Undervisningsministeriet skär ner vid universiteten, samtidigt som indexjusteringen bortfaller och näringsliv och industri delar ut mindre pengar till forskning.
– Budgeten håller inte, säger Mikael Lindfelt, utbildningsansvarig för teologin vid Åbo Akademis nya fakulteten för humaniora, psykologi och teologi.
Mycket tyder nu på att ungefär var sjunde anställd, eller 153 personer, får gå från ÅA fram till 2018.
– Förhandlingarna pågår ännu, och vi försöker få ner siffrorna, säger Lindfelt.
Den teologiska utbildningen drabbas, liksom alla andra utbildningar.
– Fakulteten för humaniora, psykologi och teologi klarar sig hyfsat. Men eftersom ÅA har en helhetsbudget så spelar det inte så stor roll.
Försiktigt hoppfull
Trots dystra tider har Mikael Lindfelt inte förlorat hoppet.
– Tack vare de planer vi har på gång tror jag att vi kommer över den största svackan. Bara förhandlingarna blir klara tror jag att det börjar ljusna. Jag är övertygad om att vi har attraktiva utbildningar framöver.
Redan för några år sedan gick teologin in för breda kandidatutbildningar.
– Vi lade om upplägget så att ämnena samarbetar mer med varandra. Vi erbjuder i praktiken ett färre antal kurser, men med större samarbete mellan olika ämnen. Kurserna blir större till omfånget, men med färre valmöjligheter.
Han säger att hela fakulteten nu ser ut att följa efter.
– Vi ser att tematiska kurshelheter bättre svarar mot de behov som finns i det förändrade samhället omkring oss.
Fördelen med ett litet universitet som ÅA är att förändringarna kan genomföras snabbare.
– I våra små kretsar kan vi smidigare skapa studiehelheter som fungerar.
Knappt också vid HU
Många befarar nu att också teologerna vid Helsingfors universitet förlorar sin egen fakultet, liksom teologerna i Åbo gjorde 2015. Auli Vähäkangas, vice dekanus vid teologiska fakulteten vid Helsingfors universitet, kan ännu inte svara på hur utbildningen läggs om.
– Om två år vet vi hur fakulteterna ser ut, om ett halvår vet vi hur samarbetsförhandlingarna utfaller för teologernas del, säger Vähäkangas.
Det talas om hjärnflykt, att universiteten töms på sina bästa förmågor. Hur ser du på det, Mikael Lindfelt?
– Jag är nog rädd för att nedskärningarna på hela universitetsfältet får stora negativa konsekvenser. Välfungerande koncept och team tvingas bryta upp. Så kallad ”brain drain” drabbar främst forskningstunga områden där människor rör på sig livligt mellan internationella forskningsenheter. Men visst hör jag också röster i min närhet om huruvida det vore klokt att söka sig till exempelvis till Sverige.
I februari är det meningen att samarbetsförhandlingarna ska vara klara.
– Det kommer att bli mera arbete för färre människor. Men det råder en god stämning här i gänget och jag tror att vi har energi att klara av det. Och det sista vi vill är att det ska drabba våra studerande.
De förstaårsstuderande som läser teologi är de första som studerar enligt det nya konceptet med större tematiska helheter.
– Våra studerande är nöjda. Och vi ser att andra enheter, universitet och fakulteter nu går åt samma håll. Vi har ett litet försprång.
Hittills är det kandidatutbildningen som lagts om, men ÅA ska nu också börja titta på magistersutbildningen.
– Finns det samarbetsformer vi inte tänkt på tidigare? Kan teologin gå in i samtal med andra ämnen, med historia, filosofi och religionsvetenskap? Här ligger vår utmaning framöver.
Kommer antalet doktorsavhandligar i teologi per år att minska?
– Vi har en stark doktorsutbildning med 4-5 avhandlingar per år. Vi har många duktiga och energiska doktorander och jag tror inte att nedskärningarna kommer att synas där inom de närmaste fem åren.
