Adam Czernek hade svårt att hålla sig för skratt då han låg på operationsbordet föreställandes en nedsövd patient. Kittlar det så kittlar det...

Mission week Tjeckien

Kan korttidsmission verkligen göra skillnad? Det är svårt att säga vad frukten slutligen är. Men då vi mött ungdomar som röker marijuana, längtar efter kärlek och vill möta Gud förstår vi att det spelat roll att vi har gått fram och talat med dem.
10.8.2013 kl. 12:00
Det är något av en kulturchock vi finländare möter då vi anländer till Ostrava för att delta i Impuls mission week i Tjeckien. Det duggregnar och blåser snålt och den betonggråa tågstationen är inte ett slott precis. Vad har vi gett oss in på?

Vi är ett team på fyra ungdomar som kommit från Petrus församling i Helsingfors för att delta i en missionsvecka i Tjeckien. Impuls mission week ordnas för andra året och ligger fortfarande ganska långt i startgroparna. Långtidsvisionen är kort och gott att hela den tjeckiska befolkningen ska få möta Gud. 

Efter en timmes väntande på tågstationen dyker någon äntligen upp.

– Han som först skulle hämta er körde vilse, förklarar chauffören som heter Daniel.
Då vi anlänt till den inledande konferensen är vi alla så trötta att vi bara väntar på att få inkvartera oss. Slutligen hittar vi ett hörn i ett klassrum där vi ställer ner våra väskor.
Då kommer nästa kulturchock. Knappt någon talar ju engelska. Med innovativt kroppsspråk som åtföljs av roade miner lyckas jag fråga var toaletten finns.

En sekulär nation
Nästa dag börjar programmet på allvar under den inledande konferensen. Undervisning blandas med lovsång och några - tja, mindre seriösa inlägg.
Killen som ligger under lakanet kan inte hålla sig för skratt då sköterskorna börjar peta på honom.

– Det kittlar! flåsar han mellan skrattsalvorna och publiken jublar.

Sketchen, som handlar om en patient med hjärtfel, symboliserar en person som ännu inte mött Gud. Sköterskorna symboliserar missionsveckans deltagare som känner en nöd för Tjeckiens befolkning.

– Det finns så många sociala problem i Tjeckien som fattigdom och alkoholism, förklarar en av arrangörerna som också heter Daniel.

Tjeckien är det land i Europa där minst människor säger sig tro på Gud. 2011 svarade 34 procent av befolkningen att de inte hade någon religion och hela 45 procent lämnade frågan obesvarad.

– Vi drömmer om att vårt land åter skulle vända om till Gud, säger Daniel.

Impuls mission week har dragit cirka hundra ungdomar från Tjeckien, Finland, Norge, Ryssland och Lettland. Veckoslutskonferensens syfte är att förbereda missionsveckans deltagare på att under den följande veckan gå ut till olika städer i Tjeckien och möta människors behov och berätta om Jesus.

– Vi är så tacksamma över att ni alla har kommit hit från fjärran länder för att tjäna det tjeckiska folket, säger Daniel.

Sista dagen av konferensen lär vi känna vår grupp på cirka femton personer som vi kommer att vara tillsammans med under hela nästa vecka. Vår grupp ska vara i centrumförsamlingen i Ostrava.

Marijuana och Finlandskväll
Missionsveckan börjar. Att gå ut på stan och möta människor som inte talar just någon engelska och som inte vet just något om Gud känns till en början både väldigt spännande och en aning svårt.

De första människorna vi möter under dagen är ett stojigt gäng som sitter i parken och röker marijuana. En del av dem är märkbart höga medan andra genuint verkar vara intresserade av oss då vi något nervösa men förväntansfulla går fram och pratar med dem.

– Vill ni ha gräs? frågar en kille och hela gänget skrattar. Vi också.

Vi börjar berätta om varför vi är i Ostrava och frågar dem vad de gör på fritiden.
Vi förvånas av hur lätta de är att prata med. De är väldigt öppna.

– Jag spelar ishockey, berättar Patrik.

Vi tillbringar några minuter med att nämna tjeckiska och finländska ishockeyspelare och bjuder sedan hela gänget till församlingen på kvällen. Kvällens dragplåster är en Finlandskväll med grillmat.

– Vad är typiskt finländskt? frågar ungdomarna som är i 20-årsåldern.

Vi börjar berätta om klassiska finska saker som bastu och Lappland.

– Har ni hört talas om kärringkånk? undrar vi.

Det har de inte gjort men tycker att det låter väldigt intressant då vi berättar att vi kommer att ordna ett mästerskap i kärringkånk på kvällen.

– Är det verkligen er nationalsport? frågar de.

– Nej, tvingas vi erkänna. Däremot  är det en gren som vi nyligen blev världsmästare i - igen.

Finlandskvällen börjar med att vi bjuder på smakprov från fazer. Chokladen uppskattas stort medan människor tittar misstänksamt på salmiaken som vi senare äter upp själva. Därefter följer en frågesport innan kvällens stora kärringkånktävling.

– Gör ni verkligen så här i Finland? skrattar de tjeckiska ungdomarna som aldrig sett något liknande.

Kvällen är full av skratt och galna program och stämningen är fantastisk. Vi avrundar med lite lovsång och vittnesbörd och även om gänget från parken tyvärr inte kommit ikväll känns det underbart att några lokala ungdomar vi tidigare träffat på stan har hittat hit.

Vi gör skillnad

Ostrava är Tjeckiens tredje största stad med cirka 300 000 invånare. Staden ligger mycket nära gränsen till Polen och är en av Tjeckiens viktigaste industristäder.

