Om att leva i Guds nu

Den som tror på Gud är aldrig ensam. Så kan man kanske sammanfatta en orsak till att religion i de allra flesta fall är något som förebygger psykisk sjukdom. 9.2.2015 kl. 10:22

Det här menar den svenska psykoterapeuten och teologen Jan Byström som har jobbat som präst, personalkonsulent i flygvapnet och – sedan ett par år tillbaka – som legitimerad psykoterapeut. Vid sidan av psykoterapistudierna har han forskat i hur man kan integrera människors gudstro i en psykologbehandling.
– Det var en liten pilotstudie, men den visade entydigt att religionen är en positiv faktor i terapiprocessen.

Jan Byström har jobbat med Acceptance and commitment therapy (ACT), en form av kognitiv beteendeterapi (KBT). ACT lägger stor vikt vid så kallade kontextuella faktorer som kan bidra till en bättre psykisk hälsa.
– Gudstron är en viktig del av livet, och den innehåller väldigt många positiva beståndsdelar, säger Byström.
Han är en av författarna bakom boken Din väg ut ur oron. En självhjälpsbok med broder Lorens som vägvisare. 1600-talsmunken och mystikern broder Lorens strävade efter att ständigt rikta sina tankar mot Gud, ”att leva i Guds nu”.
– Det handlar om att ta tanken om att Gud alltid är med mig på allvar. Som terapeut försöker jag stötta och hjälpa människor att bygga sin tilltro på insikten att Gud är här.

Människor som har mycket oro tenderar att vara i sina tankar, minnen och rädslor i stället för att vara i nuet.
– Broder Lorens hade ett tydligt perspektiv på medveten närvaro: det är att hitta ett sätt att vara mer närvarande i nuet.
Medveten närvaro är en teknik som används inom medicinen i dag, den är alltså inte religiös i sig. Vad vinner man då på att koppla in Gud?
– Det blir en dubbeleffekt. För det första befinner jag mig i nuet, för det andra får jag en insikt: jag är inte ensam, Gud älskar mig, Gud ser mig. Det finns en annan aspekt på livet. Den insikten tillför något viktigt.

Det finns rätt mycket forskning kring religion och psykisk hälsa.
– Forskningen visar tydligt att den som har en sund gudstro har en bättre psykisk hälsa.
Och vad beror det på? En vanlig uppfattning är att religionen erbjuder en möjlighet att se sig själv och sitt liv i ett sammanhang.
– Men vi fokuserar mer på vad religionen kan tillföra en vanlig dag. Det handlar inte bara om att ”religion är en tröst när jag har det svårt” utan om att det ger något att veta att det finns någon som ständigt är närvarande i mitt liv.

Som terapeut arbetar han också mycket med att hitta livsvärden eller livsmål.
– Min kliniska erfarenhet är att det är viktigt att se vart jag är på väg, vilka värderingar jag har. Många människor i dag har inte alls arbetat med de här frågorna. Det kan vara rätt svårt att få syn på vad som egentligen är betydelsefullt i tillvaron. Det är inte lätt att svara på den frågan. En av mina patienter sa: ”Ja, det är väl pengar.”
Jan Byströms erfarenhet är att det kan vara lättare att sammanfatta de egna värderingarna om man har en tro.
– Den som tror har tagit ut en kompassriktning för sig själv. Det kan vara till exempel ett bibelställe: Allt vad ni vill att människorna skall göra för er,
Och hur hjälper livsvärderingarna eller livsmålen en människa?
– Man blir till exempel bättre på att hantera nederlag.

Läs mer i papperstidningen.

Sofia Torvalds



konflikt. Kaplansvalet i Väståbolands svenska församling har lett till slitningar i församlingen. Konflikten har nu också lett till spänningar mellan kyrkoherden och biskopen. 6.11.2020 kl. 11:44

Kyrkomötet. Kyrkomötet beslöt att principerna för hur statistik samlas in i kyrkan ska ses över. Kyrkan samlar idag in omfattande statistik om sin verksamhet. 5.11.2020 kl. 19:14

uteblivna kollektintäkter. Kyrkomötet godkände sammanlagt en miljon euro i understöd till kyrkliga organisationer på grund av uteblivna kollektintäkter under coronapandemin. 5.11.2020 kl. 19:07

forskning. Kyrkans färska fyraårsberättelse: Mindre troende – mera sökande i de yngre generationerna. 5.11.2020 kl. 14:33

kampanj. Kampanjbudskapet ”Här bor kärleken” kombineras med Touko Hujanens dokumentärfotografier av Esbo och Esbobornas vardag. 3.11.2020 kl. 14:22

Saknad. – Jag fick en märklig känsla i kroppen, det var som om Ole ville mig något, säger Åsa Dalkarl-Gustavsson. De var äkta makar och kolleger, och de hade många planer för framtiden. 30.10.2020 kl. 13:20

Coronapandemin. THL:s Mika Salminen tror inte på coronaskuld: vem som helst kan smittas, och ingen ska ha dåligt samvete över det. Vad munskydden gäller tror han på grupptryck i stället för tvång. 29.10.2020 kl. 17:16

nykarleby. Vad behöver unga idag, och hur ska församlingen nå dem? I Nykarleby församlings styrgrupp för ungdomsarbetet får unga själva vara med och påverka. 29.10.2020 kl. 16:59

Webben. Simon Lampenius vet en hel del om hur man får trafik till sin webbplats. Vilka missar gör vi? Och vad kännetecknar en lyckad statusuppdatering? 29.10.2020 kl. 15:14

skiva. Att göra egna versioner av sånger som älskats i över hundra år fordrar respekt och varsamhet. Med skivan vill de göra sitt för att sångerna och Lina Sandells historia ska leva vidare. 29.10.2020 kl. 16:31

församlingsföreståndare. Efter tio år i en synlig roll som Folktingssekreterare blev Markus Österlund församlingsföreståndare i Andreaskyrkan. Beslutet var ett resultat av många års längtan. 29.10.2020 kl. 09:13

Lärkkulla. – Jag har varit Lärkkulla trogen i princip under hela mitt arbetsliv och kan med fog säga att jag känner Lärkkulla och dess verksamhet väl, säger Juhani Jäntti. 29.10.2020 kl. 08:44

dans. Dans är inget kristna i historien hållit på med – eller? Laura Hellsten grävde och hittade både spår av dans i den medeltida kyrkan och forskare som förnekade dess existens. 28.10.2020 kl. 16:01

Väståboland. Anna-Greta Sandell sköter gravarna på Nötö och är begravningsentreprenör i Pargas. Jobbet har gjort att hon ser annorlunda på döden, men allra mest på livet. 28.10.2020 kl. 13:51

lägerverksamhet. Coronasituationen får församlingarna att stänga lägergårdarna åtminstone fram till årsskiftet – men Matteus församling ordnar läger på annat håll. 27.10.2020 kl. 14:38

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00