Större tematiska helheter erbjuds nu dem som studerar teologi. – Våra studerande är nöjda. Och vi ser att andra enheter, universitet och fakulteter nu går åt samma håll. Vi har ett litet försprång, säger Mikael Lindfelt.

Studierna i teologi stuvas om när budgeten inte håller vid ÅA

Teologiska fakulteten. De teologiska utbildningarna i landet drabbas av regeringens nedskärningar.
– Vi lägger om studierna, säger Mikael Lindfelt vid ÅA.
26.1.2016 kl. 13:08

Undervisningsministeriet skär ner vid universiteten, samtidigt som indexjusteringen bortfaller och näringsliv och industri delar ut mindre pengar till forskning.

– Budgeten håller inte, säger Mikael Lindfelt, utbildningsansvarig för teologin vid Åbo Akademis nya fakulteten för humaniora, psykologi och teologi.

Mycket tyder nu på att ungefär var sjunde anställd, eller 153 personer, får gå från ÅA fram till 2018.

– Förhandlingarna pågår ännu, och vi försöker få ner siffrorna, säger Lindfelt.

Den teologiska utbildningen drabbas, liksom alla andra utbildningar.

– Fakulteten för humaniora, psykologi och teologi klarar sig hyfsat. Men eftersom ÅA har en helhetsbudget så spelar det inte så stor roll.

Försiktigt hoppfull

Trots dystra tider har Mikael Lindfelt inte förlorat hoppet.

– Tack vare de planer vi har på gång tror jag att vi kommer över den största svackan. Bara förhandlingarna blir klara tror jag att det börjar ljusna. Jag är övertygad om att vi har attraktiva utbildningar framöver.

Redan för några år sedan gick teologin in för breda kandidatutbildningar.

– Vi lade om upplägget så att ämnena samarbetar mer med varandra. Vi erbjuder i praktiken ett färre antal kurser, men med större samarbete mellan olika ämnen. Kurserna blir större till omfånget, men med färre valmöjligheter.

Han säger att hela fakulteten nu ser ut att följa efter.

– Vi ser att tematiska kurshelheter bättre svarar mot de behov som finns i det förändrade samhället omkring oss.

Fördelen med ett litet universitet som ÅA är att förändringarna kan genomföras snabbare.

– I våra små kretsar kan vi smidigare skapa studiehelheter som fungerar.

Knappt också vid HU

Många befarar nu att också teologerna vid Helsingfors universitet förlorar sin egen fakultet, liksom teologerna i Åbo gjorde 2015. Auli Vähäkangas, vice dekanus vid teologiska fakulteten vid Helsingfors universitet, kan ännu inte svara på hur utbildningen läggs om.

– Om två år vet vi hur fakulteterna ser ut, om ett halvår vet vi hur samarbetsförhandlingarna utfaller för teologernas del, säger Vähäkangas.

Det talas om hjärnflykt, att universiteten töms på sina bästa förmågor. Hur ser du på det, Mikael Lindfelt?

– Jag är nog rädd för att nedskärningarna på hela universitetsfältet får stora negativa konsekvenser. Välfungerande koncept och team tvingas bryta upp. Så kallad ”brain drain” drabbar främst forskningstunga områden där människor rör på sig livligt mellan internationella forskningsenheter. Men visst hör jag också röster i min närhet om huruvida det vore klokt att söka sig till exempelvis till Sverige.

I februari är det meningen att samarbetsförhandlingarna ska vara klara.

– Det kommer att bli mera arbete för färre människor. Men det råder en god stämning här i gänget och jag tror att vi har energi att klara av det. Och det sista vi vill är att det ska drabba våra studerande.

De förstaårsstuderande som läser teologi är de första som studerar enligt det nya konceptet med större tematiska helheter.

– Våra studerande är nöjda. Och vi ser att andra enheter, universitet och fakulteter nu går åt samma håll. Vi har ett litet försprång.

Hittills är det kandidatutbildningen som lagts om, men ÅA ska nu också börja titta på magistersutbildningen.

– Finns det samarbetsformer vi inte tänkt på tidigare? Kan teologin gå in i samtal med andra ämnen, med historia, filosofi och religionsvetenskap? Här ligger vår utmaning framöver.

Kommer antalet doktorsavhandligar i teologi per år att minska?

– Vi har en stark doktorsutbildning med 4-5 avhandlingar per år. Vi har många duktiga och energiska doktorander och jag tror inte att nedskärningarna kommer att synas där inom de närmaste fem åren.

