A(l)lt du inte visste om korister

Vad gör en sopran till en sopran? Vad kännetecknar en äkta bas? Här kommer den ulitimata guiden till de outtalade hemligheterna med en SATB-kör. 25.5.2015 kl. 10:03

Först basics. En kör består i grunden av fyra stämmor: sopran, alt, tenor och bas – SATB, alltså. De två första är kvinnostämmor, de två senare sjungs av män. Så långt är alla med. Här kommer det ni däremot kanske inte visste:

SOPRANERNA sjunger högst och tror därför att de äger hela världen. De har längre hår, snofsigare smycken och slängigare kjolar än alla andra och tar det som en grov personlig förolämpning om de inte får gå upp till minst höga F i varje sång. När de gör det håller de tonen minst hälften längre än de borde och jämrar sig sedan över att de har ont i halsen och att dirigenten är en sadist. Sopranerna är i hemlighet övertygade om att de är överlägsna alla de andra stämmorna och att till exempel alten, som är trevlig att harmoniera mot, i själva verket lika gärna kunde utgå utan att det märktes någon skillnad. Basarna utgör den lägsta kasten i deras värld. De sjunger alldeles för kraftigt, är hopplösa att harmoniera mot och vem kan väl lita på någon som brummar så lågt?

ALTARNA vet att de är jordens salt, minst. De är anspråkslösa naturer som helst skulle ha jeans på varje konsert om de fick. De vet att de har långa räckor av knepiga tonföljder och rytmer att avverka medan sopranerna skriker ut sina höga A:n alldeles för hårt (ja, basarna sjunger också för kraftigt) och att det senare gör att ingen noterar altarnas hårda slit. Altarna konspirerar i hemlighet för att få sopranerna att låta falska och ogillar tenorerna, som sjunger i samma oktav och tror att de låter bättre än altarna gör.

TENORERNA är bortskämda. Rätt och slätt. Ingen kör har någonsin tillräckligt av dem och varje dirigent offrar hellre sin högra hand – eller ett halvt dussin alter – än låter ens en halvbra tenor sluta. En irriterande regel är att de alldeles för få tenorerna i varje kör dessutom alltid är irriterande bra. Det enda som får dem att vackla är subtila vinkar om att riktiga karlar inte kan sjunga så högt som de gör (kommer vanligen från basarnas led). Dirigenten hyser de en hatkärlek till. De uppmanas alltid sjunga i forte – eftersom de är så få – och känner sig hotade både av sopranerna som mödolöst tar toner tenorerna skulle sälja sin själ för och av basarna som når de där o-b-e-g-r-i-p-l-i-g-t låga tonerna. Kuriosa: Ett föga välkänt faktum är att tenorerna höjer ögonbrynen mer än alla andra korister medan de sjunger.

BASARNA sjunger lägst av alla. Det var det. De är trygga, pålitliga människor med mer ansiktshår än någon annan. Basarna känner sig förevigt ouppskattade, men är djupt övertygade om att de i själva verket är körens viktigaste stämma, trots att de har de tråkigaste partierna av alla och ofta sjunger fem takter i sträck på en och samma ton. Detta kompenserar de genom att sjunga så ljudligt som de bara kan. Basarna är de enda som kan klaga över hur LÅGT deras stämma går, och därför gör de fruktansvärda grimaser när de tar de lägsta tonerna. Att harmoniera med tenorerna – de koketterna – är det värsta de vet. Altar gillar de däremot, förutom när de stjäl de bättre partierna i deras duetter. Sopraner utgör ett främmande universum. Basarna kan inte förstå hur någon i hela friden kan vilja sjunga så högt och låta så hemskt när de missar tonen. När basarna sjunger fel knegar de oförskräckt vidare, förvissade om att de andra tre stämmorna ändå kommer att dränka deras misstag och att de sist och slutligen kommer att sluta på rätt ackord i alla fall.



Fritt översatt och förkortat från thecomedycorner.org.

Med hjärtlig kärlek till alla korister från Kyrkpressens redaktion – en oroväckande majoritet av förstasopraner, en och annan allsångare, en oupptäckt alt och en bräkare.

