Jeppe Karlsson och Maria Lundström skulle gärna läsa fler texter av unga finlandssvenska dramatiker. I februari har Kaj Korkea-ahos roman Gräset är mörkare på andra sidan premiär på Viirus. FOTO: Sofia Torvalds

Här hittar vi tröst tillsammans

På scenen får både himlen och helvetet rum. En teaterbiljett är dyrare än en biobiljett, men för priset kan man i bästa fall köpa sig en existentiell upplevelse och en stor dos kollektiv beröring.
13.6.2013 kl. 15:18
En scen i ett magasin, vi sitter trångt på träbänkar. Utanför blommar Hangö och barnen äter glass, men här inne ser vi en man falla 400 meter mot sin död. Och varför faller han? För att han vill leva. För att skyskrapan brinner.

Pyry Nikkiläs och Janne Pellinens föreställning Putoava mies visar vad teater kan vara när den tar sina åskådare på allvar. Vad skulle ni göra om ni hade nio sekunder kvar att leva? Vad eller vem skulle ni tänka på? frågar Nikkilä och han verkar verkligen vilja veta. Att svaren känns futtiga är intressant det också.

Himmel och helvete var temat under årets teaterträff i Hangö. För den som jagar efter existentiella teman var det som att vara i en godisaffär: om det inte är Lucifer som står på scen och reder ut sin relation till Gud är det en präst som brottas med sitt samvete eller en ung man som tampas med de som brukar kallas ”de stora frågorna”. Vad har hänt? Är det bara jag eller verkar teater plötsligt handla väldigt mycket om tro?

– Det är tillåtet att tala svåra ämnen i dag, också om något så personligt som tro, och det syns också på scen, säger Maria Lundström, konstnärlig ledare på Viirus.

Hon tittar frågande på Jesper ”Jeppe” Karlsson från Klockriketeatern. Finns det något ämne man inte skulle se på scen i dag? Framför allt på många finska scener sätter man i dag upp verk om obekväma ämnen som politik, sexualitet och invandrarfrågor.

– Ja, det finns grymt många duktiga finska dramatiker i dag som skriver texter om aktuella samhällsproblem. Till exempel Juha Jokela, säger Karlsson.

Jokela är förövrigt mannen bakom Fundamentalisten, succépjäsen där en ”liberal” och en ”konservativ” kristen möts på scen.

Vad är det att vara människa?

Den aktuella Viiruspjäsen Tröst var ett projekt som fick sin början efter debatten om homosexualitet och den massutskrivning ur kyrkan debatten resulterade i.

– Vi ville fråga oss vad tro har för betydelse för människor i dag, är den en grundläggande sak eller något man tar lättvindigt på, säger Lundström.

Karlsson menar att kyrkan och teatern är de institutioner som i dag verkar ha mandat att ta upp frågor som gäller värderingar.

– De diskuterar samma frågor, men tilltalet är olika.

Lundström menar att det hör till teatern som konstform att de frågor som tas upp är existentiella.

– Vi jobbar med vad det är att vara människa, vad det är att leva.

Samtidigt, påminner Karlsson, är teaterjargongen väldigt sekulariserad.

– Det finns ett sökande, ett holistiskt tänkande. Men det sökandet går inte ihop med att hitta ett enda svar. Teaterns roll är att ifrågasätta allt, säger han.

Lundström säger att det finns något som hon vill kalla andlighet närvarande när man skapar konst. Samtidigt kan man med teaterns medel förmedla tröst, tillit, tro eller hopp.

– Teatern kan på många sätt jämföras med en kyrka.

Karlsson berättar om en gudstjänst han var med om i domkyrkan och hur han önskade att han hade kunnat fånga samma känsla av kollektivt deltagande och ta den med sig till teatern.

– Ja, säger Lundström. Det handlar om rörelse, om emotionell rörelse. På teatern och i kyrkan kan man vara kollektivt berörd.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Sofia Torvalds



NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

SPLITTRING. För tjugo år sedan grundade Robin Nyman och Matti Aspvik en gudstjänstgemenskap i Jakobstads svenska församling. Sedan lämnade de församlingen, och många följde med in i den nya gemenskapen. Idag ser de att de gjorde mycket genuint och fint – men de ser också uppror, besvikelse och att de fastnade vid perifera saker. 26.8.2024 kl. 15:36

konflikt. Puls Helsingfors och Christoffer Perret svarar på frågorna kring gemenskapen som lämnat Petrus församling i fråga-svar-form på Puls Helsingfors webbsida. ”Vi fick klara besked”, säger de – men kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog menar att diskussionen knappt hann börja. 25.8.2024 kl. 11:57

SPLITTRING. En stor del av de lekmän som varit aktiva i Puls-gemenskapen i Petrus församling i Helsingfors lämnar Petrus och bygger något nytt. De hade sin första samling i SLEY:s utrymmen i Helsingfors igår, söndag. 19.8.2024 kl. 14:33

SÖNDAGEN. Vi människor söker mening, vi söker förklaringar och logiska resonemang för att kunna förklara världen. Vi vill kunna förklara det vi ställs inför, särskilt då olycka drabbar oss. Varför sker det här? Varför sker det här mig? 18.8.2024 kl. 09:00

diakoni. Några diakoniarbetare runtom i Borgå stift kommer blogga på Andetagbloggen varje fredag med en text som tangerar diakoni på något sätt. 16.8.2024 kl. 19:09