podd. En ny podd har sett dagens ljus! I vinter vill Sofia Torvalds och Robin Nyman inspirera till hudlösa samtal, för att livet kan vara nog så ensamt ändå. 7.11.2023 kl. 08:00

VEM ÄR DU?. År 2019 var Elisabeth Stubb, som är doktor i historia och forskare, utan jobb. Den våren bestämde hon sig för att göra något hon drömt om ända sedan hon läste om det i Kyrkpressen för många år sedan: vandra Israelleden, vandringsleden genom Israel. Upplevelsen blev en bok som känns väldigt aktuell. 6.11.2023 kl. 18:53

HÖSTDAGARNA. Årets Höstdagar arrangeras det här veckoslutet i Toijala. Årets tema är "Kamp". Dagarna bjuder på traditionellt upplägg med verkstäder, café, musik, show, mässor, andakter, glada människomöten, bön, gemenskap och skratt. 4.11.2023 kl. 15:52