Marianne Sundroos och Antti Kuokkanen planerar sommarens storsatsning: En kyrkoopera i Kimiti Kyrka. FOTO: KP-arkiv

Opera och folkvisor på inmarsch

De som vill uppleva annorlunda musik i kyrkorummet ska i sommar styra stegen mot Kimitoön. Här kommer både opera och folkvisor att eka mellan stenpelarna.
9.6.2013 kl. 12:00
Kimito kyrka gapar tom och det enda ljud som hörs när vi vandrar runt bland bänkarna är eftermiddagsregnet som smattrar mot fönsterrutorna. Den 7 juli kommer kyrkan däremot att vara full av dramatisk sång och musik när Jyrki Linjamaas kyrkoopera ”Die Geburt des Täufers” (Johannes Döparens födelse) uppförs i samband med Kimitoöns Musikfestspel. Operan är ett beställningsverk och dess uruppförande skedde under Carinthischer Sommer-musikfestspelen i Österrike 2010.

Marianne ”Mimi” Sundroos, kantor i Kimitoöns församling och medlem i musikfestspelens styrelse, var genast exalterad när kyrkooperan kom på tal.

– Min spontana reaktion var: Ja, ja, absolut! skrattar Sundroos.
 
Kyrkooperans händelseförlopp baserar sig främst på början av Lukasevangeliet, dessutom finns det inslag av några psaltarpsalmer och Höga visan.

Antti Kuokkanen, kaplan i Kimitoöns församling, anser att Lukasevangeliet ger en bra grund för operans intrig.

– Eftersom evangelisten Lukas också skrev till icke-judar är hans texter väldigt förklarande. Dessutom är han en god berättare.

Intrigen kretsar kring Sakarias och hans ofruktsamma fru Elisabeths längtan efter ett barn och ängeln Gabriels löfte om en son. Operan följer i stora drag evangelietexten men Linjamaa har tagit sig en viss konstnärlig frihet när han behandlat materialet. På sina håll har det varit absolut nödvändigt:

– Enligt Lukas gjorde Gud Sakarias dövstum, men man kan man ju omöjligt sjunga om man inte kan tala! Så Sakarias får behålla sin röst, berättar Sundroos.

Bro mellan publiken och operan
Linjamaa har själv berättat att det var en ganska speciell erfarenhet att under ett helt år tillbringa nästan hela sin arbetstid med texter ur Bibeln. Då man använder så mycket tid i sällskap med så rika och djupa texter märker man att texterna börjar undervisa en.
De avslöjar människans lott: De visar både på livets smärtpunkter och villfarelser samt på de överraskande möjligheter som nåden erbjuder, menar Linjamaa.

Kimitoöns församling kommer efter uppförandet att hålla en kort aftongudstjänst under temat ”I Johannes Döparens fotspår” där Sundroos och Kuokkanen fungerar som kantor respektive predikant. Dessutom medverkar en baryton och en cellist. Mellan operan och gudstjänsten bjuds det också på kyrkkaffe.

Att hänga med i en tyskspråkig opera är inte det lättaste, men för att underlätta upplevelsen för åskådarna ordnas det före operan en presentation i församlingshemmet. Där ska Linjamaa personligen presentera operans innehåll.

– Jag ser det som min viktigaste uppgift att på förhand försöka bygga en bro mellan publiken och operan, säger Sundroos och tipsar att det kan vara till stor hjälp att bekanta sig med Lukasevangeliet på förhand.

Sundroos hoppas att också församlingsaktiva utanför ön ska hitta till evenemanget.

– Min vision är att olika församlingar kunde organisera utfärdsresor till Kimito så att vi tillsammans får ta del av upplevelsen. Musikfestspelens verksamhetsledare Jukka Mäkelä har skickat ut information till församlingar så jag hoppas folk nappar på tråden!

Premiär för folkvisegudstjänst

Operauppförandet är inte det enda spännande som händer i musikväg på Kimitoön under sommaren. Den 4 augusti blir det nämligen ”världspremiär” för den finlandssvenska folkvisegudstjänsten i Västanfjärds gamla kyrka.

Under förra vårens musikevenemang Kirkkomusiikkijuhlat i Jyväskylä fick Sundroos vara med om en gudstjänst där man ersatt psalmerna med traditionella folkvisor. Hon blev så inspirerad att hon beslöt att ta konceptet hem till Kimitoön.

– Efter att jag forskat i saken kunde jag konstatera att folkvisemässan firats redan sedan 2005 i finskspråkiga församlingar. Jag blev förvånad när jag märkte att det inte gjorts en finlandssvensk version.

Läs hela artikeln i papperstidningen.
Axel Vikström



Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19

betraktat. Det är en helt vanlig lördag förmiddag när vår 8-åring mitt i allt filosoferar över livet: ”Pappa, kommer du att finnas kvar när jag är 18?” 3.11.2024 kl. 18:37

diakoni. Nedskärningarna drabbar hårdast dem som redan har det sämre ställt. Det var huvudbudskapet när en grupp diakoniarbetare från Borgå stift idag uppvaktade social- och hälsovårdsminister Kaisa Juuso med en skrivelse där de vädrar sin oro över regeringens nedskärningar. 1.11.2024 kl. 15:34

Alla helgons dag. Svenska Yle sänder en ljuständning på alla helgons dag. 1.11.2024 kl. 12:26

HJÄRTINFARKT. Hjärtinfarkten i slutet av september kom utan förvarning. Kyrkoherde Tomi Tornberg är bara 44 år men anpassar sig nu till ett liv med hjärt- och kärlsjukdom. – Jag har fått lära mig att ingen är oersättlig. Nu äter jag samma mediciner som mina äldre församlingsbor. 30.10.2024 kl. 08:00

Personligt. För omkring tio år sedan lärde Mikael Ahlskog känna några män som förändrade hans liv. På gott, och på ont. 29.10.2024 kl. 17:32