Marcus Rosenlund är vetenskapsredaktör på Yle.

Känner ibland ateistisk medskam

Marcus Rosenlund tror inte på gudar, men han tror inte heller på en värld utan religioner.

18.9.2014 kl. 15:03

Jag kallar mig ”ignostiker”. En ignostiker är någon som inte riktigt begriper vad det är jag borde tro på. Vad är en gud? Det finns lika många definitioner som det finns troende.
Marcus Rosenlund är vetenskapsjournalist och ateist. Han menar att det finns goda skäl att anta att människan är programmerad till religiositet. Också Rosenlund trodde som barn på en farfarsfigur med grått skägg, en trygg figur som satt på ett moln och tittade ner på honom och såg till att allt blev bra.
– Jag minns att jag brukade be innan jag somnade. Men jag hade en svår barndom och var ofta ganska rädd. Jag brukade ligga och gråta mig till sömns och be att Gud, Jesus eller vem som helst skulle hjälpa mig, för jag var rädd och ensam. Men ingenting hände.
I något skede insåg han att om någon skulle hjälpa honom så var det inte Gud utan kanske han själv, eller hans mamma eller morfar och mormor.


Det andra fröet till hans ateism såddes i skolan.
– Vi fick lära oss att det finns en massa andra religioner. Jag insåg att det bara handlar om var man föds – hade jag fötts i Islamabad skulle jag ha fått helt andra berättelser serverade för mig av min mormorsmor.
Varför tror endel, och andra inte? Det handlar antagligen om en kombination av många faktorer, tror Rosenlund.
– Vissa människor är av naturen mer
skeptiska än andra. Det har också att göra med samhället och vilket tryck gruppen utövar på en. Skulle jag ha fötts för 200 år sedan skulle jag antagligen vara troende som alla andra. Men vi i det sekulära Norden har i dag möjlighet att välja.
Så är det inte överallt.
– I USA kan det på riktigt inverka negativt på dina karriärmöjligheter om du är öppet ateistisk. Där talar man om att komma ut som ateist. Det finns gott om länder där det är livsfarligt. Det är minst lika farligt som att komma ut som homosexuell. Det är en människorättsfråga.


Han har en otrevlig känsla av att vi är på väg mot en nykonservatism som gör att läget skärps också hos oss. Samtidigt är också många kristna oroade för framtiden. Vilka har större skäl att vara oroliga, ateisterna eller de kristna?
– Det vet man inte. Man vet aldrig med det mänskliga trångsinnet, det kan manifestera sig på de mest bisarra sätt. Vi människor är sådana att vi älskar att sätta dit andra människor, annorlunda människor.
Men Rosenlund tror inte på en värld utan religioner.
– Att spekulera i om världen var en bättre plats utan religioner är som att spekulera i om världen var en bättre plats om alla hade en Hästens-säng att sova i. Alla kommer aldrig att ha en Hästens-säng och religionerna kommer inte att försvinna någonstans.
Som kristen känner jag ofta medskam då någon annan kristen gör något töntigt. Känner du någonsin ateistisk medskam?

– Jo, det händer hela tiden! Om religionerna är splittrade i tusen atomer så finns det ateister av alla sorter också. Den enda gemensamma nämnaren de har är att de inte tror på gudar. Det betyder inte att de inte skulle kunna tro på ufon eller homeopati. Jag vet vissa ateister som jag aldrig skulle vilja fastna i hissen med, medan jag kan räkna upp tio–tjugo kristna som jag gärna skulle fastna i hissen med för att de är trevliga personer.

Marcus Rosenlund tror inte att han kommer att bli troende när han blir äldre.
– Folk tror att när min generation blir gammal så börjar vi alla lyssna till Harmony sisters och manskörer. Nej! När jag sitter på ålderdomshem kommer jag fortfarande att lyssna på Iron Maiden och Black Sabbath.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Sofia Torvalds
Foto: Sofia Torvalds



katriina lehelmä. När Katriina Lehelmä berättar om sitt liv har åhöraren orsak att ömsom förundras och ömsom förskräckas. Genom berättelsen om övergrepp, droger och mörker går Guds omsorg som en glimmande tråd. 30.1.2014 kl. 07:00

