Ungdomsledaren upplevdes hotfull

nina wredlund. En utredning efter misstanke om övergrepp ska ha gjorts redan på 1970-talet i Esbo svenska församling. 18.12.2014 kl. 15:07

Julia Korkman har i samband med utredningen kring sexuella övergrepp i Esbo svenska församling under 70- till 90-talet fört diskussioner med, utöver offren, över 20 personer som verkat i församlingen.

Hon lyfter fram att många menar att det varit svårt att ta upp övergreppen på grund av ungdomsledarens starka position i församlingen och eftersom han var populär bland de flesta ungdomar.

– Två personer har uppgett att han försökt påverka de unga flickorna att inte tala om sakerna. Ungdomsledaren uppges ha diskuterat frågan om att blint tro på rykten med ungdomar och konstaterat att ryktena om honom saknar verklighetsgrund.

Många i församlingen har också vittnat om att de upplevt ungdomsledaren som hotfull. Enligt två personer har han startat en polisutredning mot kyrkoherden och en av de anställda inom församlingen som aktivt arbetade för att få klarhet i misstankarna om förseelser från ungdomsledarens sida.

Nedan en redogörelse för det som hänt, med början på 1970-talet:

1970-talet – En misstanke om övergrepp har kommit till församlingens kännedom. Församlingen försöker utreda den. Det är möjligt att misstankarna sedermera fallit i glömska, eftersom den utförda utredningen gav intrycket att misstankarna varit falska.

1990 – En arbetsgrupp tillsätts i diskretion i församlingsrådets krets, vars uppgift delvis är att reda ut om det ligger något bakom ryktena om ungdomsledarens ”flickaffärer”.

Senare under 90-talet finns riktlinjer om att ungdomsledaren inte längre fick vara ensam ansvarig för skriftskollägren, men trots det har han i stort sett ensam ansvarat för dem ännu under senare delen av 90-talet. Mot slutet av 90-talet har kyrkoherden enligt uppgift uttryckligen bett andra anställda hålla ögonen på ungdomsledaren och genast meddela om de såg något olämpligt. Många personer vittnar om att kyrkoherden i fråga var mycket beslutsam i sin strävan att bli av med ungdomsledaren. Detta sammanfaller med ytterligare en misstanke om övergrepp som kommit församlingen till känna. Enligt flera personer kunde ungdomsledaren inte sägas upp, eftersom det inte kunde påvisas att han misskött sig. Församlingen är kraftigt splittrad beträffande ungdomsledaren och misstankarna mot honom, även om motsättningarna mot honom i första hand gällt andra saker än de påtalade närmandena. Han uppges ha fått en skriftlig anmärkning beträffande andra förseelser än misstankar om sexuella övergrepp. På grund av en i övrigt kaotisk situation i församlingen faller den misstänktes ”flickaffärer” i skymundan.

I två fall har det framkommit att de flickor som varit involverade i de misstänkta relationerna nekat till misstankarna. I ett tredje fall uppges församlingen ha uppmanat personerna i fråga att själva föra ärendet till polisen, vilket de inte gjorde. Familjen uppger sig ha blivit kontaktad av en advokatbyrå och varnad för rättsliga följder i fall de förtalar en anställd i församlingen. Kyrkoherden har också blivit uppringd av en advokatbyrå, och konstaterat att det måste vara ungdomsledarens advokat.

1999 – Ungdomsledaren blir avstängd från ett skriftskolläger, varpå ett disciplinärt förfarande påbörjas, med avsikt att avsätta honom från tjänsten. En utredningsman tillsätts, men processen avbryts i brist på bevis, vilket sedan leder till den juridiska process genom vilken ungdomsledarens arbetsavtal upphör. Utredningen är hemligstämplad, liksom det kontrakt som låg som grund för att den utpekade förövaren avgick från sin tjänst i församlingen. Enligt den information Julia Korkman fått har utredningen framför allt handlat om helt andra saker än misstankarna om övergrepp. Den anställda som uppgavs ha varit drivkraften bakom åtgärderna blev enligt uppgift synnerligen hårt kritiserad av sådana inom församlingen som stödde ungdomsledaren.

2001 – Ungdomsledarens tjänsteförhållande upphör.

2014 – Nina Wredlund träder fram i Västra Nyland i februari om berättar om hur ungdomsledaren förgripit sig på henne. Biskop Björn Vikström konsulterar Julia Korkman och ger henne senare i uppdrag att genomföra en utredning.

