Helsingforsförsamlingarna måste spara, men vill inte skära ner på kyrkans synlighet i människors vardag. Foto: Emelie Melin

Församlingarna i Helsingfors måste spara 15 miljoner på tre år

helsingfors kyrkliga samfllighet.

Då intäkterna minskar måste även Helsingfors församlingar tänka om. Nu har åtta arbetsgrupper tillsatts med uppgift att kartlägga hur verksamheten kan omstruktureras.

10.7.2015 kl. 11:07

Sänkt kyrkoskatt, lägre löner samt utskrivningar ur kyrkan är faktorer som bidrar till att Helsingforsförsamlingarna nu ska spara 15 miljoner på tre år.

– Det ekonomiska läget gör att också aktiemarknaden är osäker och till råga på allt försvinner samfundsskatten, säger Jussi Muhonen.

På grund av att samfundsskatten ersätts av statsbidrag minskar Helsingforsförsamlingarnas intäkter.

Muhonen arbetar som förvaltningsdirektör vid Helsingfors kyrkliga samfällighet. Inom samfälligheten har man konstaterat att det krävs strukturella förändringar för att klara av de kommande utmaningarna.

– Det är inte bara ekonomin det gäller utan vi vill också se över församlingarnas verksamhetskultur. Nu har vi ett gyllene tillfälle att fundera på vad vi ska göra och vad vi inte ska göra.

Inga permitteringar

Jussi Muhonen är tydlig med att det inte kommer att ske några uppsägningar. Omstruktureringarna kommer i stället att ske på naturlig väg.

– Vi vill inte säga upp någon. Snarare utgår vi från att 200 personer inom tre år kommer att gå i pension. Det gör att vi i den ändan kan fundera på om det går att effektivera och omorganisera olika tjänster.

Nytt tänkande

Målet med omstruktureringarna är, förutom en bättre ekonomi, också att den enskilda församlingsmedlemmen ska få vara del av en församling som på ett bättre sätt möter helsingforsarnas behov.

För att kartlägga hur verksamheten kan omstruktureras har samfälligheten skapat åtta arbetsgrupper.

Juha Rintamäki, kyrkoherde i Lauttasaaren seurakunta, leder gruppen som ser över församlingarnas verksamhetskultur.

– Det är inte frågan om någon långsam kommitté utan en flexibel grupp som ska komma med idéer redan i början av september.

Rintamäki är förväntansfull inför framtiden. Trots att det är den allt sämre ekonomin som fått igång processen menar han att det inte nödvändigtvis alls behöver vara en dålig sak. Att det i stället kan bli en språngbräda till en helt ny verksamhetskultur.

– Jag tror att hela den lutherska kyrkan i Finland behöver ett exempel på hur omstruktureringar inte behöver betyda nedskärningar utan tydligt beslutsfattande och visioner, säger han.

Huvudstadens ansvar

Rintamäki anser att Helsingfors som huvudstad och metropol har ett ansvar att visa vägen för resten av församlingarna i landet.

– Vi möter hela tiden människor som är nöjda med kyrkans verksamhet och ändå säger många i olika undersökningar att de inte vet hurdan relation de har till sin församling. Vi måste få tillbaka människors förtroende.

En ny verksamhetskulturen innebär bland annat att flytta fokus från gudstjänstgemenskapen till en mera diakonal gemenskap.

– Det är viktigt att kyrkan syns mera i människors vardag och faktiskt får ett fotfäste bland stadsborna, säger Rintamäki.

Omstruktureringarna kommer att se lika ut både i de svensk- och i de finskspråkiga församlingarna i Helsingfors.

Johan Myrskog



Mest läst

    BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44

    KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02

    KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00

    KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31

    MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16

    psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11

    mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45

    BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12

    korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54

    mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02

    vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

    kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

    kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

    BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

    HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

    mat. När Thomas Lundin är utmattad lagar han mat. – När jag är helt slut gör jag ett långkok på två timmar. Då kan jag inte störas med jobbsamtal. Jag är i stunden, jag lyssnar på musik. Jag hör ju hur provocerande det här låter! 18.9.2024 kl. 11:58

    orgel. Elis Helenius tog sig an Ekenäs kyrkas orgel för ett och ett halvt år sedan. Trots sin unga ålder har han spelat i tolv olika kyrkor – och uppträtt på konsertsalorgeln i Musikhuset i Helsingfors. 17.9.2024 kl. 18:24

    kyrkostyrelsen. Konsulten Eero Laesterä föreslår att Kyrkostyrelsen om fem år har ett enklare uppdrag. Upp till 40 jobb kan bli överflödiga. Borgå stift och kyrka på svenska är inte undantagna. 17.9.2024 kl. 13:39

    LATINAMERIKA. I Sydamerika är de lutherska kyrkorna försvinnande små. Men de har sin plats i samhällen som genom årtiondena har förblivit turbulenta. Kyrkpressen talade med ”presidenterna” för kyrkorna i Venezuela och Bolivia. 17.9.2024 kl. 10:00

    gospel. Vem är du? Jepa Lambert är ett av de stora namnen i finländsk popmusik, fast på scenen mest som backvocal i bakgrunden. Nu leder hon också en gospelkör. 16.9.2024 kl. 13:00

    Mest läst