En relik är ett föremål som kan knytas till ett helgon. Det kan vara en del av ett helgons kropp, ett klädesplagg, en ägodel eller ett föremål som kommit i kontakt med något av dessa. Tillbedjan av reliker förbjöds av reformatorerna.

Birgittarelik i mässa väcker frågor

relik. – Jag är högst medveten om att reliker inte har någon plats i traditionell luthersk fromhet, säger Mikael Busck-Nielsen, församlingspastor i Johannes församling. 22.10.2015 kl. 13:17

Den 7 oktober firade Johannes församling i Helsingfors sin sedvanliga onsdagsmässa. Den här onsdagen var den traditionella Birgittadagen, så de som hade hand om mässan hade valt den heliga Birgitta som tema för mässan. Under mässan hade också ett litet relikskrin med en Birgittarelik lagts fram, på ett litet bord vid sidan av mittgången, något som väckt frågor hos en del församlingsmedlemmar. Varför används en relik, en så kallad helig kvarleva, i en luthersk veckomässa?

Mikael Busck-Nielsen, församlingspastor i Johannes församling, som förrättade mässan, berättar att Birgittareliken är hans egen och inte Johannes församlings.

– Vi gjorde ingen grej av att jag tagit med relikskrinet. Det stod helt enkelt framme på det lilla bordet tillsammans med en ikon och ett Kristusljus.

När Kyrkpressen ringer Johan Westerlund, kyrkoherde i församlingen, kommer det fram att Westerlund inte känt till reliken.

– Det kom som en överraskning för mig. Mina tankar kring reliker är att de är okej för den som väljer att utveckla sin andlighet och sitt böneliv i den riktningen. Men att föra in en relik i en av våra offentliga mässor ser jag som mera problematiskt.

Westerlund är tydlig med att Johannes församling varken använder eller äger reliker.

– De som förrättar mässan har själva fattat beslut om att ha med reliken. Om Johannes församling en dag börjar använda reliker ska det vara ett resultat av diskussioner. Tills dess får Busck-Nielsen fritt själv använda sin relik, det stör mig inte alls.

Mikael Busck-Nielsen, du kom inte att tänka på att diskutera användningen av reliken med kyrkoherden före mässan?

– Det var kanske naivt av mig, men jag trodde inte att det var så kontroversiellt. Det är viktigt att förstå att reliken inte har tillbetts eller uppmärksammats särskilt och ingen har förväntat sig att den ska hela någon sjukdom. Det är min privata Birgittarelik och det var en vän till mig som frågade om jag inte borde ta med den till Birgittamässan.

Det nytillverkade relikskrinet, gjort av Busck-Nielsens bror, togs i bruk under Birgittamässan. Under mässan gavs även sjuka möjlighet till smörjelse och förbön i närhet av det lilla bordet med reliken.

– Jag tycker inte att det är så väldigt problematiskt att ta över ett föremål från en katolsk och ortodox tradition och ge det en ny vinkling. Samma sak har man gjort med ikoner. Någon kan uppleva att också det är främmande. Men det är ju inte så att ikonen tillbetts, utan den har använts som ett hjälpmedel i bönen till Gud. För mig personligen är en relik en konkret påminnelse om att en person, som fungerar som förebild för mig eller andra, har funnits.

Andra uttryck

Mikael Busck-Nielsen säger att Johannes församling har en stor bredd i sitt gudstjänstliv.

– Jag vill jobba för ett rikt gudstjänstliv, där flera sinnen aktiveras och olika klangbottnar av associationer finns med. Veckan innan hade vi tematiserat onsdagsmässan utgående från tonsättaren Arvo Pärts sakrala musik. Då fick mässan en helt annan stämning, trots att ordningen var den samma. Om man alltid vill vara alla till lags finns det en risk att man blir så slätstruken att man blir ointressant.

Johan Westerlund säger att han inte vill att Johannes församling associeras till enskilda liturgiska uttryck som kan väcka anstöt.

– Jag väljer att se på det här som ett uttryck för mångfald och en vilja att söka olika vägar. Vill man se något positivt i det här är det utmaningen, vi söker väg och är i någon mån vägröjare. Vår lutherska tradition är för verbal. Men många behöver andra uttryck än orden – helighet kan upplevas också via sinnena och olika upplevelser. Vår verbala kyrka utmanas av en händelse som den här. Men jag har också förståelse för att reliker kan kännas så främmande att de i en luthersk mässa upplevs anstötliga, säger Westerlund.

