Eugen Söderström, Seija Johnson och Mikko Himanka är några av författarna till boken om gravgårdarna i Karleby. FOTO: Johan Sandberg

Gravgårdarna berättar

Adoptera en grav. Den uppmaningen går nu ut till föreningarna i Karleby. Den första graven är redan adopterad.
12.7.2013 kl. 13:38
I Karleby, som på många andra orter, finns gravar som inte längre sköts. Nu försöker man engagera föreningar att adoptera en grav. Föreningen Kokkolan senioriopettajat har redan gjort det.

– Det började med att en kvinna ringde mig och berättade att en lärarinna som är välkänd bland Karlebyborna, Leila Sandelin, saknar anhöriga som kunde sköta hennes grav.

Kvinnan frågade om inte föreningen kan åta sig att sköta graven, berättar Marja-Leena Seppänen.

– Jag fick styrelsen med på noterna och det känns bra för mig som inflyttad att ha en grav att pyssla om här.

Adoptionstanken lanserades samtidigt som boken I vigd jord. Karlebys fyra gravgårdar: Katarine, Marie, Elisabeth och Anna utkom veckan före midsommar. Boken har Karleby kyrkliga samfälligheten gett ut i samarbete med K.H. Renlunds museum på både finska och svenska. Den har skrivits av prosten Mikko Himanka, pensionerad kyrkoherde i Lochteå, forskarna Eugen Söderström och Teppo Jokinen samt Seija Johnson från K.H. Renlunds museum.

På vandring på gravgården

Boken tar läsaren på vandring både genom begravningsväsendets historia och genom gravgårdarna i Karleby.

– Samfälligheten i Karleby har gjort något som församlingar sällan brukar göra, producerat en bok om begravningsplatserna. Begravningsplatserna har en stor kulturhistorisk betydelse. De är stadens spegel och återspeglar på ett djupare plan de människor som levt länge före oss, säger Kristiina Ahmas, museichef på K.H.Renlunds museum.

Även om boken tjänar som en guide över gravgårdarna i Karleby föreslår Mikko Himanka att församlingarna kunde ge ut en mer praktisk guide för vandringar på gravgården – sen när denna bok är slutsåld.

Den äldsta av de fyra gravgårdarna i Karleby är Katarine.

– Jag vill påstå att det är den äldsta gravgården i Finland som ligger utanför stadens centrum, säger Söderström.

Då pesten hotade landet 1772 beslöt kyrkorådet att alla som dött inom det gångna året skulle begravas på Skolbacken.

– Sitt namn har den troligen fått efter Catharina Pattlin som testamenterade sin egendom till kyrkan 1773.

Även Marie är en av de äldsta begravningsplatser i landet som inte ligger i centrum eller intill kyrkan.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Johan Sandberg



BISKOPSMÖTET. Bikt på webben, välsignelse med olja och tydligare förbön vid konfirmation kan det bli i kyrkohandboken. Det föreslås också bli mer formuleringar om barnfostran, livsmognad tillsammans, kropp och sexualitet när man gifter sig. Temana är många i förarbetet till en ny kyrkohandbok för kyrkan. 19.4.2024 kl. 09:34

KRAVKULTUREN. Den danska folkhögskolläraren och teologen Christian Hjortkjaer skrev en bok om hur det är att växa upp i ett samhälle där vi får höra: ”Just do it.” 17.4.2024 kl. 15:24

BERÄTTARKONST. Berättarkonstnären och musikern Lina Teirs livsåskådning hör ihop med glädje, inspiration och livsmening. 17.4.2024 kl. 15:05

profilen. Prästen Sirpa Tolppanen har precis landat i Vanda där hon ska bygga upp en helt ny gemenskap – från grunden. 16.4.2024 kl. 15:34

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37

GRÖN OMSTÄLLNING. Nina Långstedt är den sjunde generationen som odlar jorden på Krämars i Svartå, Ingå. Hon vill göra allt hon kan för att rädda inte bara Krämars utan hela planeten för framtidens generationer. – Det är hopplöst, men vi måste göra det ändå. 13.2.2025 kl. 09:43