Ett råd till den som ofta märker att hon säger saker hon inte borde ha sagt: leta rätt på en förebild, någon som lyfter fram goda saker hos andra människor. Illustration: Malin Aho

Inte prata skit

Att tala om andra människor både förenar oss och sliter oss isär. Att tala är hälsosamt. Att skvallra kan vara riktigt fel. KP-redaktören förde skvallerdagbok och kämpade mot förtalet i en vecka.
23.6.2013 kl. 12:00
Kvinnor skvallrar, det vet vi ju alla. Bibeln är full av ordstäv om kvinnors giftiga tungor – eller hur?

Så tänker jag medan jag slår in ”kvinna” på bibelsajtens sökmaskin och plöjer genom sida efter sida om hur kvinnor är orena efter det ena och andra eller om hur de ska föda sina barn under smärta.

Men sen får jag napp.

”Hellre har jag ett lejon eller en drake i huset än jag bor tillsammans med en elak kvinna”, står det i Jesus Syraks vishet.

Och några kapitel senare: ”En tystlåten kvinna är en gåva från Herren.”

Tystlåten är jag åtminstone inte. Hjälp! Handlar stället om den elaka kvinnan om mig?

Kanske skvallrar vi alla

Jo, jag skvallrar, och det gör de flesta kvinnor jag känner. Men också män skvallrar. Några av de mest hängivna skvallertackor jag någonsin stött på har varit män.
Min egen skvallerhistoria har långa rötter. Jag minns en intensiv skvallerperiod från högstadiet. Som medlem i nördiga tjejgänget var njutningsfullt skvallrande i den egna kretsen veckans höjdpunkt. Och vem skvallrade vi om? De vackra, de framgångsrika, dem som inte hälsade på oss men som vi ändå visste ett och annat om.

Om vi är ärliga har skvaller också positiva funktioner. Man kan få perspektiv på konfikter genom att dela dem.

Tyvärr kan man också cementera dem genom att återvända till dem gång på gång i en grupp som ropar heja heja!

– Ja, klarar vi oss utan att skvallra? undrar Maria Sundgren-Lillqvist som är KP:s kognitiva husterapeut.

– Finns det människor som inte skvallrar?

Hon menar att vi kan börja med att fråga oss själva om vad vi brukar skvallra och med vem. Kanske vi småningom också kommer fram till ett varför.

– Att tala illa om folk kan ju också handla om att ha låg självkänsla och vilja höja sig själv genom att prata illa om andra.

Samtidigt menar hon att de flesta av oss har någon sorts behov av att tala om andra människor.

– Och ibland har man rätt att komma med kritik mot någon medmänniska. Kanske den människan faktiskt betett sig illa.

Skvallret blir ofta intensivast i grupper där man ständigt skavar mot varann: som i skolan eller på arbetsplatsen. Där det finns samarbetssvårigheter, där finns det också skvaller.

– Att skvallra om en kollega på jobbet kan vara en sorts ventil. Om man pratar om den jobbiga kollegan med en väninna orkar man kanske bättre på jobbet, säger Sundgren-Lillqvist.

Hon menar också att det inte behöver vara enbart av ondo att jaga upp sig i grupp över hur en tredje person betett sig.

– Ibland behöver man få stöd i sin upplevelse. Man behöver höra att någon verkligen betett sig dåligt, att det inte är okej att göra så.

Lyft fram det goda i stället

Liksom de flesta av oss är jag konflikträdd och ängslig för att andra ska tycka illa om mig. Det här har jag under åren löst på många mindre konstruktiva sätt: bland annat genom att älta konflikter tillsammans med andra likasinnade. Först med tiden har jag vågat börja säga ifrån, om också enbart i situationer då jag blivit riktigt, riktigt upprörd.

– Vi borde ta konflikter med medmänniskor som väcker ilska och besvikelse hos oss, säger Maria Sundgren-Lillqvist.