Församlingen som är luthersk har haft svårt att locka med folk till sin gemenskap. Endast 0,8 procent av den tjeckiska befolkningen (2011) bekänner sig till den lutherska kyrkan. Även ungdomsarbetet i centrumförsamlingen i Ostrava är ganska småskaligt och ungdomar är den viktigaste målgruppen under Mission week.

– Vi vill speciellt satsa på ungdomarna eftersom de är framtiden, säger ungdomasledaren Pavel Taska.

Resten av missionsveckan fortsätter i samma stil som tidigare. Vi talar med människor vi möter på stan och bjuder med dem till de olika evenemangen som vi ordnar på kvällarna. Oftast är det frågan om grillkvällar på församlingens bakgård men vi hinner också med att ordna en filmkväll och en fotbollsturnering där Patrik som vi träffade i parken också dyker upp.

En av veckans absoluta höjdpunkter är då två tjejer i vår grupp träffar en ung kille som vill börja tro på Jesus.

– Det var helt otroligt att få be en frälsningsbön med en människa som fått komma till tro, säger Edith Kortekangas, 19.

Läs hela artikeln i papperstidningen.
Johan Myrskog



LÄGER. I slutet av juli ställs Sabina Wallis inför sitt eldprov: att vara lägerledare vid sommarlägret i Pieksämäki. Själv har hon varit där varje sommar sedan hon var ett halvt år. 23.5.2022 kl. 18:00

TJÄNST. Domkapitlet har fått in fem ansökningar till tjänsten som stiftsdekan. För jobbet, i vilket man framför allt lägger upp prästernas fortbildning, presenterar de sökande olika meriter. De "kan Åbo Akademi", "kan regnbågsfolket" eller "kan dialogen med väckelserörelserna". 20.5.2022 kl. 16:20

domkapitlet. Domkapitlet ändrar på hur församlingspastorerna tillsätts. 19.5.2022 kl. 15:57

FÖRSAMLINGSSAMMANSLAGNING. Den föreslagna nya församlingen, som ska bestå av Malax, Petalax och Bergö församlingar, verkar inte kunna heta något där ortnamnet Malax ingår. 18.5.2022 kl. 15:56

FÖRSAMLINGSVALET. Låt inte studier och andra framtidsplaner hindra dig från att ställa upp i församlingsvalet, säger Nicolina Grönroos. 16.5.2022 kl. 13:11

GAMMAL KYRKA. Björnholmens kyrka i Jakobstad hade varit till salu i ett år innan någon vågade ta sig an projektet. De som vågade är Lars och Monica Granlund. De såg möjligheter i byggnaden. 12.5.2022 kl. 15:41

FÖRSVAR. Carolina Lindström är kyrkoherde på Åland och underlöjtnant i 
reserven. Hon känner att folk plötsligt insett att försvarsmakten behövs till något. 12.5.2022 kl. 12:03

RELIGIONSLÖSHET. Finlandssvenska kulturkretsar i Helsingfors utropade på 1900-talet religionen som ett etablerat hyckleri. Men ingen har forskat i hur religionslösheten har nedärvts privat i familjer. Som när skådespelaren Tobias Zilliacus växte upp. 11.5.2022 kl. 19:00

Blogg. – Vi hoppas få fler läsare och ny luft under vingarna på Kyrkpressens plattform, säger Nina Österholm vid Helsingfors kyrkliga samfällighet. 11.5.2022 kl. 12:02

gospel. Gospelkören His Master’s Noise tar farväl av dirigenten Elna Romberg med en hejdundrande konsert med gästartisten Gladys del Pilar från Sverige. 10.5.2022 kl. 15:52

SYDÖSTERBOTTEN. Biskoparna Bo-Göran Åstrand i Borgå och Matti Salomäki i Lappo har kallat kyrkoherdarna och ledande förtroendevalda i Närpes, Kristinestads svenska och finska församlingar till ett möte i Närpes den 2 juni. Till mötet kommer biskoparna med frågor och inte med svar. 6.5.2022 kl. 16:52

KYRKOMÖTET. Biskop Teemu Laajasalo har skrivit tv-sketcher i sina dagar. Med en viss glimt i ögat luggade han kyrkan för att ha gått vilse i sin egen djungel av projekt och processer. Och kyrkomötet applåderade. 6.5.2022 kl. 13:45

KRIGET I UKRAINA. Den rysk-ortodoxa kyrkan har introducerat tanken om ett rättfärdigt, heligt krig i Ukraina. Samtidigt lämnas många av de stupade kvar på slagfältet. Finland lärde sig under sina krig hur viktigt det är för moralen att sända stupade soldater hem. Är det här en princip som det ryska krigsmaskineriet ignorerat? 28.4.2022 kl. 10:41

BORGÅ STIFT. Mia Anderssén-Löf har sökt tjänsten som stiftsdekan vid domkapitlet efter bara fem månader som kyrkoherde i Pedersöre. – Jag har känt det som min kallelse och plikt, säger hon. 25.4.2022 kl. 12:16

BRÖSTCANCER. Efter en sommar då Sabine Forsblom känt sig stark och glad insjuknade hon i aggressiv bröstcancer. Ett år senare var hon svullen och blek, utan hår, utan ett bröst, med uppsvälld arm. Hennes cancerdagbok innehåller de svartaste tankarna. – Jag är inte densamma som jag var. Jag har insett att livet är en fantastisk gåva. 29.4.2022 kl. 16:20

sociala medier. Teologen och forskaren Jyri Komulainen är en av få finländska teologer som aktivt är kvar på den allt busigare plattformen X. Polarisering är ett av teman i kyrkans fyraårsberättelse han har varit med om att skriva. 12.11.2024 kl. 19:00

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53