En miniatyr av kyrkan i Ravattula visar hur forskarna tror att den såg ut.

Nytt ljus faller på 1100-talets Finland

ravattula. I nästan 800 år låg de gömda under jorden, resterna av gårdskyrkan i Ravattula. 22.5.2015 kl. 13:28

Korsbacka. Det är den nya inofficiella översättningen av Ristimäki, platsen där resterna av Finlands tillsvidare äldsta kyrka ligger.

– Korsbacka låter bra, säger entusiasten Katarina Lindström som följt med utgrävningarna vid Ravattula sedan det stod klart att det handlar om ett arkeologiskt fynd av stor kaliber.

Hon har under vintern översatt den finska broschyren om kyrkan till svenska. Också projektets webbsidor (ravattula.fi) har uppdaterats med information på svenska.

– Jag har alltid varit intresserad av gamla saker och gamla tider, men har aldrig tidigare engagerat mig i något arkeologiskt projekt. Men när jag fick höra om kyrkan i Ravattula blev jag helt enkelt fascinerad. Jag följde med utgrävningarna och höll mig uppdaterad om det som var på gång.

Hösten 2013 slog arkeologen Juha Ruohonen fast att det han och hans team grävt upp vid Ristimäki är resterna av en kyrkobyggnad som daterats till mitten av 1100-talet.

– Det här fyndet förändrar på många sätt hur vi ser på den här tidsperioden i Finland, säger Ruohonen.

Redan 2010 inleddes utgrävningarna. Ruohonen, som undervisar i arkeologi vid Åbo universitet, skulle välja en plats för fältarbete för blivande arkeologer. Han valde en liten skogsdunge i den lilla byn Ravattula på Aura ås sluttning, lägligt nog placerad fyra kilometer från universitet och två kilometer från studentbyn i Åbo.

– Platsens namn Ristimäki gav en liten anvisning om att det eventuellt kunde röra sig om någon form av kyrklig begravningsplats, säger Ruohonen.

Två veckor och 3 500 euro. Det var ramarna för den lilla forskargruppens arbete.

– Vi började från noll. Ingen hade tidigare gjort några som helst utgrävningar på platsen. Den enda ledtråden vi hade var att det fanns små fördjupningar i marken. Sådana kan uppstå när en kista med ben förmultnat, men kan lika gärna bildas när träd faller med roten.

Det visade sig finnas väldigt många av dessa fördjupningar, alla i riktningen öst–väst, enligt traditionell kristen begravningssed.

– Vi kunde snabbt konstatera att fördjupningarna var gravar. Men efter de två veckorna kunde vi ha avslutat projektet och slagit fast att vi hittat en gammal begravningsplats av något slag.

Följande år, 2011, fortsatte Ruohonen ändå gräva med sina elever. Den här sensommaren hade de tre veckor på sig.

– Men ingen av oss kunde ana att vi höll på att hitta en gårdskyrka. För de fanns inte i Finland, även om forskare ansett att det borde ha funnits gårdskyrkor här redan på 1100-talet.

Nu hittade de fler gravar, och en liten bit av en stenmur.

Efter ännu ett år, 2012, grävde de på måfå en liten grop – och råkade stöta på hörnet av en stengrund.

– Vi tänkte att det rörde sig om en lada. Vi hittade också en järnspik. Men det intresserade inte oss särskilt mycket.

När de 2013 ändå öppnade hela stengrunden visade det sig snabbt att den måste ha tillhört en katolsk gårdskyrka i trä, den typen av kyrka som fanns i bland annat Sverige och norra Tyskland vid ungefär samma tid.

– Det fanns två rum, ett större och ett mindre. Det slog mig genast: ingen annan byggnad har en sådan här stengrund utom just den här typen av gårdskyrkor.

Nästa dag hittade de silvermynt från 1100-talet. En rad andra fynd stödde teorin om att de hittat en kyrka, bland annat byggnadens riktning, det som såg ut som stengrunden till ett altare och det att ingen eldstad hittades.

Stolta över det förflutna

När nyheten om att Finlands tillsvidare äldsta kyrka hittats kablades ut var det många som vaknade. På Åland, där landets dittills äldsta kyrkor funnits, förekom skepsis. En del menar att de tidiga stenkyrkor som uppfördes på Åland i slutet av 1200-talet hade äldre föregångare.

– Men de har inga bevis i den här utsträckningen, säger Juha Ruohonen och sveper med handen över Korsbacka skogskulle.

Just nu är stengrunden intäckt med duk och ett lager jord. Den är utmärkt med käppar och band, på altarets plats finns ett enkelt träkors. När utgrävningarna fortsätter i augusti frilägger arkeologerna först varsamt de existerande fynden, sedan fortsätter jakten på fler.

