Johanna Almark Mannila har under den senaste tiden aktivt tagit itu med sitt konstnärsskap. – Min uppgift just nu är att leda publiken in i musicerandet.

Almark Mannila: "Kom ner från piedestalen

johanna almark mannila. Hon är kritisk till solistdyrkan och vill sudda ut gränsen mellan artist och publik.
– För att inte ett enda korn ska falla mellan golvspringorna, säger kapellmästaren Johanna Almark Mannila.
16.12.2015 kl. 00:00

Det är ganska exakt två år sedan Johanna Almark Mannila med familj flyttade in i vaktmästarbostaden i ungdomsföreningshuset Logen i Gröndal, Esbo.

– Vi behövde någonstans att bo. Och fick en konsertsal på köpet, berättar Almark Mannila.

Flytten blev upptakten till en lång räcka konserter, nästan en varje månad, i ungdomslokalens lite nedgångna festsal.
Konsertserien fick namnet ”Logen – the living room”: det levande rummet.

– Jag kan inte säga att jag på förhand visste vart jag var på väg, men nu i efterhand upplever jag att det här varit min verkliga musikakademi. Jag har aktivt tagit reda på vilken slags musik det är jag vill finnas i, vilken musik jag känner så starkt för att jag måste dela den.

Logen ligger inbäddad i en frisk tallskog alldeles intill ringväg två i Esbo. Byggnaden är i tiderna antagligen dittransporterad från Österbotten och kan ursprungligen ha använts som just en loge.

– En loge är det utrymme invid ladugården där otröskad säd förvarades, det ställe där vetet och agnarna inte är åtskilda. Det är en oerhört vacker bild.

Kungstanken med konserterna har varit att sudda ut gränsen mellan artist och publik.

– Publiken har fått delta. Jag vill frångå stjärnkulten där solisten är upplyst och publiken sitter i mörker.

Inget korn faller emellan

Efter att ha läst Logens historik och sett hur viktig körsången varit för ungdomsföreningen gick Almark Mannila ut med en kallelse: Kom med och sjung! Trettio personer kom på första övningen och en damkör föddes. Efter två år finns en kärntrupp på ungefär 15 personer kvar. De har sjungit allt från fransk romantik till barnmusik och jazz. Händel och Vivaldi har fått stort utrymme och den senare har de sjungit både på originalspråk och på svenska.

En av kvinnorna i kören visste berätta att golvet i en loge gjordes med största omsorg, för att inte ett enda korn skulle falla emellan.

– Då blev himmelsbilden ännu starkare för mig: ingen ska gå förlorad. Jag försöker inte frälsa människor med min ambition att föra amatörer och yrkesmusiker samman, men till viss grad upplever jag att det jag velat göra har förverkligats.

Till konceptet hör också att låta barnen vara med. Som mamma till sex barn, som gått och går i hemskola, vet hon vad hon talar om.

– Jag för en ständig balansgång mellan att låta barnen vara med och att behöva få jobba ostört. Men min tanke är att barn måste kunna vara med utan att allt fokus läggs på dem. Men jag är ingen ängel som hela tiden vill dela med mig. Jag är ambitiös och ibland måste jag få jobba utan att någon stör mig.

Under de senaste tre åren har hon vuxit i sitt konstnärskap. Hon berättar att musikerskapet legat på hyllan under många år som småbarnsmamma.

– Rösten var inte lika benägen att vara följsam, jag sjöng inte automatiskt rent och rösten blev snabbt trött.

Hon läste allt hon kom över om sångteknik och övade, övade, övade. Med hjälp av röstpedagoger hittade hon slutligen rätt.

– Jag har fått tillbaka med råge. Min beslutsamhet gav enorm utdelning efter några år. Mycket handlade om att komma tillbaka till barnets enkla röst.

Hon plockade i samma veva upp violinen och har tränat upp fingerfärdigheten och övat teknik.

Jul på logen

På första advent släpptes julskivan Johannas jul på logen och Logens festsal fylldes igen en gång av musik. Många fler stora konserter lär hon inte ska ordna på just Logen. Planerna på att riva ungdomsföreningshuset är långtgångna.

– Skivan har med det här huset att göra. Jag ville ta fasta på en utdöende tradition, nu när huset snart försvinner. Logen tillhör en gammal förening med en stark tradition av sång och i synnerhet körsång. Vad blev av den traditionen?

Almark Mannila har velat ta vara på de gamla traditionella sångerna. Hon har plockat in verser som inte brukar sjungas och har gått tillbaka till originalspråkdräkt. Det handlar om traditionell musik, men arrangemangen är ofta överraskande.

