Förslag: bara tre stift i framtiden

biskopsmötet. Fler stift, färre stift eller rent av bara tre stift? En arbetsgrupp presenterade förra veckan den rapport de jobbat med i två år. 1.2.2016 kl. 16:12

Det var biskopsmötet som för två år sedan tillsatte arbetsgruppen som nu slutfört sitt uppdrag under ledning av biskop Tapio Luoma.

Stina Lindgård, kyrkoherde i Liljendal och Lappträsk församlingar och medlem av gruppen, berättar att uppdraget varit att se över vilka förändringar som kan bli aktuella för stiften och domkapitlen i framtiden.

– Vi har också försökt belysa på vilket sätt domkapitlen under årens lopp har förnyats för att motsvara förändrade behov.

Det är okej att förändras och det är okej att domkapitel och stift förändras, konstaterar hon.

I rapporten presenteras tre möjliga modeller. Den första: fler stift och biskopar än tidigare. Den andra: färre stift än tidigare. Den tredje: bara tre stift, ett i norr, ett i söder och ett svenskspråkigt stift.

– Ur teologisk synvinkel och för att kunna tjäna församlingsmedlemmarna anser vi att det bästa vore fler stift. Den lösningen skulle innebära att de nuvarande samfälligheterna upplöses, vilket gör att modellen kunde tänkas vara ekonomiskt gångbar.

I alla tre modeller bevaras det svenskspråkiga stiftet.

– Det har helt enkelt att göra med att vi är en minoritet, att det ser så annorlunda ut i Borgå stift också rent kulturellt. Vi har vissa särbehov, och det är bäst att de svenskspråkiga också i framtiden har sitt eget stift, säger Lindgård.

Biskop Björn Vikström har tagit del av arbetsgruppens rapport.

– Det är glädjande att märka att det också på finskspråkigt håll uppenbarligen finns en bred förståelse för att det behövs ett svenskt stift.

Han kommenterar också de olika modellerna för stiften i framtiden.

– Många uppfattade att det inte är realistiskt att vi ökar antalet stift med till och med det dubbla.

Han är också tveksam till att bara tre stift kunde vara en gångbar väg framåt.

– Då är tanken att man monterar ner kyrkostyrelsen och flyttar ut dess verksamhet i de tre stiften. Men jag har svårt att tro att det är en vettig modell.

Diskussionsöppningar

Biskopsmötet antecknade förra veckan rapporten för kännedom och fattade beslut om vilka av de punkter i rapporten som skickas vidare med uppmaning om att de ska förverkligas. Gällande stiftens antal i framtiden tas inga beslut nu.

Björn Vikström anser att modellerna i stället ska ses som diskussionsöppningar.

– Det är skäl att vänta och se vad kyrkomötets framtidskommitté har att presentera först.
I maj 2015 tillsatte kyrkomötets framtidsutskott nämligen en kommitté som ska ge förslag till revidering av kyrkans organisation. Tanken är att förslaget ska vara klart i november 2016. Björn Vikström är en av dem som undertecknade det ursprungliga initiativet.

Varför finns det flera arbetsgrupper inom kyrkan som samtidigt grunnar på framtiden?

– För två år sedan, när biskopsmötet tillsatte sin arbetsgrupp, hade initiativet till revidering av kyrkans organisation ännu inte tagits upp i kyrkomötet. Biskopsmötet har på sitt bord att fundera på stiftet och i den situationen upplevde vi att stiften och domkapitlen hamnat i skymundan för andra reformer, säger Vikström.

Han säger att det inträffat en viss inflation på den här typen av dokument.

– Att komma med nya strategier får inte vara ett självändamål och det är säkert bra att efterlysa ett fokus inom kyrkans framtidsstrategier.

Han anser ändå att arbetsgruppens rapport är betydelsefull.

– Det är viktigt att arbetet gjorts. När det gäller finjustering av den nuvarande verksamheten har arbetsgruppen lagt fram många goda förslag.

Dessa finjusteringar består av drygt tio punkter med förändringsförslag, allt från hur domkapitlen kan specialisera sig till frågor om kontraktsprostarnas roll.

I protokollet från biskopsmötets senaste möte finns besluten på detaljnivå. Du hittar protokollet här.