– Jag hoppas att vi kan fortsätta undersöka åtminstone två år till. Jag hoppas på att kunna göra en ordentlig bok om kyrkan. Vi ska fälla träd på området och göra snyggare infoskyltar.

Kyrkan har redan nu haft många besökare. Folk kommer för mindre andaktsstunder, i februari vigdes ett par vid kyrkan.

Ruohonen är glad för det stora intresset.

– Människor är stolta över det förflutna, att kunna visa upp att vi här i sydvästra Finland har något som är så här gammalt.

Församlingarna Kaarina och Maaria har nästan kivats om vems område kyrkan står på.

– Jag har sagt till dem att det inte fanns några församlingar, så som vi i dag känner dem, när kyrkan användes. Därför är den bådas. Så fick vi slut på det bråket, skojar Ruohonen.

Inga våldsamma korståg

Nej, någon församling hörde inte de som använde gårdskyrkan till. Tiotals personer fick plats i kyrkan och högst antagligen var det de människor som bodde i det lilla samhället i Ravattula som besökte den.

– Vi har hittat spår efter omkring 300 gravar kring kyrkan. Bara femton av dem har hittills undersökts arkeologiskt.

Tidigare har forskare talat om privata kyrkor mitt i byn, utan omkringliggande gravplatser.

– Den här kyrkan förändrar bilden av den tidens kristenhet, en bild av ett jämlikt samhälle träder fram.

Fram till förra sommaren hade de inte hittat några barngravar.

– Men 15 minuter efter att jag gjorde en direktsänd radiointervju i vilken vi diskuterade just avsaknaden av dessa, gjorde teamet ett fynd på tre barngravar.

Den präst som höll gudstjänster i kyrkan bodde knappast i byn, utan kan ha besökt kyrkan ungefär en gång i månaden.

Området kring Aura å, med goda förbindelser till den tidens handelscentra på Gotland, blev kristet så småningom. Några våldsamma korståg tror inte Juha Ruohonen att har ägt rum.

– Via handelsförbindelserna västerut kom människorna i trakten i kontakt med kristendomen. De har knappast omvänts med svärd, säger Ruohonen och hänvisar till korstågsberättelserna som legender.

Han tror inte heller att ortodoxa kyrkan skulle ha varit först på plats i den här delen av landet.

– På den tiden var det naturligt att färdas över haven. De religiösa influenserna kom hit västerifrån, inte österifrån.

Det finns fynd som tyder på att kristendomen i Ravattula under en tid levde sida vid sida med folktron. Förra året hittades en krigargrav som ligger delvis under stenmuren, vilket betyder att krigaren begravats innan kyrkan byggdes.

– Krigaren hade med sig vapen i graven, vilket tyder på någon form av semikristenhet. De senare gravarna är helt tomma, i enlighet med kristen begravningskultur.

Under flervåningshus

Forskarna tror att kyrkan slutade användas ungefär kring 1230, efter vilket den förföll. Inget tyder på att den brunnit eller råkat ut för yttre angrepp.

– Förvaltningen utvecklades, och kronans makt i Finland blev starkare. Kyrkan ville ha sitt och kronan sitt. Av beskattningstekniska orsaker grundades socknar, större enheter än små gårdssamhällen.

De små samhällena slutade använda sina gårdskyrkor.

– Allt det här betyder att det borde finnas många flera gårdskyrkor i Finland. När vi marknadsför kyrkan i Ristimäki som den äldsta menar vi att den är den äldsta som hittats. Resten kan ligga under sandhögar eller flervåningshus, det kan vi bara spekulera om.

I augusti, när sommarlovet är slut, inleds utgrävningarna vid kyrkan igen. Stengrunden är just nu övertäckt, men utmärkt med käppar och band.
I gästboken intill utgrävningsprojektet kan man läsa att ett par vigde sig vid kyrkan i februari i år.
Juha Ruohonen är arkeologen som ligger bakom fynden.
Christa Mickelsson



Åbo svenska teater. Markus Riuttu spelar Vanja i pjäsen Morbror Vanja av Anton Tjechov på Åbo Svenska Teater i höst. – Vanja bär på en stor, stor känsla av meningslöshet. 28.9.2021 kl. 18:33

skrivande. "Är detta ordbruk i själva verket bara ett sätt att försöka fånga det ofattbara?" 29.9.2021 kl. 06:00

domkapitlet. – Att kämpa mot en från början missanpassad kyrklig utredning tog mycket arbetstid och energi av alla domkapitel, säger Lars-Eric Henricson. 27.9.2021 kl. 09:38

pris. Seta rf har gett enheten för Kyrkans fostran och familjeärenden sitt pris för saklig information. 24.9.2021 kl. 16:41

