Bernice Sundkvist ser tydliga skillnader mellan kyrkohandböckerna i Finland och Sverige.

Bildspråk och musik risas i handboksförslag

Musiken oproffsig. Språket utslätat. Handboksförslaget är i snålblåst i den lutherska systerkyrkan i väst. 14.10.2014 kl. 00:00

Kyrkohandboken styr en luthersk gudstjänst, en slags ”prästmanual” med allt från böner till inledningsord.

Finland fick nya handböcker på bägge språken år 2000. I Sverige pågår arbetet med att förnya handboken från 1998. Ett förslag har varit ute på remiss och prov i församlingarna.

Men för tillfället är missnöjet så stort att Kyrkans tidning nr 39 inte drar sig för formuleringen ”fullt krig”.

Proffsmusiker besvikna

Bittrast är betyget från kyrkomusikerna. I samma tidning finns en skrivelse från närmare 900 framstående musiker, tonsättare och centrala förbund. De vädjar till biskoparna och beslutsfattarna att bjuda in dem i arbetet. Musikerna anser att de professionella musikerna har förbisetts.

Ärkebiskop Antje Jackelén försökte stävja kritikstormen med ett seminarium på kyrkomötet i Uppsala i slutet av september. Men flera musiker vill inte ge feedback och ”bättra på” utan börja om från början.

Neutralt blev tamt

Också textdelarna har fått kritik. Invändningarna är både språkliga och teologiska. Handboksförslaget är temat i Årsbok för svenskt gudstjänstliv 2014. Där påpekar litteraturprofessorn Eva Haettner Aurelius uppenbara språkfel, men också stilistiska svagheter där man fastnat i ord som ”brustenhet” eller vaga formuleringar.

Bernice Sundkvist, professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi, hade fått i uppdrag att granska gudsbilden i förslaget. Hon medger att lusläsningen gjorde henne förvånad.

– Jag visste att den svenska traditionen ser annorlunda ut. Men jag anade inte att utvecklingen hunnit så mycket längre när det gäller kontext och inklusivitet, särskilt det senare.

Hur ska man förstå begreppet?
– Om jag fattat det rätt vill Svenska kyrkan väldigt gärna vara en kyrka för alla, särskilt de marginaliserade. Det är bra. Men samtidigt är gudstjänsten också till för ”de troendes församling” och det gör balansgången väldigt svår.

Hon tror att anpassningen till vardagsspråket kan skymma vissa nyanser i kristen tro.

– Visst kan bilder och metaforer, som Gud som Fadern, vara problematiska. Samtidigt blir det inget kvar att fästa sig vid för olika sinnen om man tar bort dem. Bilden av Gud som en handlande Gud faller bort. Men dem möter gudstjänstfolket ändå i sin bibelläsning, så det går inte så enkelt att tona ner det som varit centrala trosuppfattningar, säger Sundkvist.

May Wikström



profilen. Då båten sjunkit och det kalla vattnet gjort dem stelfrusna såg Tom Tiainen bara en lösning, att be Gud om hjälp. Den hjälpen kom. Senare samma kväll övertygade Gud honom om varifrån den kommit. 24.1.2018 kl. 15:00

ärkebiskopval 2018. Att bevara kyrkans enhet utan att tysta ner dem som tänker annorlunda eller tumma på det befriande kristna budskapet är en av framtidens största utmaningar, enligt Björn Vikström. 22.1.2018 kl. 13:25

ekonomisk utredning. Församlingarna i Helsingfors ska beställa en utomstående utredning av ekonomin. 15.1.2018 kl. 11:32

ärkebiskopval 2018. I en palett på fem ärkebiskopskandidater sticker Heli Inkinen ut som den enda kvinnan. Hon konstaterar att det här är symptomatiskt för den kyrka hon jobbat och verkat i i över 30 år. Och hon vill förändring. 14.1.2018 kl. 16:54

Jubileum. Under sin uppväxt i Nykarleby var Zacharias Topelius en flitig kyrkobesökare. Den söndag han inte varit i kyrkan skrev han ”okyrka” i sin dagbok. Kom han för sent till gudstjänsten gick han upp på läktaren för att inte störa. 12.1.2018 kl. 17:53

förföljelse. Nordkorea och Afghanistan är de farligaste länderna att leva i som kristen. Nordkorea har toppat listan flera år men nu har den tvivelaktiga äran att inneha tätpositionen hotats av Afghanistan. 10.1.2018 kl. 13:22

ärkebiskopsval 20. Esbobiskopen Tapio Luoma är först ut i KP:s fem kandidatporträtt 4.1.2018 kl. 15:35

jul. Ett ord på bara tre bokstäver. Men ett ord som framkallar så mycket känslor, minnen och gläjde. Men också sorg. Karin Erlandsson berättar om minnen av sin barndoms jular. Och hur hon ser på julen idag. 22.12.2017 kl. 09:39

julevangeliet. Det var tur att julevangeliet skrevs av en så förnuftig och sansad människa som just evangelisten och läkaren Lukas. Hade han inte tagit sig an uppdraget hade julevangeliet kanske skrivits av en Terjärvbo. Eller ännu värre, en sportreporter... 21.12.2017 kl. 09:15

Kyrkpressen. Nummer 50 på webben redan idag. 15.12.2017 kl. 17:16

Helsingfors. Biskop Teemu Laajasalo önskar helsingforsarna en jul utan vardagssorger. 15.12.2017 kl. 10:00

psykisk ohälsa. Över en miljon finländare drabbas varje år av psykisk ohälsa. Föreningen Sympati hör till dem som sprider kunskap, öppnar sina dörrar och delar erfarenheter för att främja mental hälsa. 14.12.2017 kl. 15:12

upprop. #sanningenbefriar heter kampanjen som samlar in berättelser om övergrepp och trakasserier i församlingar och kyrkliga sammanhang. 12.12.2017 kl. 09:00

viborg. Skyddshemmet Dikoni i Viborg invigdes för några veckor sedan och glädjen var total. Kyrkpressen var med. 6.12.2017 kl. 12:48

ärkebiskopsval. Det kommer antagligen att behövas en andra omgång i ärkebiskopsvalet. Det är också sannolikt att Esbobiskopen Tapio Luoma är av de två som går till andra omgången. Åtminstone om man får tro på stödet just nu. 5.12.2017 kl. 14:38

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19

KYRKBÖCKER. ”100 procent viktiga” är kyrkböckerna för den som forskar i sin släkt, säger historikern Alexandra Ramsay. I de gamla skrifterna hittar hon både stränga ordvändningar men samtidigt också präster som brydde sig om de små i sin hjord. 17.5.2023 kl. 14:46

profilen. Sebastian Holmgård är aktuell med programmet ”Tänk, tänkare, tänkast”, där han och några barn synar en del sanningar i sömmen. Finns det exempelvis gånger då man får ljuga? 16.5.2023 kl. 13:58