Mikael Busck-Nielsens relikskrin har fått en del att hoppa till.
Christa Mickelsson



Permitteringsvarsel. Coronaviruset har föranlett Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet att varsla permitteringar av hela personalen. Samarbetsförhandlingarna inleds nästa vecka. 19.3.2020 kl. 16:20

jordfästning. Det begränsade deltagarantalet vid kyrkliga förrättningar har väckt många frågor. Nu är direktiven reviderade: nära anhöriga får delta även om de är fler än tio personer. 18.3.2020 kl. 20:05

strömning. Att strömma andakter och gudstjänster är nytt i många församlingar, men Kent Danielsson satte igång genast, även om han är nybörjare. 18.3.2020 kl. 16:08

Modernitet. Mikael Kurkiala är kulturantropologen som länge trodde att kyrkans språk och ritualer tillhörde de andra – inte honom. I dag är han omvärldsbevakare för Svenska kyrkan och tycker att kyrkan tillhör alla, inte bara de troende. 18.3.2020 kl. 12:43

coronaepidemin. I hela Europa kämpar kyrkorna med samma problem: hur ska man ha kontakt med församlingsmedlemmarna, men samtidigt skydda dem från att bli smittade av coronaviruset? 17.3.2020 kl. 17:27

coronaepidemin. Kyrkliga förrättningar sköts nu med undantagsarrangemang: högst tio kan delta. Till gudstjänst samlas församlingen inte fysiskt. – Men vi har inte släckt lamporna, säger biskop Bo-Göran Åstrand och hoppas på fungerande tekniska lösningar ute i församlingarna 16.3.2020 kl. 21:06

undantagstillstånd. Nu råder undantagstillstånd i Finland. Gudstjänsterna fortsätter, men utan att församlingen är närvarande i kyrkorummet. 16.3.2020 kl. 19:21

biskopsvisitation. Coronavirusets effekter slog till med full kraft under helgens biskopsvisitation i Korsnäs. Stora delar av det program som planerats fick inhiberas och kvar blev bara biskop Bo-Göran Åstrands träff med förtroendevalda samt söndagens högmässa och påföljande visitationsstämma som ”bakades ihop” till en programpunkt. 15.3.2020 kl. 15:15

coronaepidemin. En stor del av församlingarnas verksamhet tar paus under den närmaste tiden. Gudstjänster och förrättningar sköts, men i något anpassad form för att minska risken för smittspridning. Både i Pedersöre församling och i Petrus församling i Helsingfors betonar man att församlingen fortfarande finns till för den som behöver den. 13.3.2020 kl. 11:49

epidemi. I helgen gör biskop Bo-Göran Åstrand biskopsvisitation i Korsnäs, som planerat – men i mycket avskalad form. – Nu om någonsin ska vi hålla ihop, och jag tänker att tillsammans och med Guds hjälp kommer vi igenom också det här, säger biskopen. 13.3.2020 kl. 10:02

coronaepidemin. Inga resor, inga möten, jobba hemma, rekommenderar Kyrkostyrelsen i anvisningar till församlingarna och stiften med anledning av coronaviruset. 13.3.2020 kl. 09:19

roman. Philip Teir ville skriva en roman han bottnade i, en roman som lyfte känslor som han själv känt. 12.3.2020 kl. 15:38

vikariat. Fyra personer har sökt vikariatet som stiftsdekan i Borgå stift. Stiftsdekanen har det övergripande ansvaret för fortbildning och utbildning i stiftet. 11.3.2020 kl. 14:59

Kyrkpressen. – Vår strategiska tanke har länge varit att gå i den här riktningen – att göra en tidning som är närmare församlingen, säger Hans Boije. 10.3.2020 kl. 17:12

Corona. På grund av Coronaviruset har man från Kyrkostyrelsen skickat ut ett cirkulär där man avråder församlingsanställda från handskakning, uppmanar till god hand- och hosthygien och betonar församlingarnas ansvar att tillhandahålla andlig vård vid krissituationer. 9.3.2020 kl. 11:31

FÖRSAMLINGSFÖRBUNDET. Ina Laakso tar tillfälligt över Församlingsförbundets verksamhet. – Det är inspirerande och spännande. Jag ser fram emot det – hoppas vi ses! 28.8.2023 kl. 15:02

OVAN I KYRKAN. Här kommer några råd som hjälper dig att inte tro illa om hela kristenheten om prästen säger något dumt. 25.8.2023 kl. 14:44

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Karis-Pojo svenska församling ledigförklarar kyrkoherdetjänsten, skriver domkapitlet i sin notis från torsdagens möte. Kyrkoherden väljs genom direkt val och ska tillträda tidigast den 1 juni 2024. I Saltvik torde Carolina Lindström bli vald till kyrkoherde, i Väståboland måste församlingen söka kaplan på nytt. 25.8.2023 kl. 14:14

rasism. Biskopar, imamer och många religiösa organisationer bland 120 utlåtanden som har getts till statsminister Orpos bord. 18.8.2023 kl. 12:15

TERJÄRV. Fysiskt arbete och höga höjder är inget kyrkvaktmästaren i Terjärv, Sixten Ahlsved, räds för. 17.8.2023 kl. 18:00