HOUTSKÄR. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Houtskärs kapellförsamling i Väståbolands svenska församling har inom utsatt tid sökts av pastor Peter Blumenthal, tf. kaplan i Houtskärs kapellförsamling och av pastor Janette Lagerroos, redaktör vid Kyrkans central för det svenska arbetet. 24.9.2021 kl. 15:58

ÖVERKONSUMTION. Vårt beroende av konsumtion och fossila bränslen kan liknas vid alkoholism, skriver ekoteologen Harry Månsus i sin senaste bok. 17.9.2021 kl. 18:39

VÄNDPUNKT. Lasse Wendelin har alltid varit en presterare med en överfull kalender. Efter en hjärtinfarkt är hans hjärta så dåligt att han inte kan jobba heltid. – Först nu, när min kalender är tom, börjar jag inse hur mycket jag gjort för att få bekräftelse på att jag duger. 16.9.2021 kl. 14:31

KÄMPAGLÖD. Anders Tanne Björkman har genomlevt fler motgångar än de flesta behöver erfara. Han har varit på absoluta botten, tappat hoppet, tron och humorn, men långsamt tagit sig upp till ytan igen. 16.9.2021 kl. 10:00

NYTT LIV. Ända sedan Mikaela Ahola var barn har hon fått höra att hon behöver ett nytt hjärta. Hennes hjärta var var missbildat, ett så kallat enkammarhjärta. 15.9.2021 kl. 17:41

MARTYRKYRKANS VÄNNER. Martyrkyrkans vänner har återupptagit sin verksamhet efter att myndigheterna återbördat pengarna som varit i kvarstad till föreningens konto. Föreningen har redan sänt ut pengar till projekt man understött tidigare. 14.9.2021 kl. 19:20

CREDU. Hon vill att hela personalen ska arbeta tillsammans med att sikta mot stjärnorna för att de ska landa i trätopparna. Kerstin Storvall är rektor för Kredu och Step-utbildningen i Nykarleby. 14.9.2021 kl. 18:53

JOHANNES FÖRSAMLING. – Nu sitter skägget löst! säger Johan Westerlund, Helsingforskyrkoherden som odlade ett coronaskägg för att han ändå bara satt hemma. I oktober bjuder han in till Mikaelidagsfest i Johanneskyrkan och hoppas att kyrkan blir så full som restriktionerna tillåter. 14.9.2021 kl. 18:38

kyrkoherdeval. Biskop Bo-Göran Åstrand, vad gjorde att du bedömde att du behövde ställa in ditt program och åka till Pedersöre? 10.9.2021 kl. 14:28

FÖRSÄLJNING. Lägerholmen Mataskär i Esbo, med alla sina byggnader, har sålts till en privatperson för ett sjusiffrigt belopp. 8.9.2021 kl. 10:15

kyrkoherdeval. I söndags träffades Pedersöre församlings tillträdande kyrkoherde Mia Anderssén-Löf, vice ordförande Krister Mård och biskop Bo-Göran Åstrand för att utbyta tankar kring församlingsarbetet. 7.9.2021 kl. 12:45

ungdomsarbete. TV-talang blir ny sakkunnig för ungdomsfrågor vid kyrkans svenska central. Han får bland annat ansvar för UK - Ungdomens kyrkodagar 6.6.2024 kl. 12:00

BESVÄR. Två medlemmar i Petrus församlings församlingsråd har lämnat in ett så kallat kyrkobesvär till Helsingfors förvaltningsdomstol över domkapitlets beslut att välja Pia Kummel-Myrskog till kyrkoherde i Petrus församling. 5.6.2024 kl. 21:13

ETT GOTT RÅD. Om Yvonne Terlinden fick en pratstund med sitt yngre jag skulle hon diskutera sin rastlöshet och sin perfektionism. 6.6.2024 kl. 08:00

Personligt. Som barn drabbades Lina Forsblom av leukemi och räddades till livet av en ryggmärgstransplantation. 23 år senare höll hon på att dö av blodförgiftning. – Jag tror inte det var Guds vilja att jag skulle bli sjuk. Men Gud kan använda sjukdomarna, bara jag låter mig bli använd, säger hon. 5.6.2024 kl. 10:18

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan behöver se över sitt nätverk av församlingar. Omkring 40 av dem överlever inte årtiondet ekonomiskt. 5.6.2024 kl. 10:00