Instagram. Tyck till inför församlingsvalet – vinn biobiljetter. KCSA och Församlingsförbundet engagerar unga med instagramkampanj. 28.1.2014 kl. 08:33

kyrkoherdeval. Församlingsrådet i Joensuu vill välja kyrkoherde med indirekta val. Domkapitlet i Kuopio stift förväntas ta ställning till anhållan på fredagen. 28.1.2014 kl. 08:29

UK. Didrik ”Didde” Svahn har avslöjat för Kyrkpressen hur han blivit så bra på pausgymnastik. 25.1.2014 kl. 10:57

Därför tycker Erika Forsblom att UK är bättre än på länge. 25.1.2014 kl. 12:16

UK. Solidaritet lyftes fram som slagord i diskussionen om en vegetarisk dag på Ungdomens kyrkodagar. 25.1.2014 kl. 10:48

UK 2014. Ett av de konkreta förslagen i diskussionen om församlingsvalet på UK kom av Ida-Maria Sola. Hon lyfte fram att ett alternativ kunde vara att ordna röstningsmöjlighet i gymnasier och yrkesskolor. 24.1.2014 kl. 17:21

UK. På fredag morgon valdes Ylva Vikström från Åbo till ordförande för Ungdomens kyrkodagar. 24.1.2014 kl. 10:09

I dag utkom en ny barnbibel på fem nordiska språk samtidigt. 23.1.2014 kl. 15:43

Jutta Urpilainen. Urpilainen uppmanar finländarna aktivera sig för att få till stånd mer rättvisa i det marknadsekonomiska systemet. 22.1.2014 kl. 12:56

konsumtion. Uppriktigt förbryllad över allt det hon köpte utan att behöva det började Katarina Bjärvall undersöka vilka krafter det är som upprätthåller vår konsumistiska livsstil. 17.1.2014 kl. 13:34

Kaplanen varnas och kyrkoherdetjänsten i Johannes lediganslås att sökas senast den 17 ferbuari. Valet blir historiskt eftersom församlingsrådet för första gången får välja kyrkoherde. 16.1.2014 kl. 16:28

Domkapitlet hör de tre sökande till kyrkoherdetjänsten i Karleby personligen. Det är av allt att döma första gången som domkapitlet i Borgå stift intervjuar sökande till en kyrkoherdetjänst. 16.1.2014 kl. 17:55

Kyrkoherden i Saltvik, Peter Blumenthal, har sagt upp sig. Han lämnar sin tjänst den 31 augusti. Tills dess är han tjänstledig. 16.1.2014 kl. 16:55

Johanna Södö. Den senaste att sälla sig till skaran av präster i Borgå stift är Johanna Södö. Men som kvinna med laestadiansk bakgrund var prästvigning inte ett självskrivet mål. – Jag har ändå alltid fått ett starkt stöd och uppmuntran hemifrån. 16.1.2014 kl. 14:38

Ukraina. Rabbe Tiainen och Anders Hedman är initiativtagare till en två veckor lång ljusdemonstration framför den ryska ambassaden i Helsingfors. – Ett väsentligt motiv är att vi vill uttrycka sorg över det som sker. 28.2.2022 kl. 19:36

Ukraina. Vid Nylands brigad talar man om Ukrainakriget som alla andra i samhället. När det krisar har militärpastor Markus Weckström en klar grundinställning inför sina "församlingsbor" vid brigaden: ta en sak och en dag i sänder. 25.2.2022 kl. 19:00

ungdomar. Oro och frågor ska bemötas öppet och ärligt, säger ungdomsarbetsledare Mats Fontell. Ungdomar uttryckte stor medkänsla med de krigsdrabbade, under en ungdomssamling i Borgå. 25.2.2022 kl. 11:39

Ukraina. När Ukrainakriget bröt ut igår samlades biskoparna snabbt och fattade beslut om att kyrkorna i hela landet samma kväll skulle öppna dörrarna för bön för fred. 25.2.2022 kl. 10:40

Ukraina. De första bilderna från Ukrainas näststörsta stad Charkiv som Getty Images och AFP kablat ut visar en stad under attack. I sitt hem i Vasa sitter Maria Skog och oroar sig för sina föräldrars säkerhet. Det är fyrtio kilometer till den ryska gränsen från hennes hemstad. 24.2.2022 kl. 16:35