forskaren Johannes Heikkonen tycker att det är viktigt att vi tar både religiösa och andra åsikter på allvar. Foto: Johanna Bruun.

Abortfrågan är juridiskt svår

Rätten för vårdpersonal att vägra utföra abort kolliderar juridiskt med kvinnors rätt till abort. Det här säger Johannes Heikkonen som specialiserat sig på frågor om religions- och samvetsfrihet i relation till jämställdhet.
16.8.2013 kl. 12:31
Europarådets parlamentariska församling antog år 2010 en resolution som gör det möjligt för vårdpersonal och till och med hela sjukhus att vägra utföra aborter.
 
– Juridiskt är denna resolution inte direkt bindande, men bör tas i beaktande, säger Johannes Heikkonen som är doktorand i statsförfattningsrätt vid Turun Yliopisto. Hans specialområde är religions- och samvetsfrihet i relation till jämställdhet.

Historien bakom Europarådets beslutet är intressant. Ursprungligen var syftet att anta en resolution som de facto skulle skydda gravidas rätt till abort. Resolutionen skulle reglera vårdpersonalens möjlighet att av samvetsskäl neka att utföra aborter.

– Det att resolutionens innehåll blev, så gott som, helt omvänt bevisar hur problematisk den här frågan är i Europa överlag, säger Heikkonen.

Rätt att neka abort finns

Någon form av rätt att neka att utföra abort finns i det flesta Europeiska länder, men inte alltid som en lagstiftad stadga. Enligt Heikkonen är det läget också i Finland.

– Vi har inget stadgande om rätten att neka att utföra aborter, men de facto har vårdpersonalen oftast möjlighet att undvika situationer som är problematiska för dem själva.

Johannes Heikkonen tycker att det skulle vara vettigt att konkret utreda hur situationen ser ut i praktiken, för att få en klar bild av frågans olika sidor och proportioner.

– Att stifta en lag i den här frågan skulle vara problematiskt eftersom man också måste ta moderns rätt till abort i beaktande. Man måste också överväga hur långt rätten att vägra att utföra aborter skulle sträcka sig inom organisationsstruktureren.

En möjlighet skulle enligt Heikkonen vara att man besluter att till vissa yrken hör förpliktelser som alla av samvetsskäl inte kan acceptera. Det skulle leda till att dessa personer inte kan utöva just det yrket.

– Det finns inga lätta svar på de här frågorna. Därför är det nödvändigt att frågan om abort diskuteras offentligt, och att de juridiska alternativen ställs mot varandra.
Gränsen mellan privat och offentligt, med tanke på religion och samvete, har blivit problematisk på ett nytt sätt. Religion är inte längre privat på samma sätt som för omkring 20 år sedan.

– Samtidigt finns det ett starkare krav på att offentligheten och speciellt staten borde hålla sig neutral i förhållande till olika religioner. Religion skapar med andra ord konflikter inom samhället, som vi behöver nya sätt att hantera, säger Heikkonen.

Upplevs som privat fråga

En sätt är att diskutera de här frågorna, men det kan vara svårt speciellt i frågan om abort eftersom den för många upplevs som en privatsak.

– Att se abort som en privat fråga är trots allt ett politisk ställningstagande i sig själv, säger Heikkonen.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Tomas von Martens



profilen. Prästen Sirpa Tolppanen har precis landat i Vanda där hon ska bygga upp en helt ny gemenskap – från grunden. 16.4.2024 kl. 15:34

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar läser och uppfattar Bibeln. Det är sista chansen - enkäten stänger i kväll. 26.12.2024 kl. 10:00

KÖRMUSIK. Bandmusik fyller Andreaskyrkan när Kyrkpressens redaktör kliver in under genrepet inför julkonserten med gospelkören His Master’s Noise. Koristerna Emilia Nylund, Viktor Nylund och Rabbe Tiainen sätter sig ner för en pratstund. 2.1.2025 kl. 16:11

KÖRSÅNG. Körsång skapar en känsla av samhörighet, säger Pia Bengts, stiftssekreterare för gudstjänstliv och musik i Borgå stift. 2.1.2025 kl. 16:17

MIRAKEL. För Tiina Kumpuvuori har det varit ett mål att trots sin cp-skada kunna leva ett så normalt liv som möjligt – och att bilda familj. – Jag vill inte vara den som man tycker synd om. 2.1.2025 kl. 08:56

Svenska kyrkan. I Svenska kyrkan med dess 5,5 miljoner medlemmar ser trenderna ut att vända. Finlandssvenska Emma Audas och Patrik Hagman som jobbar med prästrekrytering och opinionsbildning i Sverige ser ny glädje och nytt förtroende kring kyrkan. 30.12.2024 kl. 19:00