Gudstjänsten är ett heligt och mystiskt skådespel som vi förstår intuitivt - om vi har vant oss vid symbolerna och språket. FOTO: KP-ARKIV/Christa Mickelsson

Pjäs för den som kan manus

Gudstjänsten är ett heligt skådespel som gör det möjligt för deltagarna att förvandlas och bearbeta sina livsfrågor. Men hur blir det om deltagarna inte kan läsa manus?
– De känner sig uteslutna.
24.5.2013 kl. 09:33
– I kyrkan omdefinierar man sig själv, man bli liksom en lite heligare person. Man stiger ut ur sin egen vardagsverklighet och in i en sorts mytisk verklighet och mytisk tid. I den verkligheten blir också Bibelns berättelser och metaforer något som gäller en själv.

Det säger Ann-Maarit Joenperä som är församlingspastor i den finska församlingen i Tusby. Förra veckan doktorerade hon med en avhandling om hur gudstjänsten fungerar som en religiös erfarenhet. Hennes material visar att den som deltar i en gudstjänst blir ett annat och nytt jag genast då hon stiger in genom kyrkans dörr.

Men att delta i det heliga skådespel som gudstjänsten är kräver en förmåga att läsa manus. Varför sitter man för det mesta, men plötsligt ska alla ställa sig upp och stå?

– Om man är en van gudstjänstdeltagare öppnar sig manuset på ett nytt sätt. Det är inte bara det att man vet när man ska stå, man vet varför man ska stå. Då öppnar sig också gudstjänstens innehåll.

Lämna skulden bakom dig

Joenperä menar att gudstjänsten kan bli en plats där man inte bara får uppleva helighet utan rent av får känna att man får lämna sina bördor bakom sig.

– Ett ställe där man får göra det är syndabekännelsen och avlösningen. Många människor har en känsla av skuld som det känns skönt att kunna lämna bakom sig. Om man kan möta sin skuld kan man också frigöras från den. Och när man frigörs från sin skuld blir man tacksam.

Den som regelbundet besöker en gudstjänst får också lära sig något om att greppa tanken på död.

– När vi i kyrkan ber för dem som dött sitter alla stilla en stund och begrundar frågan. Det blir ett sätt att handskas med döden. Samtidigt talar kyrkan aldrig om död utan att tala om uppståndelse.

Kyrkan erbjuder alltså verktyg för att ta itu med frågor som skrämmer och plågar oss alla: alldeles gratis och varje vecka.

Detaljerna drabbar oss också

Joenperäs forskning visar också att varje liten detalj i kyrkobyggnaden blir något som vi nästan intuitivt inlemmar i vår bild av kyrkan.

Många av dem hon intervjuade hade fäst sig vid ett runt glasfönster i Tusby kyrka. De kände sig påverkade av glasets mörkblå färg. En person berättade att hon alltid fäste sig vid ett snett, litet fönster högt uppe i kyrkan: att det var viktigt för henne att fönstret var snett.

Det verkar faktiskt göra en skillnad om man deltar i en gudstjänst i en traditionell kyrka med fasta bänkar, orgel uppe på läktaren och en predikstol och en tydligt åtskild altardel – eller i en modern kyrka där allt känns lite vardagligare men samtidigt hemtrevligare.

– Olika kyrkor talar till olika delar av vårt undermedvetna. Ingendera är bättre än den andra, men en gammal kyrka och en 70-talskyrka sänder olika signaler.

Kan leda till utanförskap
Men Joenperä är fundersam när hon tänker på gudstjänstens framtid. När en grupp skriftskolungdomar besöker en gudstjänst märker hon att den är främmande för dem. De står liksom på scenen i en pjäs, men utan att hitta sina repliker i manuset, utan att förstå vad pjäsen handlar om och hur den ska berättas. Erfarenheten gör dem förbryllade och osäkra.

– Största delen av dem jag intervjuade hade fyllt sextio och hade gått i kyrkan sedan de var barn. De tolkade gudstjänsten på ett helt annat sätt än dagens unga gör. För en ung människa i dag kan gudstjänsten leda till en känsla av utanförskap.

Om gudstjänsten inte kan tala till människor i allmänhet blir den bara en elitistisk ritual för ett litet innegäng.

– Det bekymrar mig.

Ann-Maarit Joenperäs recept är att ta små steg mot att öppna gudstjänsten för dem som inte känner sig hemma där.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Sofia Torvalds



folkmusik. Genom folkmusiken har Amanda Harald och Jacob Sundström fått kontakt med sina rötter. I en värld som präglas av snabba förändringar och ett globalt klimat märker de att också andra unga intresserar sig för det förflutna. 10.5.2024 kl. 13:15

ETT GOTT RÅD. Kristina Stenman önskar att hon som 20-åring förstått att alla människor bär på bekymmer. 10.5.2024 kl. 13:55

Tyskland. Kyrkan i DDR råkade under 40 år få möjligheten att vara ett rum där man kunde andas lite friare i kommunistregimen. Prästen Markus Meckel var med och byggde upp en opposition – och blev till sist den utrikesminister som lade ner DDR. 2.5.2024 kl. 19:00

