Vården lever inte upp till sina ideal

Sen viftar hon uppåt med handen där vi sitter i cafeterian i Campus Allegro i Jakobstad.

– Öppna åldringshem här så skulle åldringarna få sitta och se på folk i farten, föreslår hon halvt på allvar, halvt på skämt. Här har de nära till konserter, kanske de bara behöver öppna fönstret. Varför ska de isoleras?

Vårdteamen hon nämner skulle bestå av personer som känner åldringarna och kan iaktta förändringar.

– Genom att flytta teamen kunde man undvika att skurra runt åldringarna med ambulans som man gör i dag.

Här efterlyser hon ett nytt tänkesätt i vården och en vilja att ta ansvar. För dyrare blir det inte.

För en månad sedan doktorerade Marianne Frilund har doktorerat om etiken inom vården. Hon forskade i vårdarnas attityder gentemot värderingsfrågorna i äldrevården.

– Det är ingen självklarhet att åldringar får uppleva känslan av trygghet och att de kan lita på vårdaren.

– Det är tydligt att de österbottniska vårdarna står för värderingar som gemenskap, värme, omtanke och relationer.

Men det brister i förmågan att leva upp till dessa ideal.

Hennes forskning visar att var fjärde vårdare inte är säker på att deras vård stöder de gamla.

– Risken är då uppenbar att varje åldring minst två gånger i veckan möter en vårdare som jagar på dem. Fast vårdaren själv ser bristen kan till exempel andan på avdelningen vara en orsak till att man inte rår på det. Som vårdare ska man visa ödmjukhet mot den äldre.

Hon säger att vi borde stanna upp och vara lyhörda för vad den äldre egentligen önskar.

– Att stanna upp handlar inte om klocktid utan om min egen förmåga att lyssna var den äldre befinner sig.

Läs hela artikeln i KP 40/2013.