– Jag har valt sådana låtar min mamma hämtade med sig från sitt Närpes, de julsånger hon sjöng på 1920-talet, inpackad i fårskinnsfällar på väg till julottan i släde.

Det är inte en sakral skiva, men ändå är den starkt andlig, menar Almark Mannila.

– Arrangemangen har en viss evighetsfaktor. Jag tänker på de tonlandskap jag stannar upp vid ibland. Det är också en livsnära blandning av både polskor, staffansvisor, Ave Maria och O helga natt.

Vid skivsläppet, som hon kallar för en regelrätt allsångskonsert med solistiska inslag, fick folk sjunga med så mycket de ville och kunde.

– Det var ingen skillnad om det var en enkel julsång eller O helga natt i en hög tonart. Publiken sjöng med och tyckte det var roligt. Vid ett tillfälle insåg jag att vi inte längre visste vem det var som sjöng för vem, om fokus låg på kören, orkestern eller publiken.

Hon tror att det är ett djupt mänskligt behov att dela byagemenskap, samlas kring lägerelden, träffas för att sjunga. Det behovet försvinner ingenstans trots att den snabba underhållningen på mobilen och datorn blivit så lättillgänglig.

– Jag tror att gemenskapen är på väg tillbaka. Grundbehovet, att komma samman för en musikalisk upplevelse, sitter ganska starkt.

Christa Mickelsson



profilen. – Jag skulle gärna vara med och skapa framtidens folkkyrka, för jag tror att vi inte har något annat val, säger Kristian Willis som snart tar över som kyrkoherde i Vanda svenska församling. 27.4.2021 kl. 15:05

Kroppen. Hur talar du till din kropp? Vad tänker du om den? 28.4.2021 kl. 00:00

Valborg. Han känner sig taggad inför en annorlunda valborg även om det känns trist att behöva hålla distansen. 26.4.2021 kl. 14:31

Åbo akademi. Vem som har hand om undervisningen i praktisk teologi i höst är oklart. 23.4.2021 kl. 12:14

Kyrkpressen. Biskopen var tveksam, men han ville inte vara den som hindrade att Kyrkpressen startade. Om Borgar tar ansvar för innehållet och Boije för ekonomin så måste vi försöka, sade biskopen. Så blev det. (Den här texten publicerades i KP 1/2020. KP publicerar den i repris som en hyllning till Bjarne Boije, 100 år.) 21.4.2021 kl. 12:31

Läckage. Ett felande sprinklermunstycke sprejade ut vatten över takvalvet i Pedersöre kyrka natten till lördag. På grund av läckaget måste kyrkan stängas för en vecka. 20.4.2021 kl. 12:25

Åbo. – Hon har öppnat dörrarna till en spännande värld! säger han. 19.4.2021 kl. 10:17

adoption. Anne Söderlund var ett oönskat barn och blev adopterad när hon var sju månader. – Men jag vill inte bli definierad av vad jag inte fick, utan av vad jag fick. 14.4.2021 kl. 09:09

kyrkoherdeval. Församlingsrådet i Vanda svenska församling valde Kristian Willis, församlingspastor vid Helsingfors kyrkliga samfällighet, till ny kyrkoherde. 13.4.2021 kl. 19:20

radio. För ett drygt år sedan hade Laestadianernas fridsföreningars förbund LFF fattat ett beslut om att lägga ner sin radiokanal. Nu när coronan begränsar livet och sammankomsterna är de glada att de kom på andra tankar. 14.4.2021 kl. 09:48

Kulturer. Stéphane Rosse är den tystlåtna fransmannen som har levt i Finland i 30 år. – Jag blev förälskad i en finländsk turist i Paris 1993. Det var kärlek vid första ögonkastet. 14.4.2021 kl. 10:47

massmedier. Tidningen Kirkko ja kaupunki har fällts av opinionsnämnden för massmedier för att ha avlägsnat en omstridd kolumn om köttproduktion från tidningens webbsida. 13.4.2021 kl. 10:24

Kolumn. "Även ett digitalt möte får en annan dimension när vi på riktigt stannar upp och ger av vår egen tid", skriver Elefteria Apostolidou. 14.4.2021 kl. 08:30

Förnyelse. "Hur skulle vi gå till väga om vi också skulle renovera kyrkan inifrån?" 14.4.2021 kl. 09:00

Studerande. Studerande behöver stöd under undantagstiden – och antagligen klarnar det verkliga stödbehovet först när livet börjar normaliseras. 14.4.2021 kl. 00:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00