Tjänsten och spänsten är ledord i Erik Liljeströms memoarer. FOTO: Johan Sandberg

Liljeström på väg mot målet

Erik Liljeström har gjort en intressant resa medan han skrivit sina memoarer. Jag har levt om mitt liv, säger han.
5.5.2013 kl. 12:00
Sjutton år efter att han gått i pension som kommundirektör i Vörå har Erik Liljeström nu gett ut berättelsen om sitt liv, Drömmen - vägen - målet.
 
Titeln syftar på ett minnesord biskop G.O. Rosenqvist gav dem som började studera vid Lärkkulla 1954: Ungdomar, dröm vackert, kämpa tappert, förtrösta på Gud.

– Rosenqvists ord har följt mig hela livet, säger Liljeström. Drömmen blev verklighet. Vägen är att akta på den tjänst man fått och kämpa tappert. Himlen som är mitt hem är målet.

Gudsförtröstan har följt med honom hela livet.

– Det är ganska klart att jag inte suttit här idag utan Guds ledning och hjälp.

Livet höll på att ta slut redan som åttaring då den unge Liljeström skulle hjälpa våren med islossningen i Purmo å. Han ramlade i ån men lyckades ta sig upp. Natten därpå drabbades han av kramper så häftiga att pappa trodde han skulle dö.

– Det var första gången jag upplevde Guds ingripande i mitt liv.
Erik Liljeström är född 1936 och växte upp som baptist i femte led i Lillby, Purmo.

– Jag var elva år gammal då jag klagade på att jag inte hade något att göra. Då satte pappa en Bibel i min hand och sade: Läs den här så ska vi återkomma sedan. Då läste jag genom Bibeln från pärm till pärm första gången. Sedan dess har jag läst igenom den kanske ytterligare tio gånger.

Blev ekumen
Som 17-åring lämnade han Purmo och började vid FKF, Fria Kristliga Folkhögskolan och Lärkkulla. Där lades grunden för hans ekumeniska inriktning.

– I min barndom sade man ofta att jag skulle blir präst. Det lät jag Gud avgöra en natt på Lärkkulla. Jag sade att jag betraktar det som din vilja om jag kommer in till Svenska Medborgarhögskolan. Kommer jag inte in så börjar jag i predikantskola. Jag kom in och blev förvaltningssocionom.
Sin första tjänst fick Liljeström som kommunal- och socialsekreterare i Larsmo. Han var på julfest i Sion i Överpurmo 1958 då han nåddes av ett telefonsamtal.

– Fullmäktigeordförande Wäinö W Fagerholm ringde och meddelade att jag fått tjänsten och frågade om jag kan börja redan på måndag. Det lovade jag. När jag återvände till min sittplats på julfesten vände jag på en lapp med en Bibelvers som placerats där. På lappen stod: ”Har någon fått en tjänst så akte han på tjänsten”.

Ord från Gud till fullmäktige
Som Guds ingripande ser han också att han klarat av tre allvarliga sjukdomstillbud. Och att han bevarats från alla nära ögat situationer då han mött älgar under sina resor som Kommunförbundets revisor
Men han har också sett att Gud ingripit i kommunalpolitiken.

– Ordet befall dina verk åt Herren så har dina planer framgång fungerar. När emigrationen från Vörå var som störst på 60- och 70-talen var Vöråfullmäktige ibland frusterat. Då ropade jag till Herren att nu måste du ge mig något som kan glädja fullmäktige. Jag fick nästan alltid bönesvar.

Till Vörå kom Liljeström 1970.

– På anställningsintervjun fick jag tre frågor: Vi har hört att du är religiös, predikar du också, hur ska du kunna industrialisera Vörå då det blir att gå på restaurang och hur är det med finskan?

– Jag svarade att ni nog kommer att se mig annonserad på ett och annat möte på min fritid. Man jag kommer aldrig att predika å tjänstens vägnar. Det var okej. Jag svarade också att är nykterist och kommer inte att ändra på det. Är det ett villkor kan vi avsluta diskussionen. Nej, det var det inte, fullmäktigeordförande sade att då får jag ju två.

Upp till bevis
Memoarerna har han gett ut i en upplaga på 500 exemplar på eget förlag. Han har lånat pengarna för det.

– Jag har blivit nekad tre gånger av förlagen av olika orsaker. De tror inte att boken går att sälja. Nu ska jag bevisa motsatsen.
Liljeström anser att alla borde skriva en berättelse om sitt liv.