– Det verkar vara typiskt mänskligt att gå bakom ryggen på folk i stället för att öppet fråga: Vad menar du egentligen? Om man vågar ställa den frågan får man för det mesta ett vettigt svar.

På arbetsplatsen är idealet nolltolerans mot skvaller, tycker Sundgren-Lillqvist.

– Problem med en kollega borde redas ut med chefen eller en arbetshandledare, skvaller löser sällan problem.

Hon menar att målet trots allt borde vara att skvallra så lite som möjligt, kanske ta en fastevecka utan skvaller.

– Vad händer? Garanterat blir vi mera väl till mods.

Eftersom jag – liksom de flesta av oss – skvallrar nästan utan att märka vad som pågår, får jag tipset att försöka komma på mig själv varje gång jag känner för att kritisera en medmänniska.

– Du kan till och med säga det högt: Nu måste jag säga det här, men sen säger jag inget mer!

Speciellt tråkig blir skvallerjargongen när den börjar prägla en hel grupp på ett sådant sätt att man alltid talar illa om den som inte är med just då. Alla vet att också de själva drabbas, och den gör dem osäkra och illa till mods.

– Det kan man försöka bryta genom att försöka lyfta fram folks goda egenskaper i stället.
Vrede, intriger, förtal, skvaller …

I Matteusevangeliet säger Jesus: ”Det som går ut ur munnen kommer från hjärtat, och det gör människan oren. Ty från hjärtat kommer onda tankar, mord, äktenskapsbrott, otukt, stöld,  mened, förtal.”

Det var inte bara Jesus som bekymrade sig för det som händer så fort vi öppnar vår mun. I ett brev till Korinth  oroar sig Paulus för att han får möta en annan församling än den han hoppades möta. Att han får möta strider, ofördragsamhet, vrede, intriger, förtal, skvaller, inbilskhet och bråk.

Han hade antagligen rätt i sin oro, stackars Paulus. En arbetsplats – också en församling – i kris kunde säkert pricka av punkterna på listan en efter en. Ofta handlar problemen om konflikter mellan chefer och anställda.

Läs hela artikeln i papperstidningen
Sofia Torvalds



tro. Prästen och själavårdaren Maria Widén lärde sig tidigt att vi är kluvna: vi vill göra gott men gör ändå så mycket ont. Hon kallar de sidor i oss själva som vi gärna vill förneka för ”bräkande får”. Dem får vi lära oss att acceptera och älska, liksom vi måste acceptera att lidande och smärta är en del av vårt liv. – Nåden hjälper oss att bli vän med det vi föraktar. 15.9.2023 kl. 17:00

mission. Tre män med ett gemensamt barndomsland och en längtan efter att hjälpa. Det är allt som behövs för att ge ut en ljudversion av Bibeln på ett språk man inte själv behärskar. Ben Fernström, Rune Särs och Johan Lassus har tagit vid där deras föräldrar missionärerna slutade. 14.9.2023 kl. 19:00

kyrkoherdeinstallation. På onsdagskvällen fick Matteus församling i Helsingfors en ny permanent kyrkoherde då Patricia Högnabba välsignades till tjänst. Församlingen har bland annat profilerat sig med ett starkt ungdoms- och musikarbete och det genomsyrade också hela installationsmässan. 13.9.2023 kl. 23:26

PEDERSÖRE. Oberoende av om Daniel Björk jobbar i Petrus eller Pedersöre är ett uppdrag exakt det samma – att kämpa mot byråkratin. 13.9.2023 kl. 19:00

tro. Merete Mazzarella kan inte säga om tron på Gud ”fungerar”, men hon vet att hon har glädje av den. – Jag tycker att tro är det enda som kan hjälpa mot en känsla av skuld. 13.9.2023 kl. 10:00