SOMMARREPRISEN 2024. De bad båda på varsitt håll, Kristoffer Streng i Finland och Jenny Nyqvist-Streng i Sverige, om att hitta en livskamrat. Någon som älskade Gud, någon som var musikalisk, någon med samma värderingar. Då såg Kristoffer en video på Youtube. I vår är de aktuella med sin första gemensamma skiva. 29.7.2024 kl. 10:00

HBTQ. Metodistkyrkan har tagit ett världsomspännande beslut om att montera ner sin praxis om att homosexualitet "inte är förenlig med kristen lära". Men kyrkan sprack på kuppen. 2.5.2024 kl. 22:32

INVANDRARARBETE. Församlingscentret vid Lundagatan i Borgå har i åtta år varit centrum och träffpunkt för utlänningar och invandrare i Borgå med Fredscaféet. Eld­själen i arbetet är Domkyrkoförsamlingens kaplan Hanna Eisentraut-Söderström. 29.4.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Domkapitlet fattade beslutet vid sitt möte idag. När församlingsrådet i början av april skulle välja mellan Pia Kummel-Myrskog och församlingens tf kyrkoherde Ronny Thylin föll rösterna jämnt. Därför blev det domkapitlet som fattade beslutet. 29.4.2024 kl. 13:16

profilen. Stiftets yngsta präst – det kan Wilhelmina Oldmark titulera sig. – Jag känner allt större visshet om att det jag gör är viktigt. 29.4.2024 kl. 08:00

Helsingfors. Nu döps fler barn i Helsingfors, liksom tonåringar som döps i samband med skriftskolan. 24.4.2024 kl. 17:16

FÖRSÄKRINGAR. I januari, när det var som kallast, gick en ventil i fjärrvärmesystemet i Terjärv kyrka sönder och temperaturen inne i kyrkan sjönk snabbt till -10 grader. Värmesystemet frös och måste nu förnyas. Men försäkringsbolaget har avslagit församlingens ersättningsansökan. 26.4.2024 kl. 11:14

Kolumn. Hur personlig är du, Gud? Hur mycket griper du in i världen, i människors liv och mitt liv? Gud, gör du upp planer, ordnar, styr och ställer, och beskyddar? 24.4.2024 kl. 17:41

TIDSKRIFTER. Förbundsarenan i samarbete med Åbo Akademi gjorde i början av året en undersökning där man kartlade finlandssvenskarnas läsvanor av tidskrifter. I rapporten som presenterades i mitten av april framgick att Kyrkpressen är den i särklass mest lästa tidskriften i Svenskfinland. 23.4.2024 kl. 15:15

sverige. Efter att ha mottagit kritik har Växjö stiftsstyrelses arbetsutskott nu föreslagit att den planerade studieresan till Rom i stället ska gå till Finland. Dessutom har de beslutat att avstå från att flyga, skriver svenska Kyrkans tidning. 23.4.2024 kl. 12:46

BISKOPSMÖTET. Bikt på webben, välsignelse med olja och tydligare förbön vid konfirmation kan det bli i kyrkohandboken. Det föreslås också bli mer formuleringar om barnfostran, livsmognad tillsammans, kropp och sexualitet när man gifter sig. Temana är många i förarbetet till en ny kyrkohandbok för kyrkan. 19.4.2024 kl. 09:34

KRAVKULTUREN. Den danska folkhögskolläraren och teologen Christian Hjortkjaer skrev en bok om hur det är att växa upp i ett samhälle där vi får höra: ”Just do it.” 17.4.2024 kl. 15:24

forskning. Läkarvetenskapen vet inte exakt vad som orsakar PMS, men många kvinnor vet vad det är att inte riktigt känna igen sig själv några dagar varje månad. Sara Högberg blev less på bristen på kunskap och skrev en forskningsplan. Nu doktorerar hon i teologi – och forskar på menscykeln. 29.1.2025 kl. 17:52

KYRKOR I USA. Mariann Edgar Budde medverkar vid ett präst- och diakonmöte i Uppsala i september. 25.1.2025 kl. 15:15

nykarleby. Håkan Ahlnäs har alltid varit aktiv i både kyrkliga och kulturella sammanhang. Enligt honom är kyrkans viktigaste uppdrag enkelt – att motverka ensamhet. 28.1.2025 kl. 10:25

Personligt. År 1995 i ett kaotiskt, nyfött Ryssland. En tioårig pojke i alltför stora kläder ser en grupp människor samlas på andra sidan gatan. De ska resa en kyrkspira. Pojken har aldrig hört talas om Gud. En man får syn på honom, går fram till honom och räcker honom en handske. Vill han hjälpa till? – Kyrkan räddade mig. Utan den skulle jag vara kriminell – eller död, säger Andrey Heikkilä, Svenskfinlands nyaste präst. 21.1.2025 kl. 14:00

flyktingar. 25-åriga Petra Gripenberg har precis åkt till den grekiska ön Lesvos. Där ska hon hjälpa traumatiserade flyktingar att berätta om det de varit med om. 17.1.2025 kl. 10:55