Läs hela artikeln i papperstidningen.
Johan Sandberg



KYRKOMÖTET. I sitt öppningstal vid kyrkomötet på tisdag 3 maj talade ärkebiskop Tapio Luoma om kriget som Ryssland inledde i Ukraina i februari. 3.5.2022 kl. 15:03

FÖRSAMLINGSSAMMANSLAGNING. Cirka tre fjärdedelar av församlingsmedlemmarna på Bergö har skrivit under en namnlista som motsätter sig sammanslagningen av Malax, Petalax och Bergö församlingar. 4.5.2022 kl. 15:48

sekter. Peter Gembäck var en av pastorerna i den kristna pingstsekten i Knutby utanför Uppsala. Efter kraschen har han inte läst Bibeln på fem år. Och försökt sluta tro. Men det går inte. 13.4.2022 kl. 10:56

ETT GOTT RÅD. Lita inte på alla, säger Maria Antas i vår serie "Ett gott råd". 19.4.2022 kl. 14:55

kyrkbrand. Bergans kapell byggdes av frivilligkrafter på 1920-talet. Myndigheterna utesluter inte mordbrand. 14.4.2022 kl. 09:24

KONFIRMANDLÄGER. Ungdomsledaren Camilla ”Ino” Dannholm i Esbo ordnar konfirmationsläger på påsken. – Konfirmanderna lever i påskens högtid, säger hon. 12.4.2022 kl. 10:30

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Kyrkoherden i Matteus församling Stefan Forsén valdes hösten 2018 till direktör för det gemensamma församlingsarbetet vid samfälligheten i Helsingfors. Sedan dess har han varit tjänstledig från tjänsten som kyrkoherde i Matteus församling. Nu meddelar Forsén att han avgår från kyrkoherdetjänsten. Det här och en lång rad andra ärenden behandlade domkapitlet vid Borgå stift på sitt möte på torsdagen. 8.4.2022 kl. 14:45

BORGÅ DOMKAPITEL. Hon för in erfarenhet av över 20 år vid Röda Korset – och är nyvigd som präst. 8.4.2022 kl. 09:34

Ukraina. Det tog Olha Holubova över en vecka att ta sig från hemmet i Charkiv till tryggheten hos dottern Mariia Skog med familj i Korsholm. Kvar i Charkiv blev maken Yevhen. 8.4.2022 kl. 19:00

ORTODOXA KYRKAN I FINLAND. Vi har hundratals ryskspråkiga från Ryssland här, och redan innan flyktingarna kom hade vi ganska heta diskussioner efter gudstjänsterna. Jag är orolig. Det är så otroligt lätt att piska fram en het och krigisk atmosfär, säger Aleksej Sjöberg, ortodox kyrkoherde i Tammerfors. 30.11.-0001 kl. 08:21

Trakasserier. – Att andelen som upplevt trakasserier är så stor vittnar om att man pratar mer om trakasserier och vad man inte ska tolerera i arbetsgemenskapen, säger Veli-Matti Salminen, som är tf chef för Kyrkans forskning och utbildning. 6.4.2022 kl. 20:35

val. Edman har tjänstgjort i Nykarleby församling som tf. kyrkoherde sedan Mia Anderssén-Löf slutade som kyrkoherde. 4.4.2022 kl. 22:03

missbruk. För Tim Lillkvist var drogerna som att ligga i ett varmt bad och känna sig älskad – tills de bara svalde alla hans pengar och inte hade någon effekt. Nu tränar han på en vanlig vardag där han är värdefull bara för att han finns. 1.4.2022 kl. 16:33

KRIGET I UKRAINA. Osäkerhet är inte detsamma som otrygghet, säger ärke­biskop Tapio Luoma. När kriget känns nära är hans råd till alla människor av god vilja: Ge pengar och stöd. Värna det andliga. Håll fast vid det som också i van­liga tider har gett dig kraft och glädje. 31.3.2022 kl. 09:00

Personligt. – När människor ojar sig över hur mycket otur jag haft säger jag: Det här har hänt, men nu finns ingen bitterhet kvar. säger Anneli Pandora Magnusson. 30.3.2022 kl. 20:04

BORGÅ STIFT. Domprostjobbet i Borgå blir ledigt från advent 2025 när Mats Lindgård lämnar jobbet. 10.9.2024 kl. 18:47

Bidrag. Bo och Gunvor Skogmans minnesfond är en allmännyttig fond för kristen verksamhet i Finland och utlandet. 10.9.2024 kl. 14:20

betraktat. ”Kom ihåg att ni kan berätta om alla era problem till Jesus”, säger barnledaren under miniorandakten. Jag är nio år och lyssnar uppmärksamt medan lågan från andaktsljuset i mitten av ringen fladdrar. Bredvid ljuset på golvet ligger den lilla ljussläckaren av metall. Snart ska någon av barnen få använda den när andaktsstunden är slut. Det är inte min tur idag. 8.9.2024 kl. 15:09

BISKOPSMÖTET. Biskop Mari Leppänen fick stöd av centrala namn i biskopsmötet. Hon ville rösta ut Sley och Kansanlähetys som bygger nätverk för dem som motsätter sig kvinnor som präster. Vid mötet som hölls på Åland föll rösterna 7 – 3. 6.9.2024 kl. 10:25

FÖRLUST. För fem år sedan förlorade Anders och Iris Värnström sin son. Det var en tid präglad av chock, sorg och oro över att något förblev osagt. Men också av att tvingas öppna sitt vuxna barns post. – Jag kände bara att det inte var min sak att göra. Ändå behövde jag göra det, säger Anders. 5.9.2024 kl. 16:45