Christa Mickelsson



NÄRPES. Närpes församling lyssnade in familjernas behov. Resultatet blev en juniorklubb för sommarlovslediga barn och en heldagsdagklubb som startar i höst. 30.5.2022 kl. 11:10

diakoni. ”Så snett kan det aldrig gå att du inte kan komma och tala med oss”, säger diakoniarbetaren Henrika Lemberg i Borgå. 20.5.2022 kl. 12:52

KLIMATET. Upp till 22 miljoner euro kan de evangelisk-lutherska församlingarna lyfta ur sina skogar varje år. När kyrkan ska vara klimatneutral 2030 får många se över sina invanda avverkningar. 26.5.2022 kl. 12:00

livshistoria. 102-åriga Doris Ståhl har varit med om två krig, evakuerat föräldrahemmet under Porkalaparentesen och suttit i Stockmanns källargångar när Helsingfors bombades. Ukrainakriget följer hon med i tidningen. – De arma människorna! Det är så hemskt så man kan inte tänka på det. 27.5.2022 kl. 16:27

KYRKANS SKOGAR. Med sina 4 356 hektar skogar är Karleby kyrkliga samfällighet den största skogsägaren inom kyrkan i Finland. 26.5.2022 kl. 11:59

KRIGET I UKRAINA. Bland dem som flyr kriget är en del de mer utsatta än andra. Vandaförsamlingarna gjorde tidigt ett beslut om vem de främst skulle ta hand om. 20.5.2022 kl. 12:38

Personligt. Elina Sagne-Ollikainen lärde sig tidigt att en människas tid här på jorden tar slut. – Det är viktigt för mig att jag använder den tid jag fått väl. 25.5.2022 kl. 12:15

ANDETAG. Louise Häggström och hennes man valde att säga upp sig från sina jobb och flytta till Bergen, en stad i ett land de aldrig besökt tidigare. Hon bloggar på Andetag-bloggen på Kyrkpressens sajt. 24.5.2022 kl. 08:26

LÄGER. I slutet av juli ställs Sabina Wallis inför sitt eldprov: att vara lägerledare vid sommarlägret i Pieksämäki. Själv har hon varit där varje sommar sedan hon var ett halvt år. 23.5.2022 kl. 18:00

TJÄNST. Domkapitlet har fått in fem ansökningar till tjänsten som stiftsdekan. För jobbet, i vilket man framför allt lägger upp prästernas fortbildning, presenterar de sökande olika meriter. De "kan Åbo Akademi", "kan regnbågsfolket" eller "kan dialogen med väckelserörelserna". 20.5.2022 kl. 16:20

domkapitlet. Domkapitlet ändrar på hur församlingspastorerna tillsätts. 19.5.2022 kl. 15:57

FÖRSAMLINGSSAMMANSLAGNING. Den föreslagna nya församlingen, som ska bestå av Malax, Petalax och Bergö församlingar, verkar inte kunna heta något där ortnamnet Malax ingår. 18.5.2022 kl. 15:56

FÖRSAMLINGSVALET. Låt inte studier och andra framtidsplaner hindra dig från att ställa upp i församlingsvalet, säger Nicolina Grönroos. 16.5.2022 kl. 13:11

GAMMAL KYRKA. Björnholmens kyrka i Jakobstad hade varit till salu i ett år innan någon vågade ta sig an projektet. De som vågade är Lars och Monica Granlund. De såg möjligheter i byggnaden. 12.5.2022 kl. 15:41

FÖRSVAR. Carolina Lindström är kyrkoherde på Åland och underlöjtnant i 
reserven. Hon känner att folk plötsligt insett att försvarsmakten behövs till något. 12.5.2022 kl. 12:03

INGERMANLANDS KYRKA. Den ingermanländska kyrkans präster skapar förvirring bland kyrkfolket, säger ärkebiskop Tapio Luoma. I vems mässa går man, till vilken kyrka blir ens barn döpt? 3.6.2024 kl. 10:00

STIFTSFULLMÄKTIGE. Anita Ismark fortsätter leda stiftsfullmäktige. Missnöje med att den konservativare kandidatlistan blev illa representerad i personvalen. 30.5.2024 kl. 18:45

SOMMARLÄGER. – Arrangörerna får akta sig, för jag tror det kommer mer folk i år än ifjol då de som avvaktade får höra att lägret funkar bra i Nykarleby också, tror Anna Finell. 29.5.2024 kl. 20:04

sverige. I Arjeplog i Norrbotten i Sverige har det varit tradition att hålla högstadiets avslutning i kyrkan. Under pandemin föll den traditionen bort och skolan började fira avslutning i klassrummet i stället. 29.5.2024 kl. 19:38

Kolumn. Jag stiger ut genom den lilla dörröppningen på båten, sätter min fot på bryggan. Den gungar i de skvalpande vågorna, träet knarrar. Vidare, upp mot ön. Solen gassar, den säregna doften av träd blandat med grus möter mig. 29.5.2024 kl. 20:25