Christa Mickelsson



ungdomens kyrkodagar. Deltagare på Ungdomens kyrkodagar ger tummen upp för en kyrka som är aktiv i klimatdiskussionen. 27.1.2020 kl. 17:58

ungdomens kyrkodagar. "Säg åt oss att det är nya tider nu!" sa biskop Bo-Göran Åstrand till deltagarna på Ungdomens kyrkodagar. Han hade sällskap av ärkebiskop Tapio Luoma som besökte UK för första gången. 24.1.2020 kl. 18:36

barnböcker. Vad kan de bästa barnböckerna lära oss? Massor. Sofia Torvalds skriver om hur man klarar blod på födelsedagen, bitande rävar, lejon som vaktar bäckar och mjölk som blivit sur. 22.1.2020 kl. 14:15

besök. En delegation ledd av biskopen i Helsingfors Teemu Laajasalo mötte påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. 17.1.2020 kl. 14:00

biståndsarbete. ”Mitt barn är värdefullt precis sådant som det är.” Skolan förändrar både föräldrarnas och samhällets inställning till personer med funktionsnedsättning. 16.1.2020 kl. 00:00

doktorsavhandling. Positionerna är låsta, vi måste börja tala om äktenskapet på ett nytt sätt, säger Emma Audas, som idag disputerar med en avhandling om kyrkans äktenskapssyn. 16.1.2020 kl. 10:51

gemenskap. Våra gemenskaper ser kanske inte längre ut som de gjorde förr, men fortfarande handlar de om att vi ser varandra och delar samma upplevelser. 16.1.2020 kl. 00:01

val. Kandidatgalleriet för kyrkomötes- och stiftsfullmäktigevalen har nu öppnat på nätet. 15.1.2020 kl. 08:33

Helsingfors. Utmaningarna för församlingarna i Helsingfors är större än på annat håll. Traditionen av kyrklighet är svagare – men de unga utforskar tron fördomslöst. 16.1.2020 kl. 00:01

forskning. Under årets första stiftsseminarium föreläser biskop Bo-Göran Åstrand, Sara Gehlin och Björn Vikström. 13.1.2020 kl. 15:36

bibelöversättning. Sedan 2004 har Kronobyborna Magnus och Anna Dahlbacka arbetat med att översätta Bibeln till samburu. De fick börja från början. Först fick de lära sig språket, sedan skapa dess skriftspråk. 13.1.2020 kl. 11:53

församlingssammanslagning. – Historiens vingslag går över vår bygd, konstaterade Anders Store när han som nyinstallerad kyrkoherde höll sin första predikan i nya Kronoby församling på söndagen. Vid årsskiftet gick Terjärv, Nedervetil och Kronoby samman till en församling. 5.1.2020 kl. 15:28

lovsång. När musiker från Petrus församling i Helsingfors släpper ett nytt album är målet inte att skapa hitsinglar – utan att göra lovsångsmusik som känns relevant i Finland år 2020. 30.12.2019 kl. 16:14

layout. Kyrkpressens webbsida har genomgått en liten ansiktslyftning. 27.12.2019 kl. 10:02

Kyrkpressen.fi. Vi har rankat dom mest lästa webbartiklarna – i toppen ligger människoöden, bråk och biskopsval. 27.12.2019 kl. 09:08

OFRIVILLIG BARNLÖSHET. Norska Cecilie Hoxmark vill bryta tystnaden och tabut kring ofrivillig barnlöshet. Därför grundade hon Prosjekt Åpenhet. – Jag kände sådan skam, som om jag var en felaktig vara, som om min man gjorde fel när han valde mig. Idag är hon femtio. Hon har skapat sig ett liv som inte kretsar kring en kärnfamilj utan är hennes eget bygge. 27.9.2023 kl. 19:56

politik. Kristdemokraterna har under sommaren fått kritik för sin tystnad under regeringsförhandlingarna och för att partiet inte stått upp för de mänskliga rättigheterna. David Pettersson, nyvald tredje viceordförande för partiet, ger kritikerna delvis rätt. 27.9.2023 kl. 11:32

Replot. Kyrkpressen skrev tidigare att domkapitlet i Borgå stift haft svårt att hitta en vikarie för Camilla Svevar, som är tjänstledig från jobbet som kyrkoherde i Replots församling. Nu är det klart att Fredrik Kass under hösten sköter kyrkoherdejobbet i Replot vid sidan av det egna jobbet i Kvevlax. 26.9.2023 kl. 15:34

BRANSCHBYTE. Kalle Sällström valde att byta Församlingsförbundet mot skolvärlden för ett år. I höst undervisar han i allt från hur man bakar semlor till hur man städar 26.9.2023 kl. 09:47

partipolitik. Kristdemokraterna fjärmas mer och mer från folkkyrkan. Kyrkans anställda röstar på De Gröna. Sannfinländarna får inte kyrkfolkets sympatier. Och SFP:s kyrklighet är illa undersökt. Kyrkpressen har tittat på två nya undersökningar om politik och kyrka. 25.9.2023 kl. 17:24