FÖRETAGSAMHET. Tre präster och teologer jobbar med bas i Kronoby med att coacha företagare. Ganska lite behöver översättas från ”kristendomska” till vardagsspråk, säger de. Att vara företagare handlar om livets grundfrågor. Om allmänmänskliga saker som också Jesus har talat om. 12.9.2023 kl. 13:25

teve. En av dem talar i tungor, en vill vara talesperson för sexuella minoriteter och en har studerat karismatiska rörelsers destruktivitet. En rykande färsk serie om Borgå stifts biskopar har premiär idag. 11.9.2023 kl. 18:00

VANDA SVENSKA FÖRSAMLING. Snart kan det finnas en engelskspråkig pastor i Vanda svenska församling. Engelskspråkiga tjänster i svenska församlingar hör till ovanligheterna. 8.9.2023 kl. 10:19

BISKOPSMÖTET. – Saker som vi har tigit om i kyrkan är vanligtvis de samma som vi har tigit om i det finländska samhället. Så är det att vara folkkyrka, sa biskopen i Esbo stift Kaisamari Hintikka i sitt tal vid biskopsmötets öppnande i Kyrkslätt idag. 5.9.2023 kl. 14:30

Kolumn. I år firar diakonin i Tyskland 175-årsjubileum. Startpunkten för diakonin var Johann Hinrich Wicherns tal vid Evangeliska kyrkans kongress den 22 september 1848. Han förespråkade ett nätverk av ”kärlek som räddar”. Den moderna diakonin föddes 1.9.2023 kl. 13:56

NY BISKOP. TD Mari Parkkinen vigs och välsignas till ämbetet med Guds ord, bön och handpåläggning i en mässa i S:t Michels domkyrka söndag 3 september klockan 10. Vigningen förrättas av ärkebiskop Tapio Luoma med assistenter. 2.9.2023 kl. 10:00

Äktenskap. Ett nytt land, ett nytt trossamfund och en tuff period ledde Borgåborna Pelagia Mitsitsou och Dimitris Amaxopoulos till ett beslut. 31.8.2023 kl. 14:00

rasism. Vid folkhögskolan med fokus på utlänningar som lär sig svenska är rektor Catharina von Schoultz orolig för den nya vågen av rasism. 30.8.2023 kl. 20:00

musik. Systrarna Britt-Mari och Gun-Helen Andtfolk har uppträtt över 1 500 gånger och är en dynamisk duo. De båda systrarna är öppna och välkomnande, men då vi pratar om tuffare saker blir orden färre. 30.8.2023 kl. 17:32

ETT GOTT RÅD. ”Lär dig lyssna. Ta auktoriteter med en nypa salt.” Det ärnågra av de goda råd baptistpastorn och gymnasieläraren Jan Edström skulle ha gett till sig själv, den 20-åriga Jani. 31.8.2023 kl. 20:00

UNGDOMAR I KYRKAN. Felicia Bodaxell flyttade från Sverige till Jakobstad för att jobba med unga. – Det jag fått ta emot vill jag ge vidare, säger hon. 4.12.2024 kl. 17:15

julkalender. En del har på sociala medier uttryckt bestörtning över texterna bakom luckorna i årets julkalender, som sänds till församlingsmedlemmar i bland annat Helsingfors, Vanda, Esbo och Grankulla. 3.12.2024 kl. 13:15

adventskalender. I den här veckans Kyrkpressen får du en adventskalender: varsågod! Texterna bakom årets luckor är skrivna av essäisten, författaren Antti Nylén. – Jag tar mina läsare på allvar och kräver mycket av dem, säger han. 26.11.2024 kl. 12:47

Kultur. 26-åriga Kristian Vuoristo komponerade ett körverk till en gammal psaltarpsalm – med klassiska teman som känslan av att vara omringad och pressad. – När allt blir för överväldigande, då rinner man bort. Man ger vika eller ger upp – och accepterar, säger han. 29.11.2024 kl. 13:08

ortodoxa kyrkan. Ortodoxa kyrkomötet samlat på Valamo kloster har valt Uleåborgsmetropoliten Elia till ny ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland 27.11.2024 kl. 13:26