Webred



LIVSFÖRÄNDRING. Under sin uppväxt och sina konststudier i Serbien fick Ivana Milosavljevic en bild av en avlägsen Gud som bryr sig om och älskar oss, men vars kärlek man måste förtjäna. Kyrkan förstärkte den bilden med sina regler och ritualer. 14.6.2023 kl. 10:00

konfirmand. Ingrid Björklöf blir konfirmerad i Åbo svenska församling i år. – Konfirmandtiden har öppnat min syn på tro, säger hon. 15.6.2023 kl. 19:00

PRÄSTSKJORTA. Svordomarna tystnar på bensinstationskaféet i Karleby och äldre damer i Spanien gör korstecknet. – Att gå klädd i prästskjorta påverkar prästen, men också andra, säger Peter Kankkonen. 13.6.2023 kl. 12:00

KONFIRMANDLÄGER. Hela lägret på en lägergård i Lochteå närmare 200 kilometer bort åkte hem. "Många upplevelser gick nu förlorade", säger kyrkoherde Camilla Svevar. 12.6.2023 kl. 19:00

eutanasi. – Vi måste kunna ha ett öppet samtal om eutanasi, och vara av olika mening. Det säger social­­arbetare Miia Kontro, som nyligen disputerade för att bli teologie doktor. På hennes jobb vid Cancercentret vid HUCS dör människor så gott som varje dag. 12.6.2023 kl. 10:34

FÖRSVARSMAKTEN. Fältbiskopen leder och övervakar Försvarsmaktens andliga arbete och ansvarar för den kyrkliga verksamheten och den teologiska linjen vid Försvarsmakten. 12.6.2023 kl. 08:49

Kolumn. Under en vanlig söndagsgudstjänst, i mitten av mars, börjar en bekant melodi spelas från synten. Min hjärna och mun förbereder sig för att inleda ”Härlig är jorden …”, tills jag några sekunder senare inser att texten är på engelska och med ett annat budskap. Jag befinner mig långt hemifrån, och deltar i en gudstjänst i den protestantiska kyrkan i Oman. 31.5.2023 kl. 08:00

MATTEUS FÖRSAMLING. – Jag tror att vår kärna alltid måste vara andlighet. Visst kan vi bjuda på brunch, men Fazers gör det bättre, säger Patricia Högnabba, som installeras som kyrkoherde i Matteus församling i september. 31.5.2023 kl. 19:31

BLI PRÄST. Kirsi Saarinen jobbar vid polisen med att bekämpa svart och grå ekonomi och göra samhället mer rättvist – men hon drömmer om att bli präst. Just nu gör hon församlingspraktik i Väståboland. 6.6.2023 kl. 15:00

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

ungdomens kyrkodagar. – Det som var särskilt fint i år var att vi kom till att ingen ska pushas ut från församlingen bara för att vi har lite olika värderingar, säger Mona Nurmi. 12.2.2025 kl. 18:26

LÄGER. Varför får bara ungdomarna gå på läger? undrade några konfirmandföräldrar. Klart vuxna behöver läger också, tänkte de i Åbo svenska församling. Nu blir det av – välkommen på vuxenläger! 11.2.2025 kl. 14:07

kyrkomusiker. Fiona Chow är ny kantor i Borgå svenska domkyrkoförsamling. Under pandemin hade hon tråkigt medan kyrkorna stod tomma. Det var en perfekt tid att öva orgel! Och så blev hon kyrkomusiker. 10.2.2025 kl. 11:48

FÖRFÖLJELSE. 380 miljoner kristna i världen blir förföljda och diskriminerade, skriver Open Doors i sin senaste årsrapport. Finländare som turistar i Turkiet, Marocko, Egypten eller Vietnam tänker kanske inte ens på det. 7.2.2025 kl. 18:47

Personligt. Simon Westerlund har alltid fascinerats av berättelser – från barndomens sagor till historiens stora skeenden. Hans resa har tagit honom från från studier i historia till läraryrket, och från den Evangelisk-lutherska kyrkan till den ortodoxa tron. 29.1.2025 kl. 15:41