I rapporten framgår att, enligt Julia Korkmans uppskattning, åtta personer hört av sig med egna upplevelser av vad de beskrivit som sexuella närmanden/övergrepp. De skildrade övergreppen har varierat från beröring och kyssar till, i två fall, upprepade samlag. En av de unga kvinnorna ska som 17-åring ha blivit gravid, och gjort abort.

Christa Mickelsson



Kyrka. På söndag 14.11 är det gemensam valdag för alla församlingarna i evangelisk-lutherska kyrkan. 13.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkomötet beslöt på fredag förmiddag att be biskoparna utarbeta pastorala anvisningar för förbön för par som registrerat sitt partnerskap. Beslutet fattades efter omröstning med enkel majoritet med rösterna 78– 30. 12.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. Det initiativ som kom till för att ge organ som UK möjlighet att vända sig med initiativ till stiftsfullmäktige växte till något större. 12.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkomötet har godkänt en ändring i kyrkoordningen så att domkapitlet i Borgå stift får rätt att från fall till fall avgöra språkkraven i samband med kyrkoherdeval på Åland. 12.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkomötet har med rösterna 78– 30 godkänt bön för dem som har registrerat sitt partnerskap. 12.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. Om fem till tio år har Kaul medverkat till att forma sjuttio unga ledare. De går till biskopen och säger: ”Vi kommer som tjänare och vill gärna jobba tillsammans i team.” 12.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. Enligt valordningen för kyrkan ska församlingsvalet påbörjas den andra söndagen i november under valåret efter avslutad gudstjänst. 12.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkomötet har inlett diskussionen om partnerskapslagens följder för kyrkan. 11.11.2010 kl. 00:00

Människa. I ett samhälle besatt av utbildning, status och ekonomi är kyrkans viktigaste uppgift att få människor att förstå att vi inte behöver skapa oss själva –  vi är redan skapade av Gud. 11.11.2010 kl. 00:00

May Wikström. Det är adventkalendrarnas tid. Utbudet dignar och det finns allt från glittrande krubbor med ängla-skaror och stämningsfulla kyrklandskap till bestyrsamma tomtar att välja bland. 11.11.2010 kl. 00:00

Ledare. Religionens betydelse i Finland har inte minskat, snarare ökat. Men kartan har förändrats drastiskt, så till den grad att den som kör med en gammal navigator får pröva sig fram på vägar som enligt GPS:n inte existerar. Ett kodord för att inte göra som prästens kråka och slinka ner i diket är dialog, ett annat är tolerans. 11.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. Konstitutionsutskottets betänkande om partnerskapslagens följder för kyrkan har delats ut på kyrkomötet. 10.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. I framtiden ska församlingarnas ekonomi skötas centralt. Den svenskspråkiga enheten placeras i Borgå eller Vasa. 10.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. I lördags, på Svenska dagen, firades också Svenska Teckenspråksdagen och i samband med den fick Kyrkans central för det svenska arbetet motta ett pris för ”bästa svenska service” för döva. 9.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kulturminister Stefan Wallin konstaterade i ett tal till kyrkomötet på måndagen att delegaterna står inför ett för kyrkans framtid avgörande beslut om behandlingen av sexuella minoriteter.  9.11.2010 kl. 00:00

strömning. När gudstjänsterna skulle börja strömmas fick kyrkvaktmästarna en ny arbetsuppgift.Den kom över en natt, säger Bengt Norrlin. 25.5.2020 kl. 13:06

Väståboland. Jari Heikkilä brukade sitta på labbet och studera virus, idag är han präst i Väståboland. Men en sak bär han med sig från sitt förflutna: han är noga med att tvätta händerna! 22.5.2020 kl. 09:28

undantagstillstånd. Viking Norrbäck fick somna in i sitt hem i Esse omgiven av sin familj. Det var så han ville ha det. Men coronan gjorde att han inte fick den begravning han önskat. 20.5.2020 kl. 17:26

Coronapandemin. Finns det förutsättningar att skapa någon form av gemenskapsdagar för konfirmanderna i Jakobstads svenska i stället för de inställda konfirmandlägren? Den frågan söker nu kyrkoherde Jockum Krokfors svar på. 20.5.2020 kl. 16:34

styrka. I skolan blev Salla Romo mobbad för sin storlek. När hon började styrketräna hade hon inget särskilt mål. Två år senare kunde hon kalla sig Finlands tredje starkaste kvinna. Den styrkesportande prästen har hittat det hon är född att göra, och önskar att andra skulle få uppleva detsamma. 21.5.2020 kl. 13:23